/
/
/

"Missvisande att likställa siffror ur helt olika skalor"

den 30 januari 2017 kl. 09:00 Debattartikel

Replik av enhetschef Arvid Widenlou Nordmark med flera, som svar på debattartikel om nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest publicerad i Läkartidningen den 30 januari 2017.

Peter Ankarberg anser att Socialstyrelsen har fel om depression och ångest och gör en jämförelse med några andra länders rekommendationer inom vårdområdet. Socialstyrelsens uppfattning är att det krävs både viss försiktighet och stor förståelse för respektive lands utformning av riktlinjer för att kunna göra några relevanta jämförelser. Att jämföra Socialstyrelsens rekommendationer med andra organisationers genom att likställa siffror ur helt olika skalor – eller skalor som är egenhändigt konstruerade – blir kraftigt missvisande. Författaren försöker framställa stora olikheter som inte finns.

En mer korrekt beskrivning skulle vara att faktiskt jämföra rekommendationerna utifrån hur respektive organisation uttrycker dem. Två konkreta exempel är interpersonell psykoterapi (IPT) respektive psykodynamisk terapi (PDT) till vuxna med måttlig depression. Socialstyrelsen utrycker att IPT bör erbjudas samt att PDT kan erbjudas. Det är till stor del överensstämmande med andra länders rekommendationer.

Samtidigt finns också skillnader mellan ländernas rekommendationer. Ett exempel är kombinationsbehandling (läkemedel och psykoterapi) vid svår depression. Socialstyrelsen rekommenderar att detta i undantagsfall kan erbjudas på gruppnivå, medan de danska riktlinjerna menar att det bör erbjudas (en stark positiv rekommendation).

I Socialstyrelsens genomgång av den vetenskapliga litteraturen har det ställts höga krav på kvaliteten i de studier som ska ingå. Socialstyrelsen har inte inkluderat studier med väntelista (kontrollgrupp utan aktiv behandling eller placebo) som jämförelsealternativ i kunskapsunderlaget för frågeställningar för den vuxna populationen. Socialstyrelsens bedömning är att väntelista som jämförelsealternativ inte ger en korrekt bild av effekten av den åtgärd som studien syftar till att undersöka, eftersom flera stora metaanalyser visat att väntelista har en så kallad noceboeffekt, vilket innebär att patienter som står på väntelista försämras. Det innebär också att såväl placebobehandling som ingen behandling alls visat sig vara bättre än väntelista. Dessutom har endast studier med patientpopulationer som matchar den aktuella frågeställningen inkluderats i kunskapsunderlaget. I de danska riktlinjerna har man exempelvis baserat rekommendationerna på ett kunskapsunderlag med en bredare variation i såväl jämförelsealternativ som patientpopulation.

Remissversionen i sin helhet finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats, och som en del i arbetet med de nationella riktlinjerna pågår nu en remissrunda. Fram till den 31 mars är alla välkomna att lämna synpunkter. Remissrundan syftar till att skapa en förankring av innehållet och samtidigt påbörja arbetet med implementering. Inkomna synpunkter kan också bidra till att ytterligare höja kvaliteten. Under remissperioden hålls i sjukvårdsregionerna seminarier där riktlinjerna diskuteras och analyseras för att se vilket eventuellt gap som finns mellan nuläget i vården och önskvärt läge utifrån riktlinjen. Parallellt jobbar Socialstyrelsen med att uppdatera kunskapsunderlagen utifrån eventuella nytillkomna studier.

Under våren och försommaren kommer inkomna remissvar tillsammans med eventuella nya studier att värderas och kunna ligga till grund för slutversionen, som publiceras under hösten 2017.

Cecilia Björkelund, senior professor, allmänmedicin, Göteborgs universitet 
Mats Fredrikson, legitimerad psykolog, senior professor, klinisk psykologi, Uppsala universitet
Tord Ivarsson, docent, associate professor, barn- och ungdomspsykiatri, Göteborgs universitet
Lars von Knorring, psykiater, professor emeritus, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Uppsala universitet
Johan Lundberg, psykiater, docent, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet
Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiater, leg psykoterapeut, chef, Regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götaland
Ingela Skärsäter, professor, Högskolan i Halmstad
Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef, Socialstyrelsen
Samtliga är företrädrare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94