/
/
/

Fokus på kunskap före dokumentation

den 28 mars 2017 kl. 09:00 Debattartikel

Replik om utlandsutbildade läkares väg till svensk legitimation, av avdelningschefen Erik Magnusson. Repliken publicerades i Corren den 28 mars 2017.

Socialstyrelsen gör flera insatser för att underlätta och skapa bättre förutsättningar för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. En viktig del i detta handlar om att på olika sätt underlätta för det stora antal personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från länder utanför EU/EES som ansöker om svensk legitimation. På olika arenor och genom ett flertal kanaler informerar vi dessa personer och deras blivande arbetsgivare om gällande regler med mera. Vi inhämtar även synpunkter och förslag i syfte att skapa ett så ändamålsenligt system som möjligt.

När det gäller vårt arbete med att besluta om behörighet finns det inget separat system för det som insändarskribenten Lennart Allard kallar ”flyktingläkare”. De läkare som kommer till Sverige med utbildning från exempelvis Syrien, Irak eller Afghanistan behandlas enligt samma regler som övriga sökande från länder utanför EU/EES. Systemet, som utgår från de krav som ställs i patientsäkerhetsförordningen, syftar till att pröva om den sökande har kunskaper som motsvarar kraven som ställs på en svenskutbildad.

Tidigare har Socialstyrelsen haft för långa handläggningstider men dessa har vi kortat väsentligt. Vi har dessutom infört ett nytt sätt att pröva grunden för svensk legitimation som utgår från den sökandes faktiska kunskaper. Där är kunskapsproven centrala.

Vi har fullt förtroende för det prov för läkare som Umeå universitet utvecklat och där representanter från samtliga lärosäten med läkarutbildning deltar i en referensgrupp. Som ett led i förbättringsarbetet har provets längd utökats till en minut och fyrtio sekunder per fråga och de sökande ges möjlighet att direkt efter ge feedback och ge förslag på justeringar. Denna process ingår som en del i kvalitetssäkringen och ska inte ses som att frågorna ”inte höll måttet”. Mot bakgrund av att provtiden har förlängts har vi beslutat att de som skrivit de två första teoretiska proven men misslyckats inte behöver räkna med dessa i de tre provtillfällen som den sökande har på sig.

Att provet är mer omfattande än det gamla Tule-provet beror på att det nya provet mäter de kunskaper som motsvarar läkarexamen och genomförd AT-tjänstgöring. Det gamla Tule-provet prövade bara upp till examensnivå. Utöver att klara provet behövde den sökande alltså även genomföra AT – en tjänstgöring som det blivit svårare att få tillgång till och som avslutas med ett prov som allt färre med utbildning utanför EU/EES fått godkänt på.

Socialstyrelsens handläggningstider är i dag nere på som längst två månader vilket kan jämföras med mellan elva och arton månader hösten 2015. Snabba handläggningstider och ett system som fokuserar på kunskap istället för på dokumentation är det som vi bedömer är det bästa sättet för att möjliggöra för nyanländ hälso- och sjukvårdspersonal att få arbeta med det som de är utbildade till och med det som svensk hälso- och sjukvård efterfrågar.

Erik Magnusson, tillförordnad avdelningschef för avdelningen för behörighet och statsbidrag, Socialstyrelsen

Läs repliken i Corren. Repliken är ett svar på debattartikeln "Nyanlända läkare får inte chansen".

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05