/
/
/

Brett stöd för rekommendation om screening för bukaortaaneurysm

den 15 juni 2016 kl. 09:30 Debattartikel

Rekommendation om screening för bukaortaaneurysm står fast efter bedömning av remissvaren, fastslår Socialstyrelsen. Debattartikel i Läkartidningen den 15 juni 2016 av Socialstyrelsens projektledare Lina Keller och Malin Engelmark med flera.

Screening för bukaortaaneurysm hos män erbjuds i alla landsting vid olika åldrar och uppföljning vid olika gränsvärden. För att göra screeningen mer jämlik har en nationell rekommendation varit ute på remiss.

Efter bedömning av remissvaren står Socialstyrelsen fast vid rekommendationen [1]. Screening bör erbjudas till 65-åriga män och uppföljning erbjudas om bukaortadiametern är 30 mm eller mer. Det saknas forskning som ger stöd för att rekommendera screening av kvinnor, men studier pågår och följs noga.

Samtliga sjukvårdsregioner ställer sig bakom rekommendationen. Det gör även Svensk förening för kärlkirurgi och Svensk förening för sjuksköterskor i kärlkirurgisk omvårdnad. Ett kritiskt remissvar har kommit från Johansson, Juhl Jørgensen, Marklund, Hanson och Brodersen, och stöds av Nordic Risk Group – ett nätverk av 22 allmänläkare i de nordiska länderna. Under remisstiden publicerades och bemöttes kritiken i LT [2, 3].

Kritiken som framförts riktas främst mot avvägningen mellan hälsovinsterna i form av minskad dödlighet i brustet aneurysm och negativa effekter som överdiagnostik, psykosocial påverkan och överbehandling.

Överdiagnostik kan syfta på att patienter med små aneurysm som aldrig utvecklas mot en bristning erbjuds uppföljningsprogram. Av de cirka 800–1 000 bukaortaaneurysm som beräknas finnas i varje årskull av 65-åriga män kommer screeningen att hitta cirka 240 små aneurysm som aldrig uppnår en storlek som motiverar operation. I dagsläget kan man vid diagnostillfället inte avgöra vilka som så småningom kommer att behöva opereras.

Den grupp män med små aneurysm som erbjuds uppföljning måste därför vägas mot den som får livsavgörande nytta av en operation. En systematisk litteraturöversikt [4] har inte funnit några säkra tecken på negativa psykologiska effekter hos män med små bukaortaaneurysm.

Överbehandling förekommer när patienter genomgår en förebyggande operation trots att deras stora aneurysm inte skulle ha brustit under livstiden. I vetenskapliga studier uppskattas att det krävs 1,5–2 operationer för att förebygga 1 dödsfall på grund av brustet bukaortaaneurysm. Effektiviteten av kirurgin är därmed god.

Med screening ökar antalet operationer i förebyggande syfte med drygt 50 procent, med följden att ytterligare 2–3 män avlider varje år i samband med operation. Dessa dödsfall måste dock sättas i relation till att screeningprogrammet beräknas förebygga en för tidig död hos 90–100 män per år i Sverige.

Hälsovinsterna av screening är att dödligheten i brustet bukaortaaneurysm minskar med cirka 50 procent. Cirka 500 personer behöver screenas för att förebygga 1 dödsfall. Hälsovinsterna bedöms därmed överväga de negativa effekterna.

Det är viktigt att försöka minimera de negativa psykosociala konsekvenserna med tydlig och lättbegriplig information. All kommunikation bör utformas så att männen har möjlighet att fatta ett välinformerat beslut om att delta eller inte.

Lina Keller, med dr, projektledare
Malin Engelmark, med dr, projektledare; båda Socialstyrelsen
Jan Holst, docent, överläkare, ordförande i sakkunniggruppen
Anders Gottsäter, professor, överläkare, ställföreträdande ordförande i sakkunniggruppen; båda Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus
Jan Adolfsson, docent, projektledare SBU
Rebecka Hultgren, docent, överläkare, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset
Sverker Svensjö, med dr, överläkare, Uppsala universitet och Falu lasarett
Anders Wanhainen, professor, överläkare, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset; de tre sistnämnda expert vetenskapligt underlag

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Läs artikeln i Läkartidningen

Referenser
1.Screening för bukaortaaneurysm. Slutversion. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-6-5
2.Johansson M, Juhl Jørgensen K, Marklund B, et al. Bristfällig rapport om screening för bukaortaaneurysm – gör om! Läkartidningen. 2016;113:DU6S.
3.Larsson LT, Engelmark M. Negativa effekter av screening har vägts mot möjliga hälsovinster. Läkartidningen. 2016;113:DWD3.
4.DeFrank JT, Barclay C, Sheridan S, et al. The psychological harms of screening: the evidence we have versus the evidence we need. J Gen Intern Med. 2015;30(2):242-8.

Kontakt

Lina Keller
075-247 42 88