Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

Förebygga trycksår

Ett trycksår kan utvecklas snabbt och orsaka stort lidande. Det förebyggande arbetet är därför mycket viktigt.

Varje verksamhet som vårdar patienter med risk att få trycksår ska ha rutiner för att så snart som möjligt bedöma risken och vilka åtgärder som bör sättas in.

Trycksår kan uppkomma av många olika orsaker, men den gemenamma faktorn är att huden på ett visst område har utsatts för ett sådant tryck att blodtillförseln blivit störd. Hudområden där ben ligger tätt under huden, som hälar och korsrygg, är speciellt utsatta.

Risken för trycksår är hög om en patient blir stillaliggande på grund av sänkt medvetandegrad, skador, svaghet eller smärta. Även för personer med nedsatt rörelseförmåga eller gångförmåga, minskat födo- och vätskeintag, inkontinens eller försämrat allmäntillstånd ökar risken.

Gradering av tryckskador

En tryckskada av grad 1 syns som en rodnad på huden. Om inget görs kan skadan utvecklas till en delhudsskada av grad 2 med blåsbildning eller avskavning av överhuden (epidermis). En skada av grad 3 innebär att ett sår utvecklats som även omfattar underhuden. Grad 4 innebär en djup vävnadsskada som också omfattar muskel- ben- eller stödjevävnad. Man ser död vävnad (nekros) i sårhålan.

Systematiskt förebyggande arbete

Ett systematiskt arbete för att förebygga trycksår i samband med vård bör innehålla dessa moment:

  1. Bedöm risken för trycksår för alla vårdtagare över 70 år och alla som ligger till sängs eller sitter under en stor del av dygnet. I samband med bedömningen inspekteras vårdtagarens hud på tryckutsatta ställen. Gradera eventuella tryckskador enligt skalan 1-4. Bedömningen och inspektionen ska göras inom ett par timmar efter vårdtagarens ankomst till sjukhus eller boende.
  2. Använd bedömningsinstrument,
  3. Upprätta en individuell vårdplan för att förebygga trycksår med ledning av vad som kommer fram vid bedömningen. Vårdtagare med ökad risk för trycksår ska undersökas dagligen.
  4. Vårdtagare i riskzonen, eller med trycksår av grad 1, ska ordineras tryckavlastande hjälpmedel. Tryckreducerande madrass och tryckreducerande dynor på operationsbord eller i stol och rullstol är viktiga insatser. En vårdtagare med riskfaktorer för trycksår som får vänta länge på akutmottagning eller röntgen ska också ha tryckavlastande hjälpmedel. Ett trycksår kan utvecklas snabbt!
  5. Hjälp vårdtagaren med lägesändringar i säng, stol eller rullstol om han eller hon inte kan ändra ställning själv. Vändschema kan behövas. Undvik ställningar med risk att glida ner – en förskjutning av huden mot underliggande vävnader ökar trycksårsrisken.
  6. Tillgodose vårdtagarens närings- och vätskebehov.
  7. Håll huden torr, mjuk och smidig. Smörj med fuktighetsbevarande kräm och skydda från fukt med en barriärkräm.
  8. Gör vårdtagaren och de närstående delaktiga genom att informera dem muntligt och skriftligt om de tryckförebyggande åtgärderna, och om vad de kan göra själva.
  9. Dokumentera åtgärderna och följ upp och utvärdera resultatet.
  10. För informationen vidare till nästa vårdgivare om vårdtagaren flyttar till en annan enhet.