Fallskador i vården

Många människor har genom ålder eller sjukdomstillstånd en ökad risk för fallskada.

Nationell kampanj för att förhindra fallolyckor 3–9 oktober 
Balansera mera – tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen – är en nationell kampanj som pågår den 3–9 oktober 2016. Årets tema är mat, motion och mediciner.

  • Balansera mera
  • I Sverige inträffar 18 000 höftfrakturer varje år, varav de allra flesta orsakas av fall. Förutom det lidande som en höftfraktur innebär för den som drabbas så är det också en merkostnad för landsting och kommuner.

    Alla fallolyckor är inte vårdskador

    Bland de viktigaste åtgärderna för att förhindra fall och fallskador är att så snart som möjligt bedöma risken för att en patient ska falla och vilka åtgärder som behöver sättas in. Men trots att rätt åtgärder är vidtagna kan det ändå vara svårt att helt förhindra att en person faller och skadar sig.

    Fallskador är ett betydande samhällsproblem och en källa till omfattande lidande för de enskilda som drabbas. Det är dock bara en del av fallolyckorna som kan betraktas som vårdskador. Definitionen på en vårdskada är att skadan ska ha orsakats av en vårdinsats eller av utebliven vård och att den hade kunnat undvikas om vården haft tillräckligt god kvalitet.

    Med den vårdstruktur vi har i Sverige, där många gamla och sjuka får vård i eget hem eller i särskilt boende, kan gränsdragningen mellan vad som är en vårdskada och vad som är en ”vanlig olycka” bli ganska svår. Några exakta siffror på antalet vårdskador som orsakats av fall finns därför inte. För den enskilda vårdtagaren är det givetvis viktigast att förebyggande insatser görs  för att så långt som möjligt förhindra fallolyckor, oavsett om de orsakas av sjukvårdsinsatser eller av andra faktorer.

    Fallpreventiva åtgärder 

    Bland de viktigaste åtgärderna för att förhindra fall och fallskador är att så snart som möjligt bedöma risken för att en patient ska falla och vilka åtgärder som behöver sättas in. Följande åtgärder ingår i ett fallpreventionsarbete.

    • Riskanalys med identifiering av specifika riskfaktorer för fallolyckor, både hos vårdtagaren och i omgivningen. Bedömningen ska ta hänsyn till om patienten har någon sjukdom eller funktionsnedsättning eller använder några läkemedel som kan öka fallrisken.
    • Planering och genomförande av fallpreventiva åtgärder.
    • Dokumentation och uppföljning av eventuella fall som vårdtagaren råkar ut för.
    • Information till vårdtagare och anhöriga samt eventuella övriga vårdenheter som vårdtagaren har kontakt med.