Stoppa smitta

Mätningar som gjordes år 2008 visade att en av tio patienter på svenska sjukhus hade en vårdrelaterad infektion. Även patienter som vårdas i hemmet eller på ett äldreboende riskerar att drabbas av vårdrelaterade infektioner.

Här kan du läsa om basala hygienrutiner och andra metoder för att stoppa onödig spridning av smitta i vården:

Att följa basala hygienrutiner

Smitta sprids ofta via händerna och kläderna på dem som vårdar patienterna. Det allra viktigaste verktyget för att hindra smittspridning är därför basala rutiner för hand- och klädhygien:

  • Händerna ska desinfekteras med handsprit omedelbart före och efter allt vårdarbete med direkt patientkontakt.
  • Händerna ska - före desinfektionen med handsprit - dessutom tvättas med vatten och flytande tvål om de är synligt nedsmutsade, samt vid vård av patienter med magsjuka. 
  • Händer och underarmar ska vara fria från smycken och armbandsur.
  • Arbetskläderna ska ha korta ärmar.
  • Skyddshandskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.
  • Skyddsförkläde/skyddsrock ska användas när det finns risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.

Att förebygga postoperativa sårinfektioner

I all operationsverksamhet finns anvisningar för att förhindra postoperativa infektioner i patientens operationssår. Ändå drabbas ett stort antal patienter varje år av just sådana infektioner. Orsaken till detta kan vara att de rutiner som upprättats inte är adekvata, inte har förankrats hos vårdpersonalen, eller att patienten inte har fått tillräckligt omsorgsfull information inför operationen. Postoperativa sårinfektioner kan förebyggas på följande sätt:

  • Om patienten själv ska genomföra helkroppstvätt inför operationen, måste han eller hon noga informeras om tillvägagångssättet. Man måste säkerställa att patienten förstått anvisningarna för tvättningen och klarar av att följa dem. I annat fall bör helkroppstvätten utföras av vårdpersonal.
  • Om kroppshår behöver tas bort ska det klippas av, inte rakas bort. Rakning kan åstadkomma små hudskador som blir inkörsport för infektioner.
  • Patienten ska hålla normal kroppstemperatur före, under och efter operationen, och får inte bli avkyld, då avkylning ökar risken för postoperativa infektioner. Varmluftstäcke, uppvärmt operationsbord, varma filtar, uppvärmda infusionsvätskor samt väl uppvärmda lokaler ska användas.
  • Antibiotikaprofylax ska ges enligt aktuella och evidensbaserade riktlinjer som minimerar risk för resistensutveckling.

Om en postoperativ infektion ändå uppstår ska den registreras, följas upp och analyseras för att rutinerna ska kunna förbättras och patientsäkerheten öka.

Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Vid många sjukdomstillstånd riskerar patienten att råka ut för en urinvägsinfektion. Riskerna är särskilt stora om patienten har urinkateter eller av något skäl inte kan tömma urinblåsan ordentligt. Med aktiva insatser kan antalet urinvägsinfektioner dock minskas väsentligt även bland riskpatienterna. Viktiga moment för att förebygga urinvägsinfektion är:

  • Identifiera riskpatienter – till exempel patienter med avflödeshinder, sängläge eller neurologisk störning av blåsfunktionen.
  • Använd mycket strikta indikationer för inläggning av kvarliggande urinkateter (KAD). KAD ska alltid ordineras av läkare.
  • Pröva aktivering, toaletträning eller ren intermittent kateterisering för att hjälpa patienten tömma blåsan.
  • Välj blöja eller uridom före KAD vid inkontinens.

Onödig antibiotikabehandling kan leda till utveckling och spridning av resistenta bakterier. Om en urinvägsinfektion konstateras ska den behandlas enligt gällande terapirekommendationer. Det är vanligt att vissa patientgrupper har bakterier i urinen utan att det ger symtom. Sådan bakteriuri är vanligtvis ofarlig och bör därför oftast inte antibiotikabehandlas.