/
/
/

"Ingen likriktning i nya riktlinjerna"

den 17 januari 2017 kl. 13:00 Debattartikel

Debattreplik av Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef, med flera, som ett svar på kritik mot remissversionen av nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest på DN Debatt den 15 januari. Repliken publicerades på DN Debatt den 17 januari 2017.

REPLIK. Vi delar inte debattörernas farhågor om en alltför stor likriktning i riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (DN Debatt 15/1). Vi har förståelse för att det kan finnas en oro för framtida yrkesutsikter inom terapiformer där det vetenskapliga stödet är svagt eller helt saknas. Men i arbetet med nationella riktlinjer är utgångspunkten patientens behov, behandlingens resultat och kostnadseffektiviteten, skriver företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom är att bidra till en god och jämlik vård. En utgångspunkt är att de ska utgå ifrån bästa tillgängliga kunskap, vilket sker genom att rekommendationerna baseras på internationell forskning av högsta kvalitet. Det gör också att det finns studier som sorterats bort på grund av bristande kvalitet i upplägg eller genomförande. I arbetet med remissversionen har ett sextiotal experter deltagit genom att värdera och sammanställa kunskapsunderlag samt utforma rekommendationer.

Debattörerna tar sats i den sedan många år diskuterade frågan om vilka terapiformer som ger bäst nytta för patienten. Diskussionen handlar till stor del om kognitiv beteendeterapi, KBT, i förhållande till psykodynamisk terapi, PDT. Vi har förståelse för att det kan finnas en oro för framtida yrkesutsikter inom terapiformer där det vetenskapliga stödet är svagt eller helt saknas.

I arbetet med nationella riktlinjer är utgångspunkten den av riksdagen beslutade etiska plattformen för prioriteringar. Den säger att prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska utgå ifrån patientens behov, behandlingens resultat och kostnadseffektiviteten. Grunden i nationella riktlinjer är att rekommendera de terapiformer som ger störst nytta till patientgrupper med störst behov, men även att avråda från metoder som inte ger någon nytta.

Debattörernas farhåga om en alltför stor likriktning delar vi inte. Riktlinjen lyfter fram olika psykologiska behandlingar (interpersonell psykoterapi, IPT, KBT, PDT) för olika patientgrupper. Att KBT lyfts fram tydligast beror på att det i studier av hög kvalitet visat sig vara den mest effektiva formen. Att det också bör finnas andra alternativ är ett tydligt budskap i riktlinjen. Det är också viktigt att komma ihåg att rekommendationerna är på gruppnivå, vilket innebär att det alltid kan finnas enskilda patienter som behöver annan behandling än den som har starkast rekommendation.

Grunden i nationella riktlinjer är att rekommendera de terapiformer som ger störst nytta till patientgrupper med störst behov, men även att avråda från metoder som inte ger någon nytta.

För de allra svåraste depressionerna ger vi starkast rekommendationer till elektrokonvulsiv terapi, ECT, transkraniell magnetstimulering, rTMS, eller läkemedelsbehandling då dessa behandlingar har visat sig vara de som är mest effektiva för att hjälpa patienterna. Vad gäller andra behandlingar, som kombinationen av antidepressiva läkemedel och KBT, IPT eller PDT, har vi bedömt att kunskapsunderlaget är för svagt för att rekommendera dessa då det handlar om akuta och riskfyllda tillstånd, där en snabb och effektiv behandling krävs för att därefter kunna gå vidare med andra terapiformer.

Som en del i arbetet med de nationella riktlinjerna är de nu ute på en remissrunda, fram till 31 mars är alla välkomna att lämna synpunkter. Remissrundan syftar till att skapa en förankring av innehållet och samtidigt påbörja arbetet med implementering. Inkomna synpunkter kan också bidra till att ytterligare höja kvaliteten. Under remisstiden kommer sjukvårdsregionerna att anordna regionala seminarier för att diskutera riktlinjerna och genomföra analyser av vilket eventuellt gap som finns mellan nuläget i vården och önskvärt läge utifrån riktlinjen. Parallellt jobbar Socialstyrelsen med att uppdatera kunskapsunderlagen utifrån eventuella nytillkomna studier.

Under våren och försommaren kommer inkomna remissvar tillsammans med eventuella nya studier att värderas och ligga till grund för slutversionen, som publiceras under hösten 2017.

Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin, Göteborgs universitet

Mats Fredrikson, legitimerad psykolog, senior professor i klinisk psykologi, Uppsala universitet

Tord Ivarsson, docent, associate professor, barn- och ung-domspsykiatri, Göteborgs universitet

Lars von Knorring, psykiatriker, professor emeritus, Institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Uppsala universitet

Johan Lundberg, psykiatriker, docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiatriker, legitimerad psykoterapeut, chef regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götaland

Ingela Skärsäter, professor, Högskolan i Halmstad

Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef, Socialstyrelsen

Samtliga företrädrare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05