/
/
/

Fallolyckor i hemmet ett folkhälsoproblem

den 2 oktober 2017 kl. 09:00 Debattartikel

Debattartikel av Olivia Wigzell, generaldirektör. Publicerad i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad den 2 oktober 2017.

Över 1 000 dödsfall, nära 70 000 sjukhusinläggningar och långt fler andra vårdbesök. Fallolyckorna ligger fortsatt högt i olycks- och skadestatistiken. Det visar färsk statistik från Socialstyrelsen. Det är dags att än mer strukturerat arbeta för att minska detta folkhälsoproblem – för det finns mycket att göra.

Det kan börja med att man halkar till i hemmet – och sluta med ödesdigra konsekvenser. Fallolyckorna är ett stort folkhälsoproblem, i synnerhet bland äldre.

I dag är det den olyckstyp som leder till flest dödsfall i Sverige. Ny statistik visar att totalt över 1 000 personer dog till följd av en fallskada 2016. Det är en siffra som ökat sedan början av 2000-talet, och som dessutom troligen innehåller ett mörkertal då det är svårt att fastställa orsak till många av dödsfallen.

Nya siffror från Socialstyrelsen visar även att cirka 69 000 personer i Sverige skadades så allvarligt 2016 att de behövde läggas in på sjukhus efter att ha fallit. Antalet har minskat något de senaste åren, men trots det fortsätter fallolyckorna att vara den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar på grund av skador. Två tredjedelar av alla som lades in på sjukhus efter en olyckshändelse hade fallit. Dessutom syns ingen minskning om man även räknar in hur många som behöver besöka den specialiserade öppenvården, som akuten och andra specialistmottagningar, för en fallskada. Trots ett omfattande förebyggande arbete behövs det fler insatser för att vända utvecklingen.
Kvinnor hamnar oftare på sjukhus än män, och äldre drabbas i större utsträckning än yngre. Det finns också regionala skillnader över landet. 2016 skrevs exempelvis 50 procent fler personer över 65 år i Jämtlands län in på sjukhus på grund av fallolyckor än i Uppsala län.
Jämför man kommuner och hur många personer över 80 år som lagts in på sjukhus är skillnaderna ännu större – exempelvis har Ödeshög en betydligt mindre andel än en kommun som Stockholm.

Fallskador får avgörande och allvarliga följder. Den person som till exempel bryter höften kan ofta dela in sitt liv i före och efter fallet eftersom konsekvenserna blir så pass livsomvälvande - kanske med en livslång funktionsnedsättning som följd.

Fallolyckan leder i många fall inte bara till olika fysiska skador, utan även till att personen som drabbats upplever förlorad självständighet, ökat beroende av andra och försämrad livskvalitet. Det kan också leda till en rädsla att falla igen som gör att man begränsar sina aktiviteter och förändrar sin vardag.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att förebygga fallolyckor. En viktig del i arbetet med att minska antalet fallskador är att stärka kompetensen hos personal inom vård och omsorg.

I december 2017 lanserar Socialstyrelsen en nationell utbildning i syfte att förebygga fallolyckor, riktad till alla som jobbar inom hälso- och sjukvård och omsorg. Utbildningen ska uppmuntra till ett teambaserat arbetssätt där teamet – som kan bestå av exempelvis läkare, sjuksköterska, handläggare, fysioterapeut och omsorgspersonal - ska arbeta systematiskt med riskbedömningar, planering och effektiva åtgärder för att förebygga fall.

Socialstyrelsen inleder också ett arbete för att se över de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar, däribland benskörhet (osteoporos), som kan vara en bidragande orsak till fallskador. En tidigare utvärdering från Socialstyrelsen visade att få med osteoporos och hög risk för frakturer får behandling. Den visade även att vården skulle kunna utreda osteoporos och fallrisk hos fler som redan fått en fraktur, särskilt äldre.

I dag den 2 oktober inleds Socialstyrelsens nationella kampanj "Balansera mera" och pågår fram till den 8 oktober. Bland annat lyfts exempel på vad vi själva, närstående och vården kan göra för att minska risken för fallolyckor. Det kan exempelvis handla om träning av kondition, styrka och balans.

En säkrare läkemedelsanvändning är också viktig, då läkemedelsbiverkningar som trötthet och yrsel kan leda till fall. Enligt Socialstyrelsens lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet för 2017 behandlas ungefär var tionde äldre över 75 år med tio eller fler olika läkemedel. I Socialstyrelsens nya läkemedelsföreskrift som träder i kraft vid årsskiftet finns krav på att den som skriver ut läkemedel alltid ska göra en lämplighetsbedömning utifrån patientens behov, och en plan för uppföljning.

Socialstyrelsen har tagit fram en lista över olämpliga läkemedel, och på drygt tio år har antalet äldre som behandlas med läkemedel på den listan minskat med 53 procent. I juni kom reviderade mått för god läkemedelsterapi hos äldre, bland annat med två nya läkemedel på listan över olämpliga läkemedel.

Att förebygga fallskador kan bidra till förbättrade levnadsvillkor för många personer och deras närstående. För att minska riskerna måste vi fortsätta att arbeta strukturerat på alla nivåer i samhället. Med enkla metoder, kunskap och fallpreventiva insatser kan så mycket mer göras för att förhindra fallolyckorna.

Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen

Läs debattartikeln i Sydsvenskan.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05