/
/
/

Nya BBIC ska underlätta vid systematisk uppföljning

den 13 mars 2015 kl. 08:00 Debattartikel

Debattreplik av Katarina Munier i Socionomen den 13 mars 2015.

I en debattartikel skriver Bo Eneroth att BBIC, Barns behov i centrum, lamslår det sociala arbetet med barn. Han ifrågasätter också grunderna för BBIC.

Syftet med BBIC är att sätta barns och ungas behov i centrum för socialtjänstens arbete. Målet är att de som har behov av insatser ska få samma chanser i livet som andra barn i samhället. BBIC som koncept beskriver ett arbetssätt. Det är inte någon tolkning av minimikrav för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. BBIC ger en struktur för dokumentation som syftar till att förbättra handläggningsprocessen och öka systematiken. BBIC används vid utredning, planering och uppföljning av insatser.

BBIC är ett frivilligt åtagande som 98 procent av landets socialnämnder har valt att ansluta sig till genom att skriva licensavtal med Socialstyrelsen. Modellen utvecklades i Storbritannien då det visat sig att placerade barn hade större hälsoproblem och brister i skolgången än andra barn. Socialstyrelsen anammade kunskapsgrunden och systematiken, men anpassade BBIC till svenska förhållanden. Arbetet skedde i samarbete med ett antal projektkommuner och forskare och blev klart 2006.

För att BBIC ska få önskad effekt krävs att det finns personal med rätt kompetens, fungerande it-stöd och tillräckliga resurser. BBIC bygger på en helhetssyn kring utvecklingen av barn och ungas fysiska och psykiska hälsa, utbildning samt känslo- och beteendemässig utveckling. Centralt för föräldern är förmågan till omsorg om barnet, stabilitet, säkerhet och känslomässig tillgänglighet. Om ärendet gås igenom systematiskt minskar utrymmet för handläggarens subjektiva bedömningar och rättssäkerheten i hanteringen av ärendet ökar.

Socialstyrelsen har under 2014 vidareutvecklat BBIC och genomfört en omfattande revidering av modellen. Syftet har varit att stärka barnets rätt att framföra sina åsikter, göra BBIC effektivare och mer lättanvänt samt förstärka och uppdatera den vetenskapliga och evidensbaserade grunden.

Nya BBIC ska också underlätta vid systematisk uppföljning på gruppnivå lokalt och på sikt även nationellt. Bättre möjligheter att ta fram statistik ska ge ansvariga chefer en bild av de behov som finns bland barn och familjer i kommunen, samt vilka insatser som ges och vilka effekter som uppnås.

Nya BBIC kommer att lanseras efter sommaren 2015. Uppdateringen är gjord utifrån nya regelverk, synpunkter från BBIC-användarna, aktuell forskning om utsatthet och tecken på att barn far illa, samt kända risk- och skyddsfaktorer. Socialstyrelsen konstaterar att det finns vetenskapligt stöd för att de flesta områden som ingår i BBIC är risk- eller skyddsfaktorer för utsatthet och psykosocial ohälsa. Vissa uppdelningar och beskrivningar har dock inte stöd och måste ändras. Utöver en ny triangel som illustrerar BBIC:s kunskapsgrund har även ett metodstöd för handläggningsprocessen och en ny förenklad struktur för dokumentation utifrån den nationella informationsstrukturen tagits fram.

En pilotstudie där socialsekreterare från 200 kommuner och stadsdelar deltog, visar att majoriteten anser att nya BBIC definitivt kommer att underlätta deras arbete. Därmed ökar förutsättningarna för att barn och föräldrar ska få rätt stöd, skydd och hjälp. Socialstyrelsens förhoppning är att nya BBIC ska fortsätta att ge avtryck och bidra till ökad kvalitet inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Katarina Munier, utredare

 

Repliken är ett svar på debattartikeln ”BBIC lamslår socialt arbete” som publicerades i Socionomen den 30 januari 2015.

Kontakt

Katarina Munier
075-247 30 00