Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/

Trisomi-mosaiksyndrom

  • Diagnos: Trisomi-mosaiksyndrom
  • Synonymer: --

Innehåll


Publiceringsdatum: 2010-12-30
Version: 1.0

ICD-10

Q92.1

Sjukdom/skada/diagnos

Trisomi-mosaiksyndrom är medfödda kromosomavvikelser som innebär att det finns en blandning av celler i kroppen (mosaicism), en del med normal kromosomuppsättning och en del med en extra kromosom (trisomi). De olika trisomi-mosaiksyndromen benämns efter vilken kromosom som finns i tre exemplar. Symtomen varierar mycket från person till person och kan vara alltifrån obefintliga till mer allvarliga, som utvecklingsstörning och missbildningar. Karaktäristiskt är också asymmetri, med sidoskillnader i tillväxt mellan kroppshalvorna, samt pigmentförändringar. Vanligast är mosaicism för trisomi 8, 9, 13, 14, 18 och 21, men trisomi i mosaikform finns beskriven även för andra kromosomer. Särskilt material om trisomi 13 och trisomi 18 finns i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser.

Förekomst

Mosaicism för trisomi 21 (en form av Downs syndrom) förekommer hos cirka 15 per 100 000 födda barn. För övriga former av trisomi-mosaicism finns inga säkra uppgifter om förekomsten, men den har uppskattats till cirka 10 per 100 000 nyfödda. I Sverige känner man till ett fåtal barn med trisomi-mosaiksyndrom. Sannolikt finns det fler barn och vuxna med mosaicism som aldrig upptäcks, eftersom symtomen är så varierande och en del saknar symtom.

Orsak till sjukdomen/skadan

Normalt innehåller varje cell 46 parvis ordnade kromosomer. Vid den celldelning som föregår bildningen av könscellerna (meios), delas kromosomerna upp så att antalet kromosomer halveras. Varje könscell (spermie eller ägg) innehåller då 23 kromosomer, en från varje par. Trisomi-mosaicism uppstår som en felaktig uppdelning av kromosomerna vid könscellsbildningen och/eller vid någon av de tidiga celldelningarna efter befruktningen.

I princip kan mosaicism uppkomma på två olika sätt. Det första alternativet innebär att kromosomerna i ett kromosompar inte separerar under bildningen av könscellerna utan hamnar i samma könscell, men att detta fel efter befruktningen korrigeras i vissa celler. Embryot har då från början tre i stället för två kromosomer i ett kromosompar och därmed totalt 47 kromosomer.

Om det inte sker någon korrigering av kromosomtalet kommer embryot/fostret att ha en extra kromosom i alla sina celler. Detta är i de flesta fall inte förenligt med fortsatt utveckling och leder antingen till att det inte blir någon graviditet eller till ett tidigt missfall. Undantaget är trisomi för kromosomerna 13, 18 och 21. Fosterutvecklingen kan då gå vidare och leda till att ett barn föds med trisomi 13 (Pataus syndrom), trisomi 18 (Edwards syndrom) eller trisomi 21 (Downs syndrom).

Om det vid den tidiga embryonala utvecklingen sker en korrigering av antalet kromosomer, så att den extra kromosomen förloras i en del av cellerna (trisomy rescue), uppkommer en blandning av celler med olika kromosomuppsättning. Vid trisomy rescue finns en risk att de två kvarvarande kromosomerna har nedärvts från samma förälder, det vill säga att båda kromosomerna kommer från endera mamman eller pappan, så kallad uniparental disomi (UPD). Detta saknar oftast betydelse, förutom när kromosomen innehåller gener som endast uttrycks vid nedärvning från en specifik förälder (präglade gener). Beroende på vilken kromosom som är inblandad kan den uniparentala disomin då ge upphov till symtom eller olika syndrom. Detta gäller framför allt uniparental disomi för kromosom 6, 7, 11, 14 och 15.

En annan anledning till att mosaicism uppkommer är en felaktig uppdelning av kromosomerna vid någon av de tidiga celldelningarna efter en normal befruktning. Då uppstår ett embryo med en blandning av celler med normalt antal kromosomer och celler med trisomi. Hur svåra skadorna blir beror på hur många celler som har en extra kromosom eller i vilka organ cellerna finns.

Ärftlighet

De flesta föräldrar till barn med trisomi-mosaiksyndrom har normala kromosomer. Trisomin har då uppkommit som ett misstag vid någon av celldelningarna före och/eller efter befruktningen, och det finns som regel ingen ökad risk att de ska få fler barn med samma kromosomavvikelse

I enstaka fall kan någon av föräldrarna vara bärare av en strukturell kromosomförändring. Strukturella kromosomavvikelser innebär att en eller flera kromosomer har förändrat sin struktur och avviker i utseende jämfört med det normala. Det kan medföra en risk för upprepning vid en ny graviditet.

Symtom

Vid mosaicism blir symtomen oftast lindrigare än när den extra kromosomen finns i alla kroppens celler. Detta medför att barn kan födas med mosaicism för trisomier som inte är förenliga med liv. De vanligaste är trisomi i mosaikform för kromosom 8, 9, 13, 14, 18 och 21, men trisomi-mosaicism förekommer även för andra kromosomer.

Gemensamt för alla typer av trisomi-mosaicism är den stora variationen av symtom, alltifrån ingen synbar påverkan till allvarliga symtom som utvecklingsstörning och missbildningar. Det finns till och med enäggstvillingar med samma trisomi-mosaiksyndrom som uppvisar stora skillnader i symtombild. Detta beror på att varje person med trisomi-mosaiksyndrom är unik vad gäller hur många celler som har trisomi och i vilka organ dessa celler finns. Det är därför mycket svårt, framför allt när det gäller små barn, att uttala sig om de framtida konsekvenserna av den specifika kromosomavvikelsen.

Många av de symtom som kan uppkomma är gemensamma för samtliga varianter av trisomi-mosaiksyndrom, medan andra är mer karaktäristiska för de olika formerna. Symtom som kan förekomma vid de flesta varianter av trisomi-mosaiksyndrom är allmän tillväxthämning och försenad psykomotorisk utveckling, asymmetri med sidoskillnader i storlek mellan kroppshalvorna (hemihyperplasi/hypoplasi), fläckvisa pigmentförändringar eller andra hudförändringar samt annorlunda utseende. Många barn har en utvecklingsstörning som kan variera från lätt till svår.

Personer med utvecklingsstörning behöver längre tid på sig för att förstå och lära sig nya saker. De har svårare att lära in och sortera information, att orientera sig i nya situationer, att se en helhet och inte bara detaljer, liksom att förstå och tolka samband. Det kan därför ta längre tid att uttrycka vilja, tankar och känslor.

Även den motoriska utvecklingen kan vara mer eller mindre påverkad. Svårigheterna kan orsakas både av låg muskelspänning (hypotoni) och olika benlängd, beroende på asymmetri mellan de båda kroppshalvorna.

Hos en del finns medfödda missbildningar av hjärtat, till exempel hål mellan förmaken (förmaksseptumdefekt, ASD) eller kamrarna (ventrikelseptumdefekt, VSD). Det förekommer också mer komplicerade hjärtfel, som Fallots anomali (hål mellan kamrarna samt förträngning av lungkärlsutflödet).

Missbildningar finns ibland också i urinvägarna och njurarna samt av könsorganen. Hos pojkarna kan det vara så att testiklarna inte har vandrat ned i pungen (kryptorkism) eller att urinröret mynnar på undersidan av penis (hypospadi).

Det finns ibland strukturella avvikelser av hjärnan hos barn med trisomi-mosaiksyndrom. En del har också onormalt litet huvud (mikrocefali). Epilepsi förekommer.

Andra missbildningar kan förekomma, till exempel gomspalt och diafragma- eller navelbråck.

Barn med olika former av trisomi-mosaiksyndrom har ofta gemensamma utseendemässiga drag, vilket är vanligt vid kromosomala avvikelser. Även om barnen liknar varandra utseendemässigt kan det vara mycket stor variation i deras utveckling.

Det förekommer också symtom som är karaktäristiska för varje enskild trisomi, ofta lindrigare varianter av de symtom som är förknippade med det fullt utvecklade trisomi-syndromet, till exempel trisomi 21, 13 och 18 (för trisomi 13 och 18 finns separata informationstexter i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser). För de tillstånd som inte är förenliga med liv om den extra kromosomen finns i alla celler är det vid mosaicism svårare att urskilja specifika symtom. Vissa kända särdrag, utöver dem som nämnts i texten ovan, finns dock för följande mosaiksyndrom:

Trisomi 8-mosaicism kännetecknas ofta av lång och smal kroppsbyggnad. Knäskålarna kan vara små eller saknas helt. Det är vanligt med stela leder, vilket kan leda till att rörligheten begränsas. Underläppen är ofta utskjutande, öronen stora och näsan uppåtriktad och rund. Karaktäristiskt är djupa fåror i handflator och fotsulor.

Trisomi 9-mosaicism karaktäriseras vanligen av att barnen har små ögon och synproblem. Det kan ha olika orsaker, till exempel missbildningar av ögat och hjärnan. Hos många är lederna överrörliga, och det är vanligt med ledluxationer, framför allt av höfterna.

Trisomi 14-mosaicism innebär ofta andningsproblem, som kan ha olika orsaker, till exempel ovanligt mjukt brosk i luftvägarna (trakeomalaci), sug- och sväljningssvårigheter som leder till att mat dras ned i lungorna eller medfödda hjärtfel som gör att lungorna får arbeta hårdare än normalt. Många har framträdande panna, brett mellan ögonen, korta ögonspringor, nedhängande ögonlock (ptos) och bred näsa. Gommen är ofta hög och underkäken liten.

Trisomi 20-mosaicism ses relativt ofta (cirka 1/7 000) vid fosterdiagnostik med kromosomanalys, men i över 90 procent av fallen är barnen friska och det är i efterhand svårt att påvisa mosaicism.

Diagnostik

Diagnosen ställs oftast genom kromosomanalys på odlade blodceller. Om analysen är normal men misstanken om mosaicism är stor bör kromosomanalys av andra vävnader utföras, till exempel hud. Detta gäller framför allt vid förekomst av asymmetri eller pigmentförändringar. Då kan det också vara av värde att undersöka celler från olika hudområden.

De senaste åren har flera känsliga genetiska tekniker utvecklats, till exempel FISH och array-CGH, som ibland kan underlätta diagnostiken av mosaicism.

I samband med att diagnosen ställs bör familjen erbjudas genetisk information. Om trisomi-mosaicismen har orsakats av en strukturell kromosomförändring bör även föräldrarna erbjudas kromosomundersökning för bedömning av upprepningsrisken.

Behandling/åtgärder

Det finns ingen botande behandling, men symtomen kan behandlas på olika sätt. Åtskilligt kan också göras för att stödja och så mycket som möjligt kompensera för funktionsnedsättningar.

Det är viktigt att följa barnens tillväxt. Föräldrarna kan ibland behöva hjälp och stöd av en dietist och en logoped för att få igång matningsrutiner.

Under spädbarnsperioden bör hjärtat undersökas av en barnkardiolog, som sedan avgör den fortsatta behandlingen av ett eventuellt hjärtfel. En del hjärtfel växer bort, medan andra kan behöva opereras. Barn med hjärtfel behöver fortlöpande följas upp. Ultraljudsundersökning av njurarna bör också göras tidigt, eftersom det finns en ökad risk för missbildningar.

För de barn som har gomspalt behöver en plastikkirurg kopplas in tidigt. Spaltbildning kan behandlas med mycket goda resultat men kräver operationer i flera steg under uppväxten.

Missbildningar i urinvägar och könsorgan utreds och behandlas vid en barnkirurgisk klinik. Hos de pojkar där testiklarna inte vandrat ned i pungen bör en operation ske tidigt, helst före ett års ålder. Operation behövs också när urinröret mynnar fel.

Undersökning av syn och hörsel bör göras i ett tidigt skede.

Habiliteringsinsatser

Habiliteringsinsatser kan behövas för en del barn och vuxna med trisomi-mosaiksyndrom. De bör då i ett tidigt skede få kontakt med ett habiliteringsteam, i vilket det ingår yrkeskategorier som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Stöd och behandling sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. Insatserna består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. De omfattar också information om det samhällsstöd som finns att få samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer. Familjen kan även ha behov av hjälp med samordningen av olika insatser.

Beroende på varje barns möjligheter och begränsningar planeras och genomförs insatserna tillsammans med barnet, föräldrarna och personer i exempelvis förskolan och skolan. Målet är att man som ung/vuxen ska kunna delta i samhället utifrån sina egna förutsättningar.

För att utveckla barnets möjlighet att kommunicera är det viktigt att tidigt arbeta med språklig stimulans samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).

Ofta behöver omgivningen anpassas för att kompensera för funktionsnedsättningarna. För de barn som har rörelsehinder är det viktigt med hjälpmedel som underlättar vardagens aktiviteter. En del barn kan behöva en rullstol för att underlätta förflyttning. Anpassningar av bostaden behöver ofta göras.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. En fungerande avlösning i form av till exempel en kontaktfamilj eller ett korttidsboende är exempel på en sådan insats. Personlig assistans kan innebära att man som familj kan leva ett aktivt liv trots att barnet ibland har omfattande funktionsnedsättningar.

Personer i vuxen ålder med trisomi-mosaiksyndrom kan behöva fortsatta, individuellt utformade habiliteringsinsatser och stöd i det dagliga livet. Det kan exempelvis vara stöd i en bostad med särskild service samt daglig verksamhet.

Praktiska tips

--

Resurser på riks-/regionnivå

Genetisk diagnostik görs vid avdelningarna för klinisk genetik på universitetssjukhusen.

Resurspersoner

Professor Göran Annerén, Klinisk genetik, Akademiska barnsjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 59 42, fax 018-55 40 25, e-post goran.anneren@akademiska.se

Professor Elisabeth Blennow, kliniskt genetiska avdelningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 753 80, fax 08-32 77 34.

Docent Ann Nordgren, kliniskt genetiska avdelningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 67 18, fax 08-32 77 34.

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

--

Handikapporganisation/patientförening/motsvarande

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, besöksadress Gävlegatan 18C, postadress Box 6436, 113 82 Stockholm, tel 08-508 866 00, fax 08-508 866 66, e-post fub@fub.se, www.fub.se

Inom FUB finns NOC, Nätverket för ovanliga kromosomavvikelser, e-post info@noc.to, www.noc.to. NOC anordnar bland annat familjeträffar för kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte.

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

--

Forskning och utveckling (FoU)

--

Informationsmaterial

Informationsfoldern Trisomi-mosaiksyndrom (artikelnr 2010-11-24), som är en kort sammanfattning av informationen i denna databastext, kan utan kostnad beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, 106 30 Stockholm, fax 035-19 75 29, e-post publikationsservice@socialstyrelsen.se eller tel 075-247 38 80. Vid större beställningar tillkommer portokostnad.

Unique, en brittisk patientförening för personer med ovanliga kromosomavvikelser, har omfattande informationsmaterial, sorterat efter vilken kromosom som är förändrad, www.rarechromo.org.

Litteratur

Arnold GL, Kirby RS, Stern TP, Sawyer JR. Trisomy 9: review and report of two new cases. Am J Med Genet 1995; 56: 252-257.

Bianca S, Boemi G, Barrano B, Cataliotti A, Ingegnosi C, Indaco L, Ettore G. Mosaic trisomy 20: considerations for genetic counseling. Am J Med Genet A 2008; 146A: 1897-1898.

Bühler EM, Bienz G, Straumann E, Bosch N. Delineation of a clinical syndrome caused by mosaic trisomy 15. Am J Med Genet 1996; 62: 109–112.

Fujimoto A, Allanson J, Crowe CA, Lipson MH, Johnson VP. Natural history of mosaic trisomy 14 syndrome. Am J Med Genet 1992; 44: 189-196.

Johnson VP, Aceto T, Likness C. Trisomy 14 mosaicism: Case report and review. Am J Med Genet 1979; 3: 331-339.

Karadima G, Bugge M, Nicolaidis P, Vassilopoulos D, Avramopoulos D,
Grigoriadou M et al. Origin of nondisjunction in trisomy 8 and trisomy 8 mosaicism. Eur J Hum Genet 1998; 6: 432–438.

Leclercq S, Baron X, Jacquemont ML, Cuillier F, Cartault F. Mosaic trisomy 22: five new cases with variable outcomes. Implications for genetic counselling and clinical management. Prenat Diagn 2010; 30: 168-172.

Miller K, Arslan-Kirchner M, Schulze B, Dudel-Neujahr A, Morlot M, Burck U et al. Mosaicism in trisomy 8: phenotype differences according to tissular repartition of normal and trisomic clones. Ann Genet 1997; 40: 181–184.

Milunsky JM, Wyandt HE, Huang XL, Kang XZ, Elias ER, Milunsky A. Trisomy 15 mosaicism and uniparental disomy (UPD) in a liveborn infant. Am J Med Genet 1996; 61: 269–273.

Nicolaidis P, Petersen MB. Origin and mechanisms of non-disjunction in human autosomal trisomies. Hum Reprod 1998; 13: 313–319.

Neiswanger K, Hohler PM, Hively-Thomas LB, McPherson EW, Hogge WA, Surti U. Variable outcomes in mosaic trisomy 16: five case reports and literature analysis. Prenat Diagn 2006; 26: 454-461.

Lipson MH. Trisomy 14 mosaicism syndrome. Am J Med Genet 1987; 26: 541-544.

Lynch MF, Fernandes CJ, Shaffer LG, Potocki L. Trisomy 14 mosaicism: A case report and review of the literature. J Perinatol 2004; 24: 121-123.

Von Sneidern E, Lacassie Y. Is trisomy 14 mosaic a clinically recognizable syndrome? - case report and review. Am J Med Genet 2008; 146A: 1609-1613.

Woods CG, Bankier A, Curry J, Sheffield LJ, Slaney SF, Smith K et al. Asymmetry and skin pigmentary anomalies in chromosome mosaicism. J Med Genet 1994; 31: 694-701.

Databasreferenser

--

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är professor Elisabeth Blennow, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

Berörda handikapporganisationer/patientföreningar har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2010-12-30
Version: 1.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 400, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.