Många patienter och vårdtagare har en ökad risk att råka ut för en fallskada. Muskelsvaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad gångförmåga och vissa typer av läkemedel är några riskfaktorer.
Varje verksamhet som vårdar patienter med risk för fall ska ha rutiner för fallprevention. Rutinerna ska innefatta både medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder.
Fallprevention inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen
- Bedöm en patients eller vårdtagares risk att falla inom ett dygn efter inläggning på sjukhus eller inflyttning i särskilt boende.
- Identifiera riskpersoner med hjälp av olika riskbedömningsinstrument. Patienter som tidigare fallit är alltid i riskzonen för att falla igen.
- Använd riskbedömningen till en individuell vårdplanering, inriktad på att förebygga fall. Flera typer av insatser samtidigt har visat sig vara mest effektivt.
- Informera patienten och närstående om riskbedömningen och vilka förebyggande åtgärder som planeras. Patientens egna synpunkter och erfarenheter ska efterfrågas.
- Följ upp och utvärdera insatserna.
Exempel på fallförebyggande åtgärder
Exempel på effektiva fallförebyggande åtgärder kan vara att kontrollera vårdtagarens medicinering, prova ut gångstöd eller synhjälpmedel samt aktivering och gångträning. Det kan också vara anpassning av omgivande miljö, som bättre belysning och ändrad placering av möbler. Anpassning av omgivningen får dock aldrig vara den enda åtgärden för att förebygga fallolyckor. Äldre personer faller ofta vid gång på plan yta utan att yttre faktorer inverkar.
Fallolyckor samt genomförda riskbedömningar ska dokumenteras och sammanställs både på individ- och enhetsnivå. Det ska gå att följa upp riskmönster och resultat av åtgärder för den enskilda patienten. Man ska också kunna följa upp risksituationer och fallfrekvens för enheten i sin helhet. På grundval av utvärderingen kan åtgärder och rutiner för att förebygga fallolyckor förbättras och utvecklas.
Exempel på riskbedömningsinstrument
FRAT (Fall Risk Assessment Tool)
FRAT är ett enkelt instrument för screening, till exempel på en akutmottagning eller en vårdcentral. Det består av fyra frågor och ett funktionstest:
- Har patienten fallit det senaste året?
- Använder personen fler än fyra läkemedel per dag?
- Finns en sjukhistoria med stroke eller Parkinsons sjukdom?
- Har patienten problem med balansen?
- Test: kan patienten resa sig från en stol utan att ta hjälp av armarna?
Om det finns flera riskfaktorer ska man göra en fördjupad undersökning och sätta in åtgärder.
Stratify
Stratify har utvecklats för användning på sjukhus, och består av fem frågor. En ny bedömning ska göras vid förändringar eller en gång per vecka. Varje ja-svar ger 1 poäng och om slutsumman blir 2 poäng eller mer finns en ökad fallrisk.
- Sökte patienten vård på grund av fall, eller har patienten fallit under vårdtiden?
- Är patienten motoriskt orolig eller förvirrad?
- Har patienten en synnedsättning som påverkar det dagliga livet?
- Behöver patienten gå på toaletten ofta?
- Har patienten nedsatt gångförmåga? (frågan innehåller två delfrågor där olika poäng ges och där summan av poängen avgör om frågan har besvarats med "ja" eller "nej")
Downton Fall Risk Index
Downton Fall Risk Index är en metod som lämpar sig för användning på särskilda boenden. Ett antal riskfaktorer summeras, där varje faktor ger en poäng. Mer än 3 poäng indikerar ökad fallrisk. Följande faktorer ingår:
- Tidigare känd fallolycka
- Lugnande läkemedel eller sömnmedel
- Vattendrivande läkemedel
- Blodtrycksänkande läkemedel
- Antiparkinsonläkemedel
- Antidepressiva läkemedel
- Övriga läkemedel
- Måttlig till kraftig synnedsättning
- Måttlig till kraftig hörselnedsättning
- Nedsatt motorik
- Patienten är inte orienterad till namn, plats eller tid
- Osäker gångförmåga