/
/

20p-duplikationssyndromet

  • Diagnos: 20p-duplikationssyndromet
  • Synonymer: Trisomi 20p-syndromet

Innehåll


Publiceringsdatum: 2018-09-27

Version: 4.0

ICD-10

Q92.2

Sjukdom/tillstånd

20p-duplikationssyndromet är ett samlingsnamn för medfödda kromosomavvikelser som innebär att en del av den korta armen (p) av kromosom 20 finns i en extra kopia. Symtomen och deras svårighetsgrad varierar mellan personer med syndromet och beror på vilken del av den korta armen som är duplicerad och vilka gener som omfattas. Vid duplikation av kromosom 20 finns ofta samtidigt andra kromosomala förändringar som ytterligare påverkar kombinationen av symtom.

Den motoriska utvecklingen brukar vara sen hos barn med 20p-duplikationssyndromet. Muskelspänningen kan vara låg och en del kan ha svårt att samordna sina rörelser. En del kan också ha skakningar i armarna och benen. Tal- och språkutveckling brukar vara sen. De flesta med syndromet har en intellektuell funktionsnedsättning som varierar från lindrig till svår. Några har missbildningar av olika organ som hjärtat och skelettet. Många med syndromet har också gemensamma utseendemässiga drag.

Personer med 20p-duplikationssyndromet behöver samordnade insatser inom flera olika specialistområden där habilitering ingår. Psykologiskt och socialt stöd är viktigt.

År 1977 beskrev U Francke och W Centerwall en familj där flera personer hade en del av den korta armen av kromosom 20 i dubbel upplaga på grund av en obalanserad translokation.

Mer information om olika typer av kromosomavvikelser och deras orsak finns i Socialstyrelsens databas, Kromosomavvikelser, en översikt.

Förekomst

Det finns inga säkra uppgifter om hur vanligt 20p-duplikationssyndromet är. I Sverige känner man till ett fåtal personer med syndromet.

Orsak

20p-duplikationssyndromet orsakas av en duplikation, vilket innebär att en del (ett segment) av korta armen (p) från en av kromosomerna i kromosompar 20 finns i dubbel upplaga. De gener som finns inom detta kromosomsegment finns då i tre kopior, istället för som normalt två. Det gör att symtom och avvikelser kan uppkomma. Nya metoder att kartlägga olika duplikationer och samtidigt jämföra med kliniska symtom kan ge bättre möjlighet till information om prognos och behandling.

Figur: Duplikation av kromosomsegment

Figur: Duplikation av kromosomsegment.

Hos en del personer har duplikationen uppstått som en nymutation i samband med bildningen av någon av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermier). Ibland uppstår avvikelsen först efter att det befruktade ägget delat sig några gånger. Då finns förändringen bara i en del av kroppens celler, så kallad kromosomal mosaicism.

Hos andra beror duplikationen på en obalanserad strukturell kromosomavvikelse, oftast en translokation där delar av den ena kromosomen i kromosompar 20 har bytt plats med en del från en annan kromosom. I dessa fall kommer personen med 20p-duplikationen också att sakna en del av den andra kromosomen (deletion). Deletioner ger olika symtom hos barnet, beroende på vilken kromosom och vilka gener som omfattas. I en del fall är föräldrarna bärare av en balanserad translokation, vilket ökar sannolikheten för att de på nytt får ett barn med syndromet.

Mer information om olika typer av kromosomavvikelser och deras orsak finns i Socialstyrelsens databas, Kromosomavvikelser, en översikt.

Ärftlighet

Om kromosomavvikelsen vid 20p-duplikationssyndromet inträffat vid könscellsbildningen har föräldrarna normala kromosomer. 20p-duplikationssyndromet beror då på en nymutation. Sannolikheten att de på nytt får ett barn med syndromet uppskattas till mindre än en procent. Den nyuppkomna kromosomavvikelsen hos barnet blir dock ärftlig och kommer att föras vidare till nästa generation.

När kromosomavvikelsen hos barnet beror på en strukturell kromosomavvikelse hos någon av föräldrarna, inklusive mosaicism (se under Orsak), ökar sannolikheten att på nytt få ett barn med 20p-duplikationssyndromet.

Symtom

Symtomen och deras svårighetsgrad varierar mellan personer med 20p-duplikationssyndromet. Kombinationen av symtom beror på vilken del av kromosomen som är duplicerad, och vilka gener som omfattas. Vid duplikation av kromosom 20 finns ofta samtidigt andra kromosomala förändringar som ytterligare påverkar kombinationen av symtom.

Personer med kromosomavvikelser har ofta gemensamma utseendemässiga drag. Vid 20p-duplikationssyndromet brukar ögonen vara snedställda uppåt och avståndet mellan dem brett (hypertelorism). Ofta finns ett hudveck över inre ögonvinkeln (epikantusveck). Öronen kan vara stora och sitta lågt. Hos en del är tänderna felställda och sitter trångt.

Några av barnen med 20p-duplikationssyndromet har medfött hjärtfel. Olika typer av hjärtfel förekommer, som en öppning i skiljeväggen mellan hjärtats förmak (förmaksseptumdefekt, ASD) eller kamrarna (ventrikelseptumdefekt, VSD), och öppen förbindelse mellan kroppspulsådern och lungpulsådern (öppetstående ductus arteriosus, PDA). En del får hjärtproblem på grund av att hjärtats klaffar påverkas av till exempel en förträngning av pulmonalisklaffen (pulmonalisstenos, PS) eller aortaklaffen (aortastenos, AS).

En del med syndromet har avvikelser i ryggraden som sammanväxta kotor med en avvikande form och/eller minskat utrymme mellan kotorna. Det kan leda till att ryggraden får en annorlunda form. Ofta får bröstryggraden en ökad böjning (kyfos). Några har breda stortår, tår som överlappar varandra, utplanade fotvalv (plattfot) och sneda fötter.

Några med syndromet har navelbråck och/eller ljumskbråck. Missbildningar av njurarna kan förekomma hos en del som har en 20p-duplikation, men de har också ytterligare en kromosomavvikelse.

Skelning är vanligt.

Hos barn med 20p-duplikationssyndromet brukar tal- och språkutveckling och motorisk utveckling vara sen. De lär sig sitta, stå och gå sent. Hos några blir gången vaggande. Barnen kan även ha låg muskelspänning (hypotonus). En del har svårt att samordna sina rörelser (ataxi) och en del har skakningar (tremor).

De flesta har en intellektuell funktionsnedsättning som varierar från lindrig till svår. Svårighetsgraden avgörs till stor del av vilken del av den korta armen på kromosom 20 som är duplicerad, men påverkas också av om det finns andra kromosomavvikelser. Intellektuell funktionsnedsättning innebär en generellt nedsatt kognitiv förmåga. Det leder till svårigheter med abstrakt och teoretiskt tänkande som är så omfattande att förmågan att lära sig, planera och utföra saker samt att lösa problem är nedsatt. I kombination med nedsatt förmåga att kommunicera innebär detta svårigheter att socialt och praktiskt klara av sin vardag. Svårigheterna varierar avsevärt både beroende på graden av intellektuell funktionsnedsättning och graden av påverkan på till exempel språk och tal, motorik, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet samt syn och hörsel.

Diagnostik

När ett barn föds med ett misstänkt syndrom görs en genetisk analys, som kan påvisa deletioner (förlust av kromosommaterial) och duplikationer (extra kromosommaterial) och fastställa deras omfattning.

Om barnet har en obalanserad strukturell kromosomavvikelse undersöks föräldrarnas kromosomer. Undersökningen görs för att ta reda på om avvikelsen är nedärvd eftersom en strukturell kromosomavvikelse hos någon av föräldrarna ökar sannolikheten att på nytt få ett barn med 20p-duplikationssyndromet.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning. Det innebär information om syndromet och en bedömning av sannolikheten att få fler barn med samma syndrom. Vid behov ges information om möjligheter till genetisk familjeutredning och diagnostik, som anlagsbärar- och fosterdiagnostik, samt preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning (IVF).

Behandling/stöd

Eftersom missbildningar av olika organ förekommer är det viktigt att samordna utredning, behandling och habilitering.

Hjärtat undersöks av en barnhjärtläkare (barnkardiolog), som sedan avgör den fortsatta behandlingen och behovet av uppföljning.

Missbildningar i urinvägarna behöver undersökas och bedömas av en barnurolog.

En barnortoped bedömer behovet av behandling om det finns felställningar i fötterna och om ryggkotorna är sammanväxta.

Ögonen bör undersökas tidigt av en ögonläkare. Skelning behandlas genom att ögat med bäst syn täcks med en lapp för att synen på det andra ögat ska övas upp.

Stora navelbråck och ljumskbråck opereras.

Habilitering

Barn med 20p-duplikationssyndromet behöver habiliterande insatser. Habilitering innebär stöd och behandling till personer med en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning för bästa utveckling utifrån individuella förutsättningar. Habiliteringsteamet har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och hur svårigheterna de medför i det dagliga livet kan förebyggas och minskas.

Insatserna består bland annat av utredning, behandling och utprovning av hjälpmedel. Föräldrarna får information om möjligheterna att anpassa bostaden och andra miljöer som barnet vistas i, liksom information om det samhällsstöd som finns att få. Olika former av stöd till föräldrar och syskon ingår också.

De habiliterande insatserna planeras utifrån barnets behov och förutsättningar, varierar över tid och sker i nära samverkan med närstående och andra i barnets nätverk. I insatserna ingår också att förmedla kunskap till föräldrar och andra i nätverket för att de ska kunna ge stöd utifrån barnets funktionsförmåga.

Om tal-, språk- och kommunikationsförmågan påverkas är det viktigt att tidigt arbeta med språklig stimulans samt vid behov alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Som för alla barn utvecklas kommunikationen i det tidiga samspelet mellan föräldrar och barn. Föräldrar och andra personer runt barnet behöver få kunskap och vägledning i att använda alternativa kommunikationsvägar för att ge barnet förutsättningar att förstå och uttrycka sig utifrån sin förmåga.

Barn med syndromet behöver stöd i sin motoriska utveckling.

För att kunna möta barnets behov och ge rätt insatser görs en bedömning av den kognitiva utvecklingen så tidigt som möjligt. De flesta barn med syndromet behöver specialpedagogiska insatser i förskola och skola och en del behöver också den särskilda pedagogik som finns i särskolan.

Barn, föräldrar och syskon kan behöva psykologiskt stöd när diagnosen ställs och även senare. Kontakt med andra familjer i liknande situation kan ha stor betydelse.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. En kontaktfamilj eller ett korttidsboende är exempel på insatser. Personlig assistans kan ges till den som på grund av omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med grundläggande behov, men också för att öka möjligheten till att delta i aktiviteter trots en omfattande funktionsnedsättning.

I vuxen ålder fortsätter de habiliterande insatserna. I kombination med andra funktionsnedsättningar påverkar den intellektuella funktionsnedsättningen vilket stöd man behöver för att klara det dagliga livet som vuxen. Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan leva ett relativt självständigt liv med visst stöd. Är den intellektuella funktionsnedsättningen måttlig behövs mer stöd, men de klarar enklare uppgifter i vardagen. Vid svår intellektuell funktionsnedsättning behövs omfattande stöd och hjälp av omgivningen för att klara vardagliga aktiviteter. Det kan till exempel vara stöd och omvårdnad i en bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Fortsatt uppföljning av olika specialister inom vuxensjukvården behövs också.

Forskning

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser, www.orpha.net, sökord trisomy 20p.

Resurser på riks- och regionnivå

Genetisk diagnostik görs vid avdelningar för klinisk genetik vid universitetssjukhusen.

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. Vid centrumen finns expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper. Kontakta i första hand CSD i din region för att få vägledning, hänvisning och information. Länkar till respektive CSD finns under Kompetenscentrum ovanliga diagnoser.

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om 20p-duplikationssyndromet.

Professor Göran Annéren, Klinisk genetik, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala, tel 0705-50 22 95, goran.anneren@igp.uu.se.

Docent, specialistläkare Anna Lindstrand, Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, tel 08-517 756 26, e-post anna.lindstrand@ki.se.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med en ovanlig sjukdom. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för sina medlemmar, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

NOC, Nätverket för ovanliga kromosomavvikelser, e-post nocsverige@gmail.com, http://nocsverige.se.

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, tel 08-508 866 00, teletal 020-22 11 44, e-post fub@fub.se, www.fub.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser, tel 072-722 18 34, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se, verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar.

I Storbritannien finns Unique, The Rare Chromosome Disorder Support Group, e-post info@rarechromo.org, www.rarechromo.org.

Chromosome Disorder Outreach är en amerikansk intresseorganisaton för sällsynta kromosomavvikelser, http://chromodisorder.org.

För många ovanliga diagnoser finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar och andra närstående.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, www.orpha.net, sökord trisomy 20p.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) har ett kalendarium på sin webbplats, med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området ovanliga/sällsynta diagnoser,www.nfsd.se.

Nätverket för ovanliga kromosomavvikelser (NOC) anordnar bland annat familjeträffar för kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte. För närmare information kontakta NOC, http://nocsverige.se.

Ågrenska arrangerar vistelser för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer. I samband med dessa anordnas även utbildningsdagar för personer som i sitt arbete möter barn och ungdomar med den aktuella diagnosen. Dessutom arrangeras varje år ett antal vistelser för vuxna med sällsynta sjukdomar. För information se www.agrenska.se eller kontakta Ågrenska på tel 031-750 91 00 eller e-post agrenska@agrenska.se.

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning som kan laddas ner och skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

På NOC, Nätverket för kromosomavvikelsers webbplats, finns informationsmaterial att ladda ner och skriva ut, se http://nocsverige.se.

Unique, The Rare Chromosome Disorder Support Group, e-post info@rarechromo.org, har informationsmaterial om många ovanliga kromosomavvikelser på sin webbplats www.rarechromo.org.

Personliga berättelser om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbsidor (se under rubriken Intresseorganisationer). Även Nationella funktionen sällsynta diagnoser (www.nfsd.se) och Ågrenska (www.agrenska.se) har personliga berättelser och filmer på sina webbplatser, tillsammans med annan värdefull information.

Databaser

Orphanet, europeisk databas

www.orpha.net

Sökord: trisomy 20p

Litteratur

Bartolini L, Sartori S, Lenzini E, Rigon C, Cainelli E, Agrati C et al. De novo trisomy 20p characterized by array comparative genomic hybridization: report of a novel case and review of the literature. Gene 2013; 524: 368-372.

Bown N, Cross I, Davison EV, Burn J. Partial trisomy 20p resulting from a recombination of a familial pericentric inversion. Hum Genet 1986; 74: 417-419.

Brenk CH, Prott EC, Trost D, Hoischen A, Walldorf C, Radlwimmer B et al. Towards mapping phenotypical traits in 18p- syndrome by array-based comparative genomic hybridisation and fluorescent in situ hybridisation. Eur J Hum Genet 2007; 15: 35-44.

Centerwall W, Francke U. Familial trisomy 20p five cases and two carriers in three generations a review. Ann Genet 1977; 20: 77-83.

Chaabouni M, Turleau C, Karboul L, Jemaa LB, Maazoul F, Attie-Bitach T et al. De novo trisomy 20p of paternal origin. Am J Med Genet A 2007; 143A: 1100-1103.

Grammatico P, Cupilari F, Di Rosa C, Falcolini M, Del Porto G. 20 p duplication as a result of parental translocation: familial case report and a contribution to the clinical delineation of the syndrome. Clin Genet 1992; 41: 285-289.

Kang JE, Park MY, Cheon CK, Lee HD, Hwang SH, Yi J. A case of partial trisomy 20p resulting from meiotic recombination of a maternal pericentric inversion. Ann Lab Med 2012; 32: 91-94.

LeChien KA, McPherson E, Estop AM. Duplication 20p identified via fluorescent in situ hybridization. Am J Med Genet 1994; 50: 187-189.

Leclercq S, Maincent K, Baverel F, Tessier DL, Letourneur F, Lebbar A et al. Molecular cytogenetic characterization of the first reported case of inv dup del 20p compatible with a U-type exchange model. Am J Med Genet A 2009; 149A: 437-445.

Lu X, Shaw CA, Patel A, Li J, Cooper ML, Wells WR et al. Clinical implementation of chromosomal microarray analysis: summary of 2513 postnatal cases. PLoS One 2007; 2: e327.

Lucas J, Le Mee F, Le Marec B, Pluquailec K, Journel H, Picard F. Trisomy 20p derived from a maternal pericentric inversion and brachymesophalangy of the index finger. Ann Genet 1985; 28: 167-171.

Lurie IW, Rumyantseva NV, Zaletajev DV, Gurevich DB, Korotkova IA. Trisomy 20p: case report and genetic review. J Genet Hum 1985; 33: 67-75.

Molina-Gomes D, Nebout V, Daikha-Dahmane F, Vialard F, Ville Y, Selva J. Partial trisomy 20p resulting from recombination of a maternal pericentric inversion: case report of a prenatal diagnosis by chorionic villus sampling. Prenat Diagn 2006; 26: 239-241.

Oppenheimer S, Dignan P, Soukup S. Partial trisomy 20p: familial occurrence. Am J Med Genet 2000; 95: 316-319.

Sidwell RU, Pinson MP, Gibbons B, Byatt SA, Svennevik EC, Hastings RJ et al. Pure trisomy 20p resulting from isochromosome formation and whole arm translocation. J Med Genet 2000; 37: 454-458.

Thomas MA, Duncan AM, Bardin C, Kaloustian VM. Lissencephaly with der(17)t(17;20)(p13.3;p12.2)mat. Am J Med Genet A 2004; 124A: 292-295.

Voullaire L, Saffery R, Davies J, Earle E, Kalitsis P et al. Trisomy 20p resulting from inverted duplication and neocentromere formation. Am J Med Genet 1999; 85: 403-408.

Zumel RM, Darnaude MT, Delicado A, Diaz de Bustamante A, de Torres ML, Lopez Pajares I. Trisomy 20p from maternal translocation and anencephaly. Case report and genetic review. Ann Genet 1989; 32: 247-259.

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit det ursprungliga textunderlaget är professor
Karl-Henrik Gustavsson, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala.

Revideringen av materialet har gjorts av docent, specialistläkare Anna Lindstrand, Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet.

Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet har ansvarat för redigering, produktion och publicering av materialet.

Publiceringsdatum: 2018-09-27

Version: 4.0

För frågor om texterna i databasen kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se, www.ovanligadiagnoser.gu.se.

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.