/
/
/

"Kvalitetssäkring av kunskapsprovet är en pågående process"

den 23 november 2017 kl. 08:53 Debattartikel

Debattreplik av Zara Warglo, avdelningschef på Socialstyrelsen, och Magnus Hultin, docent, Umeå universitet. Publicerad på Läkartidningens webbplats den 21 november 2017.

"Kunskapsprovet kan bli en oöverstiglig tröskel i legitimationsprocessen för erfarna läkare från länder utanför EU", skriver tre utlandsutbildade läkare från Uppsala i en kritisk debattartikel i Läkartidningen. Under det första året med kunskapsprov för läkare har 59 personer skrivit godkänt på det teoretiska delprovet, och 36 är också godkända på det praktiska delprovet. De första har också genomfört den sex månader långa praktiska tjänstgöringen och är legitimerade läkare.

Omställningen från TULE-provet, som fokuserade på de stora kliniska vetenskaperna, till kunskapsprovet, som täcker hela kunskapsområdet från läkarprogrammet och AT, har skapat frustration och svårigheter för de som ska ta provet. Exempelvis har tillgången till gamla prov att läsa på av naturliga skäl varit begränsad. En annan svårighet är att den svenska grundutbildningen till stora delar vilar på internationell litteratur, vilket innebär att kurslistorna från läkarutbildningarna innefattar såväl engelskspråkig som svenskspråkig litteratur.

Kunskapsprovet syftar till att säkerställa att den prövande kan uppvisa samma kunskaper och färdigheter som vi kräver av dem som utbildats i det svenska systemet fram till legitimation. De basvetenskapliga grunderna med de molekylära mekanismerna bakom cellens och kroppens uppbyggnad och funktion är väsentliga för förståelsen av patofysiologin. Sjukdomslära, farmakologi och patientmötet är väsentliga komponenter i de kliniska vetenskaperna, liksom hur specifika sjukdomar handläggs i Sverige. Provet är ett stickprov från samtliga dessa delar.

Två minuter per flervalsfråga är i ett internationellt perspektiv gott om tid. USMLE (United States medical licensing examination) har 40 frågor per timmes skrivtid, och steg 1 och 2 är på 280 respektive 320 frågor. God läsförståelse är naturligtvis en viktig faktor för att klara det teoretiska delprovet.

Frågorna i kunskapsprovet skapas av lärare aktiva på läkarprogrammet, bereds av en redaktionsgrupp och granskas av en grupp med representanter från samtliga kurser. Då frågor ibland kan tolkas på fler sätt än förutsett ger vi möjlighet för dem som skrivit provet att kommentera rättningsmallen innan provet rättas och betygssätts. Ett annat sätt vore att ha en process där provet kunde testas på gruppen på samma sätt som högskoleprovets frågor, men detta alternativ faller på grund av att provgruppen är för liten och svårigheter med sekretess.

Kvalitetssäkring och utveckling av kunskapsprovet är en pågående process. Provtiden förlängdes inför det tredje teoretiska delprovet, och frågorna på den vetenskapliga artikeln har numera inte lika stor betydelse för provresultatet. Vi håller på att ta fram en instuderingshandledning för att ge en vägledning till hur man kan läsa på till provet.

Kraven på de kunskaper och färdigheter som krävs för legitimation är desamma oavsett om utbildningen skett i Sverige eller i ett land utanför EU. Socialstyrelsens väg till legitimation med kunskapsprov och praktisk tjänstgöring är en form av kunskapskontroll på så sätt att en person med en utländsk utbildning får möjlighet att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs för legitimation. Saknas detta behövs mer utbildning, och man får då välja en annan väg, till exempel via den kompletterande högskoleutbildningen för utländska läkare.

Läs debattrepliken i Läkartidningen

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05