I snitt används en av tio vårddagar på Sveriges medicinkliniker till vård av patienter som felbehandlats med läkemedel. En stor del av dessa patienter är äldre människor med långvarig behandling och många läkemedel.
Drygt en fjärdedel av de vårdskador som identifierades i Socialstyrelsens vårdskadestudie 2007 hade orsakats av felaktig läkemedelsbehandling, till exempel olämpliga val av läkemedel, otillräcklig behandling, överdosering eller förväxling. Många läkemedelsfel uppstår också på grund av brister vid informationsöverföring mellan olika vårdverksamheter, till exempel mellan en vårdavdelning på sjukhus och den kommunala hälso- och sjukvården.
Äldre människor särskilt utsatta
Äldre människor löper särskilt hög risk att drabbas av vårdskador på grund av olämplig eller felaktig läkemedelshantering. I Sverige får personer över åttio år mellan fem och sex läkemedel per dygn, och det är inte ovanligt att patienter i denna åldersgrupp ordineras tio eller fler läkemedel. En inte obetydlig andel, cirka tre till fyra procent av alla personer över 80 år, har ordinerats läkemedel som genom interaktion kan ge svåra biverkningar.
Äldre människor är dessutom mer känsliga för effekter och biverkningar av läkemedelsbehandling på grund av att kroppens förmåga att omsätta läkemedel försämras samtidigt som organens känslighet för läkemedel ökar med stigande ålder. Det kan till exempel yttra sig i att lugnande medel och sömnmedel får en förlängd verkan med kvarstående trötthet och dåsighet under lång tid.
Det är nödvändigt att arbeta på flera fronter samtidigt för att öka säkerheten och minimera vårdskadorna i samband med läkemedelsbehandling:
- Patienten måste göras delaktig i sin läkemedelsbehandling.
- Kunskaper om läkemedelsbehandling av äldre måste utvecklas och spridas inom sjukvården.
- Särskilda insatser behöver göras för att förebygga att läkemedelsfel uppstår på grund av bristande informationsöverföring mellan olika vårdgivare.
- Rutinerna för ordination, iordningställande och administration av läkemedel måste göras säkra och varje vårdverksamhet måste ha tydliga och fungerande rutiner för hur läkemedelshanteringen ska gå till och vem som ansvarar för vad.
- Datoriserade läkemedelsjournaler kan öka säkerheten, men kan också leda till nya risker som måste hanteras.
- Medicintekniska produkter, till exempel infusionspumpar, måste utformas användarvänligt och ha välfungerande varnings- och larmsystem så att allvarliga feldoseringar förhindras.