/
/
/

Kommuner tänjer på reglerna

den 9 februari 2012 kl. 17:00 Debattartikel

Debattreplik av avdelningschefen Anders Printz i Svenska Dagbladet den 9 februari 2012.

Föreningen Sveriges Socialchefer lyfter fram en angelägen fråga, nämligen bristande likvärdighet i socialtjänstens hantering av anmälningar om barn som befaras fara illa (Brännpunkt 4/2).

I motsats till socialcheferna anser Socialstyrelsen att lagstiftningen är tydlig. Huvudregeln är att en utredning ska inledas utan dröjsmål. Enbart när det redan från början står klart att socialtjänsten inte kommer att vidta några åtgärder ska en utredning inte inledas.
JO myntade i slutet av 1990-talet begreppet ”förhandsbedömning” om den aktivitet som föregår ställningstagandet om utredning ska inledas eller inte. I detta skede får kontakt bara tas med anmälaren och den berörda familjen. I övrigt är man hänvisad till den information som eventuellt finns tillgänglig i befintlig akt eller tidigare anmälningar. Först då en utredning inleds kan kontakter tas med utomstående, till exempel förskola, skola och hälso- och sjukvård.

Bakgrunden till de stora skillnaderna i praxis är att många kommuner tenderar att tänja på reglerna och utvidga den så kallade förhandsbedömningen i syfte att undvika utredningar. Man tar in uppgifter från barn och föräldrar genom samtal av mer utredande karaktär. Omfattande förhandsbedömningar, som har en tendens att dra ut på tiden, har sedan länge kritiserats i den statliga tillsynen. Vid en granskning år 2006–2007 konstaterade till exempel Länsstyrelsen i Stockholm att utredningar borde ha inletts i en fjärdedel av anmälningarna, där socialtjänsten inte beslutat om utredning. Det handlade i flera fall om allvarliga anmälningar som lämnades utan åtgärd.

Socialstyrelsen är oroad över utvecklingen eftersom arbetssättet med utvidgade förhandsbedömningar rymmer flera påtagliga risker:

  • En rättsosäker situation uppstår för familjen då tiden mellan anmälan och eventuella insatser förlängs eftersom det saknas en tidsbegränsning för förhandsbedömningar.
  • Barnets behov av stöd och skydd riskerar att inte utredas tillräckligt.
  • Föräldrarnas perspektiv ges större utrymme än barnets, eftersom förskolan och BVC med flera inte får kontaktas.
  • Vid nya anmälningar i framtiden finns endast begränsad information sparad.

Socialcheferna menar i artikeln att en utredning är ”en stor affär”. Mot det kan invändas att en utredning inte får vara mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna och att den ska bedrivas så att inte någon utsätts för skada eller olägenhet. Det är också viktigt att komma ihåg att syftet med en utredning är att vid behov erbjuda barn och familj insatser som ska vara till hjälp för barnet.

Socialstyrelsen genomför för närvarande en undersökning om anmälningarna och socialtjänstens handläggning i syfte att få mer kunskap om regionala skillnader och behovet av åtgärder. Vi välkomnar den diskussion som socialcheferna initierat och tar det påtalade behovet av mer vägledning på allvar. Socialstyrelsen kommer därför att ta bjuda in till ett möte med Föreningen Sveriges Socialchefer.

Anders Printz, avdelningschef för Regler och tillstånd, Socialstyrelsen

Läs debattrepliken i Svenska Dagbladet.

Repliken är ett svar på debattartikeln Utsatta barn måste få större likhet inför lagen.

Kontakt

Anders Printz
avdelningschef
075-247 33 99

Presstjänsten
075-247 30 05