Bakom varje vårdskada finns en drabbad patient. Kunskap om hur vanligt det är med vårdskador och vilken typ av skador och risker patienter kan drabbas av är därför centrala i patientsäkerhetsarbetet.
Den svenska vårdskadeundersökningen
Under 2007 genomförde Socialstyrelsen en undersökning av förekomsten av vårdskador inom somatisk slutenvård (kroppssjukvård) i Sverige. Cirka 2 000 patientjournaler från slumpmässigt utvalda vårdtillfällen under ett ettårsperiod granskades, och det visade sig att 8,6 procent av patienterna hade fått vårdskador. Undersökningen visade också att:
- Organskador, smärta, blödningar och infektioner är vanliga typer av vårdskador.
- Nästan var tionde patient fick bestående men eller funktionsnedsättning efter vårdskadan.
- För tre procent av patienterna var vårdskadan så allvarlig att den orsakade eller bidrog till patientens död.
- Vårdskadorna var vanligast i åldersgruppen 65 år och äldre.
- Någon statistiskt säkerställd skillnad i förekomsten av vårdskador mellan kvinnor och män framkom inte.
- En vårdskada medförde i genomsnitt sex extra vårddygn.
- Om resultaten relateras till alla vårdtillfällen på sjukhus i Sverige under ett år motsvarar det cirka 105 000 vårdskador, och cirka 630 000 extra vårddygn.
Varför mätningar och statistik?
Vi behöver inte känna till fler fakta om vårdskador och tillbud än vad vi gör idag för att inse att ett förebyggande patientsäkerhetsarbete är nödvändigt. Men för att kunna utvärdera de insatser som görs är det av största vikt att kunna göra upprepade och jämförbara mätningar av vårdskador både på verksamhetsnivå och nationell nivå. En väsentlig förutsättning för sådana mätningar är att varje vårdskada dokumenteras i patientens journal, både med beskrivande journaltext och diagnoskoder. Patientsäkerhetsarbetet utvecklas snabbt, och framöver måste det bli möjligt att kunna visa vilka verktyg och metoder som verkligen leder till en ökad säkerhet för patienterna.
Internationella studier
Under de senaste tjugo åren har det genomförts ett flertal nationella studier av vårdskador inom sjukhusvård, bland annat i Australien, Danmark, Spanien och Nederländerna. Resultaten av dessa studier har i flera länder lett till nationella initiativ för att förbättra patientsäkerheten. Några av de större studier som genomförts är:
- The Institute of Medicine i USA rapporterade 1999 att medicinska misstag på USA:s sjukhus ledde till mellan 44 000 och 98 000 dödsfall per år. Det var fler dödsfall än vad som orsakades av trafikolyckor, bröstcancer eller AIDS.
- I Storbritannien har Departement of Health beräknat att avvikelser inträffar i samband med 11,7 procent av alla vårdtillfällen på sjukhus, vilket innebär omkring 850 000 avvikande händelser årligen. Kostnaderna för extra sjukhusvistelser på grund av avvikelserna uppskattas till omkring två miljarder pund (ca 28 miljarder kr) om året.
- Harvard Medical Practice Study är en studie av ca 30 000 vårdtillfällen som genomfördes i USA 1991. Studien visade att avvikande händelser inträffade i samband med fyra procent av vårdtillfällena och att avvikelserna i ca 15 procent av fallen ledde till allvarlig skada eller död för den berörda patienten.
- Enligt en dansk studie från 2001 av 1 097 sjukhusvårdade patienter råkade 176 av dem (ca nio procent) ut för någon form av vårdskada under sjukhusvistelsen. Hälften av vårdskadorna bedömdes som undvikbara.
I andra studier från Australien, Nya Zeeland, Kanada och Japan anges andelen vårdtillfällen där avvikande händelser inträffat vara mellan 7,5 pch 16,6 procent. Utländska studier visar också att varannan patient som vårdas i olika former av långtidsvård för äldre råkar ut för en fallolycka och att var tionde får en allvarlig vårdskada som en höftfraktur eller hjärnskakning.
Läs även mer i Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12.
