För att utveckla och göra vården säkrare finns det verktyg för journalgranskning. Syftet är att upptäcka fel i vårdförloppet, dra lärdomar och undvika att upprepa misstag.
En strukturerad granskning av patientjournaler gör det möjligt att identifiera och dra lärdomar av vårdskador och tillbud som annars kanske inte skulle ha uppmärksammats. Metoden strukturerad journalgranskning går ut på att söka efter nyckelinformation i patientjournalerna, så kallade triggers, som kan tyda på att det förekommit avsteg från det förväntade vårdförloppet.
Verktyg för journalgranskning
Global Trigger Tool, GTT, är ett verktyg som kan användas för strukturerad journalgranskning. Verktyget är i första hand utformat för att användas inom sjukhusvård, företrädesvis i somatisk vård (kroppssjukvård).
GTT går ut på att vid upprepade tillfällen granska slumpmässigt utvalda journaler inom en viss verksamhet, till exempel ett sjukhus eller en klinik. Enligt metoden granskas 20 journaler per månad eller 10 journaler varannan vecka. Journalerna ska gälla vårdtillfällen med en vårdtid på minst 24 timmar. Helst ska det också finnas journaler tillgängliga från vårdtillfället före och efter det granskade, för att patientens sjukdomsförlopp ska kunna följas.
I GTT-verktyget används ett femtiotal olika kriterier som fungerar som nyckelinformation eller triggers för en inträffad vårdskada. Några exempel på kriterier är:
- Plötslig sänkning av blodvärde (Hb)
- Cirkulationssvikt
- Positiv bakterieodling av blod
- Fall under vårdtiden
- Vårdrelaterad infektion
- Återinskrivning inom 30 dagar
- Plötslig utsättning av läkemedel
- Transport eller förflyttning av nyfött barn
Resultatet från den strukturerade journalgranskningen analyseras och används som underlag för förbättringsarbete inom verksamheten.