Operationer och ingrepp innebär risker för olika typer av vårdskador, som exempelvis trycksår och vårdrelaterade infektioner. Ett systematiskt säkerhetsarbete kan minska risken för dessa skador.
Hälften av alla vårdskador i somatisk sjukhusvård (kroppssjukvård) inträffar i samband med operationer eller andra ingrepp som går ”innanför huden” på patienten, exempelvis när man för in katetrar eller tar vissa typer av prover.
Trycksår
Vid många operativa ingrepp riskerar patienten att utsättas för ett för högt tryck mot hud eller muskler. En patient som exempelvis opererats för en höftfraktur, och inte kan vända sig själv, får snart syrebrist i den delen av huden som kroppstyngden vilar emot. Först uppstår blåsor och mycket snart utvecklas dessa till trycksår, även kallade dekubitussår, som kan vara svårbehandlade.
Muskelskador
Risk för muskelskador kan bland annat uppstå om ett kärl skadas vid en operation av en extremitet (arm eller ben) och det bildas en inre blödning i muskulaturen. Andra orsaker till tryckskador på muskulatur kan vara att ett gips är för trångt eller att remmar och skenor på operationsbordet klämmer in vävnaden.
I alla dessa fall kan blodcirkulationen till muskelfibrerna strypas, och följden kan bli att muskelvävnaden skadas eller dör av syrebristen. Detta tillstånd kallas kompartmentsyndrom och kan leda till bestående skador med stora rörelsesvårigheter eller i värsta fall till amputation av en extremitet.
Vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner är ytterligare en typ av vårdskada som kan uppkomma i anslutning till olika operativa och invasiva ingrepp (ingrepp i blodbanan). Sårinfektion i operationssåret är ett exempel. En kateter som läggs in i blodbanan kan orsaka lokala hudinfektioner som i allvarliga fall kan sprida sig och leda till blodförgiftning.
Ytterligare en välkänd risk är att patienter får lunginflammation på grund av respiratorbehandling, så kallad VAP (ventilatorassocierad pneumoni – lunginflammation på grund av respiratorbehandling).
Förväxling
I samband med operationer kan vårdskador också uppkomma på grund av förväxling av sida eller av organ. Ett inte helt ovanligt exempel på en sådan vårdskada är att stora gallgången skärs av i stället för gallblåsegången vid en galloperation. Det medför att gallan rinner ut i bukhålan och orsakar bukhinneinflammation, som är ett allvarligt tillstånd och leder till lång sjukdomstid för patienten.
Men - är inte alla dessa skador oundvikliga konsekvenser som man får räkna med kan hända när en patient opereras eller genomgår andra ingrepp?
Vårt svar är nej. Erfarenheterna visar att exempelvis VAP och centrala venkateterinfektioner, som många tidigare ansåg vara ofrånkomliga hos minst 25 procent av patienterna, i själva verket går att reducera till nära noll med ett systematiskt förebyggande säkerhetsarbete.
Viktiga steg på vägen för att förebygga skador efter olika typer av ingrepp:
-
Registrera alla skador i verksamhetens interna egenkontrollsystem.
-
Analysera skadestatistiken. Finns det ett antal fall med postoperativa infektioner, trycksår, kompartmentsyndrom eller sido- och organförväxlingar ska detta ses som en signal om att verksamhetens rutiner behöver ses över.
-
Skaffa relevant kunskap om effektiva och ändamålsenliga metoder för att förebygga tryckskador, postoperativa infektioner, förväxlingar av organ eller sida, etc.
-
Utveckla och förbättra verksamhetens rutiner med dessa kunskaper som underlag.
-
Förankra rutinerna och följ upp att de tillämpas av alla medarbetare i verksamheten.