/
/
/

8 000 patienters hjärtvård uteblir årligen

den 11 december 2015 kl. 08:15 Debattartikel

Debattartikel av avdelningscheferna Mona Heurgren och Lars-Torsten Larsson i Dagens Samhälle den 11 december 2015.

Den akuta vården vid hjärtinfarkt är i världsklass. När patienten lämnar sjukhuset finns däremot mycket kvar att göra för att minska ohälsa, onödiga återinläggningar på sjukhus och för tidig död. Tusentals fler patienter borde få de behandlingar och vårdinsatser som Socialstyrelsen rekommenderar.

I oktober presenterade Socialstyrelen nya nationella riktlinjer och målnivåer för hjärtsjukvården. Nu har vi utvärderat om vården bedrivs i enlighet med dem.

Resultaten bekräftar att hjärtsjukvården fortsätter att förbättras på ett flertal punkter, framförallt när det gäller det akuta omhändertagandet. Dubbelt så många överlever hjärtinfarkt i dag som för 20 år sedan, och Sverige har lägre dödlighet i sjukdomen än genomsnittet bland OECD-länderna. Det kan bland annat kopplas till att allt fler hjärtinfarktspatienter behandlas med ballongvidgning, så kallad reperfusionsbehandling.

Samma framgångar i omhändertagandet syns däremot inte när patienten sedan lämnar sjukhuset. Där finns stora möjligheter att ytterligare minska ohälsa, onödiga återinläggningar på sjukhus och för tidig död.

Många av dem som överlever hjärtinfarkt får hjärtsvikt, en kronisk sjukdom där hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod. Var tionde över 80 år och totalt minst 250 000 personer drabbas. Trots att det är en av våra vanligaste folksjukdomar, och att den i längden är livshotande, får den inte tillräcklig uppmärksamhet.

Vid hjärtsvikt rekommenderas läkemedelsbehandling, så kallad basbehandling, som gör det möjligt att leva länge med sjukdomen. Utvärderingen visar att bara tre landsting ännu når målnivån om att behandla minst 65 procent av patienterna. Det betyder att basbehandling borde ges till runt 8 000 fler patienter årligen.

Även sviktpacemaker, som förbättrar hjärtats pumpförmåga vid svår hjärtsvikt, kommer för få till del. I vissa landsting får nästan tre gånger så många patienter en sådan inopererad som i andra. Det finns också betydande skillnader mellan könen. Ungefär fyra gånger så många män som kvinnor får en sviktpacemaker.

Underbehandlingen vid hjärtsvikt är stor. En konsekvens är att så många som nästan var tionde som vårdats på sjukhus för hjärtsvikt läggs in på nytt redan inom en månad. Här ligger Sverige betydligt sämre än OECD-snittet.

Den som drabbats av en hjärtinfarkt löper även stor risk att det ska hända igen. Men chansen att undvika en ny infarkt kan förbättras avsevärt om riskfaktorer som rökning och förhöjda blodfetter minimeras. Här behöver hälso- och sjukvården ta större ansvar för att ge patienterna stöd, i enlighet med de nationella riktlinjerna.

För rökstopp, som halverar risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt inom ett år, är resultaten nedslående. Hela 45 procent av patienterna fortsätter att röka ett år efter att de insjuknat.

Även när det gäller fysisk aktivitet är följsamheten till riktlinjerna anmärkningsvärt låg. Runt 1 300 fler patienter om året skulle behöva delta i fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering 6-10 veckor efter sin infarkt, för att målet på 60 procent ska nås. Ytterligare cirka 1 000 patienter skulle också behöva hjälp att sänka sina blodfetter till en hälsosam nivå.

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har minskat kraftigt de senaste decennierna. Men den skulle kunna minska ytterligare om följsamheten till de nationella riktlinjerna var ännu högre. I det arbetet kan Socialstyrelsens utvärdering fungera som ett stöd, genom att visa vilka områden landstingen behöver satsa på.

Resultaten är tydliga – behandla fler med hjärtsvikt och hjälp fler att undvika att drabbas av hjärtinfarkt på nytt. Att dessa patienter uppmärksammas mer är en förutsättning för fortsatta framgångar inom hjärtsjukvården.

Mona Heurgren, avdelningschef för statistik och jämförelser, Socialstyrelsen
Lars-Torsten Larsson, avdelningschef för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen

Läs debattartikeln i Dagens Samhälle.