/
/
/

Individanpassat stöd ger bättre chans till arbete

den 11 oktober 2018 kl. 09:00 Debattartikel

Debattartikel av Sofia von Malortie med flera om nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och IPS-modellen publicerad i Dagens Samhälle på webben och (något kortad) i papperstidningen den 11 oktober 2018.

I Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni som nyligen publicerats får så kallat individanpassat stöd till arbete enligt IPS, högsta prioritet. Detta för att IPS visar avsevärt bättre resultat jämfört med traditionell rehabilitering för att personer med schizofreni ska kunna få ett arbete. Individanpassat stöd till arbete innebär att man efter en snabb kartläggning kommer igång med personcentrerat och skräddarsytt stöd i att söka arbete och sedan fortsatt stöd på arbetet när personen blir anställd. Man bedömer inte arbetsförmågan utan utgår från individens vilja och intresse.

I Sverige är det nästan hälften av alla de som erbjuds IPS som får en anställning inom 18 månader jämfört med bara var tionde av de som får traditionella insatser, i en komplex arbetsrehabiliteringskedja. De upplever också bättre livskvalitet och ökad egenmakt samt delaktighet i samhället. Ändå finns ett motstånd i Sverige mot att börja använda IPS-modellen. Detta trots att IPS enligt brukare är den evidensbaserade metod som är mest uppskattad och som förutom ökad möjlighet att få ett arbete även ger dem hopp, egenmakt, identitet, känsla av tillhörighet och mening.

En orsak till motståndet kan vara att när en organisation ställs inför ett nytt arbetssätt kan det vara svårt att skapa utrymme och resurser för det. Att avveckla en verksamhet som är etablerad sedan länge kan vara svårt. En aspekt av detta är att IPS har utvecklats där man inte har lika skarp organisatorisk uppdelning mellan nyckelaktörer som kommunen, hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Att hitta svenska former att driva IPS utan att ge avkall på metodens grundprinciper har därför varit en utmaning.

Vi menar att organisationerna behöver tänka om. Enligt den nya modellen ges stödet samtidigt, utifrån individens egna mål och förutsättningar. Att se individens resurser, inte diagnosen och problemen, är grunden i IPS samt att insatserna etableras i nära samarbete med psykiatrin och arbetsgivarna.

IPS är en återhämtningsinriktad insats som bygger på delaktighet. Redan efter en månad inleds arbetssökandet och om individen börjar arbeta finns det integrerade stödet ändå kvar. Studier visar att symtom, funktionsnivå, samsjuklighet och generell arbetsförmåga saknar betydelse för om en person med schizofreni kan arbeta eller ej. Det är bara individen själv som kan avgöra om hon eller han är redo för IPS och arbete.

IPS rekommenderades första gången av Socialstyrelsen redan 2011. Vissa mottagningar inom psykiatrin och kommuner har redan infört modellen, några har gjort det delvis, andra inte alls. Nu finns kunskap om och erfarenhet av hur man kan bedriva IPS i Sverige och att det kan fungera även här, förutsatt att man vågar tänka nytt, sätter upp gemensamma mål och får bra vägledning. Dessa kunskaper behöver nu spridas vidare, så att fler personer med schizofreni kan få ett effektivt stöd för att få ett arbete.

Sofia von Malortie, projektledare för nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni

Ulrika Bejerholm, professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning, Lunds Universitet

David Rosenberg, docent i socialt arbete, Umeå Universitet, ansvarig för psykosociala insatser i projektledningsgruppen för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05