Det vårdhygieniska området inrymmer några av de mest påtagliga farorna för patientsäkerheten i dagens hälso- och sjukvård.
En mätning från Sveriges Kommuner och Landsting år 2008 visade att drygt 10 procent av de inlagda på landets sjukhus var drabbade av en vårdrelaterad infektion. De vanligaste infektionerna var urinvägsinfektion, hud- och sårinfektioner och lunginflammation.
Spridning av magsjukevirus och överföring av blodsmitta får årligen betydande konsekvenser inom den svenska sjukvården. En omfattande spridning av resistenta bakterier, till exempel MRSA, skulle få svåröverskådliga följder både för patienterna och för sjukvårdens ekonomi. Den totala vårdkostnaden för alla sjukhusinfektioner överstiger idag 3,7 miljarder kronor, enligt en rapport från Socialstyrelsen.
Basala hygienrutiner
Den viktigaste metoden för att förhindra spridning av smitta mellan patienter och mellan personal och patienter i sjukvården är samtidigt den enklaste – att tillämpa en noggrann handhygien i allt vårdarbete. Bäst effekt ger handdesinfektion med alkoholbaserade desinfektionsmedel. Till de basala hygienrutinerna hör också att alltid använda engångshandskar vid kontakt med patienters kroppsvätskor. För att hindra spridning av blodsmitta bör flergångsampuller för läkemedel aldrig användas i patientnära vårdarbete.
Nedanstående punkter utgör grunden för fungerande basala hygienrutiner:
- Händerna ska desinfekteras med handsprit omedelbart före och efter allt vårdarbete med direkt patientkontakt. Händerna ska dessutom tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektionen om de är synligt nedsmutsade, samt vid vård av patienter med magsjuka.
- Händer och underarmar ska vara utan smycken och armbandsur.
- Arbetskläderna ska ha korta ärmar.
- Skyddshandskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.
- Skyddsförkläde/skyddsrock ska användas när det finns risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.
Kontrollerad antibiotikaanvändning
En hög kvalitet i det vårdhygieniska arbetet förutsätter ett sakkunnigt riskförebyggande arbete på alla vårdhygieniska områden och en vaksamhet så att hygienrutinerna följs av all vårdpersonal. Det är även väsentligt att ha en kontrollerad antibiotikaanvändning, eftersom överanvändning och felanvändning av antibiotika kan leda till utveckling av resistenta bakteriestammar
Internationellt ses problem inom sjukhushygienen som mycket centrala, och WHO driver kampanjen Clean Care is Safer Care.
Svensk kampanj
Efter initiativ från Sveriges Kommuner och Landsting har de flesta landsting och kommuner under 2009 deltagit i en stor nationell satsning för att införa metoder som kan förebygga vissa vanliga vårdrelaterade infektioner. Det handlar om urinvägsinfektioner, postoperativa sårinfektioner och infektioner vid centrala venösa infarter – infektioner som tidigare ofta sågs som oundvikliga konsekvenser av viss behandling. Genom satsningen finns nu ett antal åtgärdspaket som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet tillgängliga. Om dessa åtgärder tillämpas konsekvent kan vårdskador förebyggas.
Målet med satsningen är att halvera antalet vårdrelaterade infektioner. Om målet uppnås blir Sverige bäst i världen på att förebygga vårdrelaterade infektioner.