/
/
/

Allvarliga risker med att ge unga antipsykosläkemedel

den 23 februari 2016 kl. 10:00 Debattartikel

Debattartikel av Karin Flyckt, samordnare av funktionshindersfrågor, i Dagens Samhälle den 23 februari 2016.

Många barn och unga med utvecklingsstörning och autism behandlas med antipsykotiska läkemedel under långa perioder, trots att de inte fått någon psykiatrisk diagnos. Bland unga i LSS-boende kan det röra sig om uppemot 30 procent, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

I den årliga rapporten ”Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – lägesrapport 2016”, har Socialstyrelsen bland annat undersökt funktionsnedsattas tillgång till olika insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården, jämlikhetsaspekter, brukarinflytande, läkemedelsanvändning och personalens kompetens.

På flera områden märks en positiv utveckling. Brukarinflytandet har ökat och nio av tio kommuner har i dag ett råd för funktionshindersfrågor. Även brukarrevisioner och brukarinflytandesamordnare har ökat i antal.

På andra områden ser Socialstyrelsen att det finns en förbättringspotential. Ett sådant område är den höga andelen barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning som under långa perioder förskrivs antipsykotiska läkemedel utan att samtidigt ha en psykiatrisk diagnos.

Främst handlar det om barn med utvecklingsstörning eller autism. Av pojkarna i åldern 13-17 år på LSS-boende är det hela 28 procent som använder antipsykotika, trots att bara 0,8 procent har en psykos- eller schizofrenidiagnos. Även bland flickorna är andelen som förskrivs antipsykotika högre än andelen som har en diagnos: 15,8 respektive 3 procent.

Ofta har den här gruppen barn och unga ett stort omvårdnadsbehov och kan uppvisa utmanande beteenden. Eftersom antipsykotiska läkemedel även har en lugnande och stämningsstabiliserande effekt förskrivs de ibland vid beteendestörningar, som utagerande beteende, aggressivitet och bristande impulskontroll. Socialstyrelsen poängterar vikten av att få behandling vid psykisk ohälsa. Vid schizofreni är behandling med antipsykotiska läkemedel grundläggande och många gånger långvarig. För andra tillstånd som till exempel utagerande beteende rekommenderas kortvarig behandling.

Användning av antipsykotika är förknippat med flera risker för allvarliga biverkningar. Det handlar bland annat om neurologiska biverkningar, metabola biverkningar som viktuppgång och diabetes, samt risk för hjärtarytmi. Barn och unga är dessutom känsligare för att utveckla biverkningar än vuxna. Med detta som bakgrund är den varaktiga förskrivningen av antipsykotiska till barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning bekymmersam.

Att följa upp, identifiera och hantera eventuella biverkningar är viktigt vid all behandling och läkemedelsförskrivning. Av Socialstyrelsens rapport framgår dock att barn och unga i LSS-boende har relativt många olika förskrivare. Av de unga med minst fyra läkemedel var genomsnittet fem olika förskrivande vårdenheter. När förskrivarna är många riskerar det att få negativ inverkan på kontinuiteten och även försvåra uppföljningen av läkemedelsanvändningen.

Det finns flera pedagogiska och kognitiva metoder som syftar till att dämpa och förhindra utmanande beteende hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nyligen publicerade myndigheten kunskapsstödet ”Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet” som vänder sig till verksamheter som möter personer med funktionsnedsättning.

Metoderna syftar till att skapa förutsägbarhet och förståelse hos de boende för aktiviteter och händelser, i syfte att undvika osäkerhet och frustration som kan leda till ett utmanande beteende. En annan viktig aspekt är att personalen anpassar sin kommunikation utifrån individens behov. Även en kognitiv miljö utan onödiga stressfaktorer kan bidra positivt, liksom ökad kunskap hos personalen om individens funktionsnedsättning.

Socialstyrelsen vill framhålla vikten av att verksamheterna får ökad kännedom om dessa pedagogiska och kognitiva metoder, vilket skulle kunna minska vissa behov av långvarig behandling med psykofarmaka.

Karin Flyckt, samordnare av funktionshindersfrågor

Läs debattartikeln i Dagens Samhälle.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05