/
/
/

Negativa effekter av screening har vägts mot möjliga hälsovinster

den 22 januari 2016 kl. 13:45 Debattartikel

Debattreplik av Lars-Torsten Larsson, avdelningschef, och Malin Engelmark, projektledare, i Läkartidningen den 22 januari 2016.

Alla landsting erbjuder i dag screeningverksamhet för bukaortaaneurysm, men det finns skillnader i vilka åldrar som bjuds in och vid vilka gränsvärden som patienterna erbjuds uppföljning. För att göra screeningen mer jämlik över landet har Socialstyrelsen tagit fram förslag till nationella rekommendationer som är ute på remiss till den 31 januari [1]. Utan att föregripa den samlade bedömningen av inkomna synpunkter vill vi kort kommentera den kritik som Minna Johansson med flera framför [2].

Socialstyrelsens förslag bygger på ett starkt vetenskapligt stöd för att det rekommenderade screeningprogrammet kommer att ge hälsovinster som överväger de negativa effekterna i form av psykosocial påverkan, överdiagnostik och överbehandling. Screeningen beräknas förebygga en för tidig död till följd av bukaortaaneurysm hos 90–100 män per år i Sverige.

Den sjunkande förekomsten och riskfaktorer som rökning har vägts in i utredningen. Med gällande svensk prevalens var utfallet robust och till fördel för screening. Vikten av att man vid inbjudan ges möjlighet att fatta ett välinformerat beslut om att delta i programmet eller inte understryks.
Rekommendationerna om de nationella screeningprogrammen utgår från Socialstyrelsens modell för att bedöma, införa och följa upp screeningprogram [3].

Arbetssättet utgår från bästa tillgängliga kunskap. Det vetenskapliga underlaget har utarbetats av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). SBU granskar vetenskaplig litteratur genom ett systematiskt och kritiskt arbetssätt [4]. Sökning och utvärderade studier är transparent redovisade. En sakkunnig grupp har bedömt kravet på det vetenskapliga underlaget som uppfyllt. Det etiska perspektivet har granskats av Socialstyrelsens råd för etiska frågor.

Nationella screeningrådet har gjort en helhetsbedömning av utredningens vetenskapliga och organisatoriska underlag och kommit fram till slutsatsen att screening bör erbjudas.

Socialstyrelsen har ett öppet remissförfarande och samtliga intressenter är därför välkomna att lämna synpunkter på den publicerade remissversionen senast den 31 januari. En sammantagen bedömning av samtliga remissvar kommer att göras innan Socialstyrelsen tar ställning till eventuella justeringar i en slutlig rekommendation. Publicering av slutlig rekommendation är planerad till sommaren 2016.

Lars-Torsten Larsson
docent, avdelningschef, Socialstyrelsen; ordförande, nationella screeningrådet

Malin Engelmark
med dr, projektledare, Socialstyrelsen

 

Referenser

1.Screening för bukaortaaneurysm. Remissversion. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.
2.Johansson M, Juhl Jørgensen K, Marklund B, et al. Bristfällig rapport om screening för bukaortaaneurysm – gör om! Läkartidningen. 2016;113:DU6S.
3.Nationella screeningprogram. Modell för bedömning, införande och uppföljning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
4.Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok. Stockholm: SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering); 2014.

Kontakt

Lars-Torsten Larsson
075-247 46 90

Malin Engelmark
075-247 30 21