Sotos syndrom

  • Diagnos: Sotos syndrom
  • Synonymer: Cerebral gigantism

Innehåll


Publiceringsdatum: 2014-04-15
Version: 7.0

ICD-10

Q87.3

Sjukdom/skada/diagnos

Sotos syndrom karaktäriseras av storväxthet, speciella utseendemässiga drag och inlärningssvårigheter av varierande grad. En annan benämning är cerebral gigantism, som betyder storväxthet utlöst från hjärnan.

Syndromet rapporterades första gången på 1930-talet, men fick sitt namn efter professor Juan Sotos i USA som 1964 beskrev fem storvuxna barn som hade karaktäristiska drag och liknade varandra.

Förekomst

Drygt 200 personer med Sotos syndrom har beskrivits i internationell medicinsk litteratur, men den verkliga förekomsten är okänd. I Sverige föds uppskattningsvis 5-10 barn med syndromet varje år, och man känner till ett hundratal personer med diagnosen i vårt land. I takt med att kunskapen blir större stiger siffran, samtidigt som möjligheten ökar att få fram säkra uppgifter om hur många barn som har syndromet.

Orsak till sjukdomen/skadan

En majoritet av de personer som har Sotos syndrom har en förändring (mutation) i arvsanlaget (genen) NSD1 på den långa armen av kromosom 5 (5q35). NSD1 antas bland annat reglera aktiviteten hos vissa andra gener som är inblandade i tillväxt och utveckling.

Hos några har man funnit translokationer (utbyte av kromosommaterial) mellan kromosom 5 och andra kromosomer.

Ärftlighet

Syndromet uppkommer vanligen som en nymutation (en förändring av arvsanlagen uppträder för första gången hos personen själv och är inte nedärvd från någon av föräldrarna). Föräldrar till ett barn med en nymutation har därför låg risk att på nytt få ett barn med sjukdomen. Den nyuppkomna förändringen i arvsmassan hos barnet blir dock ärftlig, och som vuxen riskerar hon/han att föra den muterade (förändrade) genen vidare till sina barn.

Det förekommer familjer där mer än en familjemedlem har syndromet. Den vanligaste ärftlighetsgången är då autosomal dominant. Detta innebär att om den ena föräldern har sjukdomen, det vill säga har en normal gen (arvsanlag) och en muterad gen (förändrat arvsanlag), blir risken för såväl söner som döttrar att ärva sjukdomen 50 procent. De barn som inte fått den muterade genen får inte sjukdomen och för den inte heller vidare.

Figur: Autosomal dominant nedärvning

Symtom

Barn med Sotos syndrom är redan från födseln långa och har stort huvud samt stora händer och fötter. Det är vanligt med nyföddhetsgulsot, låg muskelspänning (hypotonus) samt matningsproblem i form av kräkningar och svårigheter att suga. En del nyfödda visar symtom på lågt blodsocker (hypoglykemi).

De speciella ansiktsdragen, med hög och framskjuten panna, brett mellan ögonen, långsmalt stort huvud och spetsig haka, är särskilt framträdande under förskoleåren.

Mun och tänder

Gommen är ofta hög. Tiden för tänderna att bryta fram varierar, även om de vanligen kommer tidigt, och ett eller flera tandanlag kan saknas. Det kan också förekomma emaljförändringar. De anatomiska förhållandena i näs- och munhåla i kombination med slapp muskulatur kan medföra munandning och snarkning, vilket kan öka risken för längre andningsuppehåll under sömnen (sömnapné). Munmotoriken kan vara dåligt utvecklad, vilket gör det svårt att tugga och bidrar till ett otydligt tal. Dregling är mycket vanligt.

Tillväxt

Även om barn med Sotos syndrom är betydligt längre än andra i samma ålder har forskning visat att de under förpuberteten snarare har låg än förhöjd nivå av tillväxthormon. En möjlig förklaring till den snabba längdtillväxten skulle kunna vara en extra känslighet i de cellreceptorer som reagerar på tillväxthormon. Barnens längd gör att omgivningen ofta tror att de är betydligt äldre än de är och därför kan ha alltför stora krav och förväntningar på dem. Den snabba tillväxten avtar i puberteten, men barnen blir ofta längre än sina jämnåriga. Även i vuxen ålder är personer med Sotos syndrom långa.

Utveckling

De flesta barn med Sotos syndrom har en försenad motorisk utveckling, nedsatt muskelspänning (tonus) och svårigheter med balans och koordination. Problem med inlärning och språk samt koncentrationssvårigheter förekommer ofta. Lätt till måttlig kognitiv utvecklingsstörning är vanlig. Beteendeavvikelser i form av periodisk aggressivitet, autistiska drag och hyperaktivitet förekommer också, liksom sömnproblem. Många barn har dåligt självförtroende och är socialt tillbakadragna.

Övrigt

De första åren är barnen ofta infektionskänsliga. Hörselnedsättning till följd av ledningshinder i mellanörat förekommer. Orsaken kan vara många övre luftvägsinfektioner och öroninflammationer.

Feberkramper är vanliga, och en mindre andel barn med syndromet får epilepsi. En del av barnen har hjärtfel, som vanligen inte kräver operation. Nedsatt sköldkörtelfunktion har också beskrivits, liksom ökad svettning.

Ögonsymtom, oftast översynthet, men också ögondarrning (nystagmus) och skelning, förekommer.

Sned rygg (skolios) är relativt vanligt, liksom plattfot. En del personer med syndromet har tunna och sköra naglar.

Hos en del av barnen finns avvikelser i urinvägarna, framför allt bakåtflöde av urin från blåsan upp i urinledarna (vesikoureteral reflux). Lite äldre barn kan ha problem med förstoppning, liksom svårigheter att hålla avföringen.

Syndromet medför hos barn en något ökad risk för tumörer i nervsystemet, njurarna, skelettet och spottkörtlarna och hos vuxna en ökad risk för tumörer i levern, huden och de inre könsorganen.

Diagnostik

Diagnosen misstänks utifrån de typiska kännetecknen. Personer med syndromet är långa och har tidig skelettmognad i förhållande till ålder, större huvudomfång och karaktäristiska ansiktsdrag. Det är svårare att ställa diagnosen hos vuxna än hos barn, eftersom de ansiktsdrag som gör syndromet lätt att känna igen blir mindre framträdande med åldern. Magnetkameraundersökning eller datortomografi (CT) av hjärnan visar inga entydiga förändringar, men lätt vidgning av hålrummen (ventriklarna) i hjärnan förekommer. DNA-baserad diagnostik är möjlig.

Tills vidare är diagnosen Sotos syndrom en uteslutningsdiagnos, vilket innebär att den ställs efter det att andra sjukdomar med likartade symtom har uteslutits. Exempel på diagnoser med liknande symptom är Weavers syndrom, Beckwith-Wiedemanns syndrom och fragilt X-syndromet. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser finns separat informationsmaterial om dessa sjukdomar.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning. Anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning, är möjlig om mutationen i familjen är känd.

Behandling/åtgärder

Det finns ännu ingen botande behandling, men symtomen kan behandlas på olika sätt. Åtskilligt kan göras för att stödja och så mycket som möjligt kompensera för funktionsnedsättningarna.

Hjärta och njurar bör undersökas för att upptäcka och eventuellt behandla avvikelser.

Ögonen måste undersökas för att upptäcka och behandla ögonsymtom. Vanligen behöver barnen glasögon på grund av översynthet.

Lindrig hörselnedsättning som beror på vätska i mellanörat kan behandlas genom att plaströr sätts in genom trumhinnan. Hörselförbättrande åtgärder, som hörapparater, behövs ibland och provas då ut tidigt.

En tandregleringsspecialist bör tidigt utreda eventuell avsaknad av tandanlag eller andra bettavvikelser. De flesta barn med syndromet behöver förstärkt förebyggande tandvård i form av fluorbehandling och hjälp med munhygien.

Habiliteringsinsatser

För att stimulera barnets utveckling och kompensera för funktionsnedsättningar behövs tidiga habiliteringsinsatser. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Insatserna sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. De består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. Information om samhällets stöd samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i ges också. Föräldrar, syskon och andra anhöriga kan också få stöd. Familjen kan även ha behov av hjälp med samordningen av olika insatser.

Nedsatt muskelspänning och svårigheter med balans och koordination kan behöva bedömas och behandlas av fysioterapeut (sjukgymnast). Detta gäller också slapphet i leder samt skolios. Motorik, balans och koordination kan förbättras genom olika former av fysisk aktivitet. Plattfothet kan behöva behandlas med inlägg eller specialskor.

Logopeden utreder tal och språk för att barnet tidigt ska få språklig stimulans och träning. Kompletterande kommunikationssätt kan behövas för att fullt ut kunna delta aktivt i olika sammanhang. För barn med utvecklingsstörning är det av stor betydelse att tidigt stimulera språkutvecklingen genom arbete med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK, ett samlingsnamn för kommunikation som inte bygger på tal).

Logopeden utreder och behandlar också tugg- och sväljproblem samt dregling.

Det är också viktigt med information till skolan i god tid för att rätt stöd, i form av specialpedagogiska insatser och hjälpmedel, ska kunna erbjudas. För de barn som har en utvecklingsstörning kan sådant stöd erbjudas inom särskolan. Beteendeavvikelser med aggressivitet, koncentrationsstörningar och autistiska drag gör att barnet och familjen kan behöva stöd från psykolog/kurator och specialpedagog.

De vuxna med syndromet som har en utvecklingsstörning behöver fortsatt individuellt utformade habiliteringsinsatser och stöd i det dagliga livet. Det kan till exempel vara stöd och omvårdnad i en bostad med särskild service samt daglig verksamhet.

Praktiska tips

Frambu Senter for sjeldne funksjonshemninger i Norge har information om Sotos syndrom som även innefattar praktiska tips, www.frambu.no.

Resurser på riks-/regionnivå

Särskild kunskap om Sotos syndrom finns vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00.

Speciellt kunnande då det gäller orofaciala (i mun- och ansiktsregionen) problem finns vid Mun-H-Center, Odontologen Göteborg, Medicinaregatan 12A, 413 90 Göteborg, tel 031-750 92 00, e-post mun-h-center@vgregion.se, www.mun-h-center.se.

Resurspersoner

Överläkare i barnneurologi och habilitering Barbro Westerberg, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00, e-post barbro.westerberg@vgregion.se.

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

Inom Ågrenskas familjeverksamhet arrangeras vistelser för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer. Verksamheten vänder sig till familjer i hela landet och uppmärksammar särskilt de behov som barn och ungdomar med sällsynta diagnoser har. Dessutom arrangeras varje år ett antal vistelser för vuxna med sällsynta sjukdomar. Information kan fås från Ågrenska, Box 2058, 436 02 Hovås, tel 031-750 91 00, fax 031-91 19 79, e-post agrenska@agrenska.se, www.agrenska.se. Svenska Sotossällskapet kontaktas vid planering av innehåll och medverkar vid behov.

Intresseorganisationer

Svenska Sotossällskapet, ordförande Stig-Olof Schönfeldt, Jakthyddan 3, 892 42 Domsjö, tel 0660-535 82, www.sotos.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Sturegatan 4 A (besöksadress), Box 1386, 172 27 Sundbyberg, tel 08-764 49 99, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se. Sällsynta diagnoser är ett riksförbund som verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar.

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Gävlegatan 18 (besöksadress), Box 6436, 113 82 Stockholm, tel 08-508 866 00, fax 08-508 866 66, e-post fub@fub.se, www.fub.se.

Autism- och Aspergerförbundet, Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm, tel 08-702 05 80, e-post info@autism.se, www.autism.se.

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

I samband med Ågrenskas familjevistelser erbjuds utbildningsdagar för personal som arbetar med de barn och ungdomar som deltar. Information kan fås från Ågrenska, Box 2058, 436 02 Hovås, tel 031-750 91 00, fax 031-91 19 79, e-post agrenska@agrenska.se, www.agrenska.se. Svenska Sotossällskapet kontaktas vid planering av innehåll och medverkar vid behov.

Forskning och utveckling (FoU)

Forskning kring genvarianter av Sotos syndrom bedrivs vid Uppsala universitet. Även vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg pågår forskning, främst vad gäller de hormonella avvikelserna vid syndromet.

Informationsmaterial

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan beställas eller skrivas ut (se under ”Mer hos oss” i högerspalten).

Dokumentation från Ågrenska om Sotos syndrom, nr 289 (2007) och nr 312 (2008). Dokumentationerna är bearbetade sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelserna på Ågrenska. Kan beställas från Ågrenska, Box 2058, 436 02 Hovås, tel 031-750 91 00, fax 031-91 19 79, e-post agrenska@agrenska.se. Dokumentationerna finns på www.agrenska.se.

Från Svenska Sotossällskapet (adress se under rubriken Handikapporganisation) kan beställas:

  • Sotos Syndrom – en handbok för familjer
  • Att leva med Sotos syndrom – en dvd-film från 1998 om tre barn med Sotos syndrom.

Frambu Senter for sjeldne funksjonshemninger i Norge har information om Sotos syndrom på sin hemsida samt informationsmaterial som går att beställa, www.frambu.no.

Litteratur

De Boer L, Kant SG, Karperien M, van Beers L, Tjon J, Vink GR et al. Psychosocial, cognitive and motor dysfunctioning in patients with suspected Sotos syndrome: a comparison genotype-phenotype correlation in patients suspected of having Sotos syndrome. Horm Res 2004; 62: 197-207.

Faravelli F. NSD1 mutations in Sotos syndrome. Am J Med Genet C Semin Med Genet 2005; 137: 24-31.

Fryssira H, Drossatou P, Sklavou R, Barambouti F, Manolaki N. Two cases of Sotos syndrome with novel mutations of the NSD1 gene. Genet Couns 2010; 21: 53-59.

van Haelst MM, Hoogeboom JJ, Bayjat G, Brüggenwirth HT, Van de Laar I, Coleman K et al. Familial gigantism caused by an NSD1 mutation. Am J Med Genet 2005; 139: 40-44.

Hughes HE. Sotos syndrome: a study of the diagnostic criteria and natural history. J Med Genet 1994; 31: 20-32.

Kurotaki N, Harada N, Shimokawa O, Miyake N, Kawame H, Uetake K et al. Fifty microdeletions among 112 cases of Sotos syndrome: Low copy repeats possibly mediate the common deletion. Hum Mutat 2003; 22: 378-387.

Lapunzina P. Risk of tumorigenesis in overgrowth syndromes: a comprehensive review. Am J Med Genet C Semin Med Genet 2005; 137: 53-71.

Leventopoulos G, Kitsiou-Tzeli S, Kritikos K, Psoni S, Mavrou A, Kanavakis E, Fryssira H. A clinical study of Sotos syndrome patients with review of the literature. Pediatr Neurol 2009; 40: 357-364.

Mussa A, Chiesa N, Porta F, Baldassarre G, Silengo MC, Ferrero GB. The overlap between Sotos and Beckwith-Wiedemann syndromes. J Pediatr 2010; 156: 1035-1036.

Rutter SC, Cole TR. Psychological characteristics of Sotos syndrome. Dev Medicine and Child Neurology 1991; 33: 898-902.

Schaefer GB, Bodensteiner JB, Buehler BA, Lin A, Cole TR. The neuroimaging findings in Sotos syndrome. Am J Med Genet 1997; 11: 462-465.

Sotos JF, Dodge PR, Murihead D, Crawford JD, Talbot NB. Cerebral gigantism in childhood: a syndrome of excessively rapid growth with acromegalic features and a nonprogressive neurologic disorder. New Eng J Med 1964; 271: 109-116.

Tatton-Brown K, Douglas J, Coleman K, Baujat G, Cole TR, Das S. Childhood overgrowth collaboration. Genotype-phenotype associations in Sotos syndrome: an analysis of 266 individuals with NSD1 aberrations. Am J Hum Genet 2005; 77: 193-204.

Visser R, Landman EB, Goeman J, Wit JM, Karperien M. Sotos syndrome is associated with deregulation of the MAPK/ERK-signaling pathway. PLoS One 2012; 7: e49229.

Visser R, Matsumoto N. Genetics of Sotos syndrome. Curr Opin Pediatr 2003; 15: 598-606.

Wit JM, Beemer FA, Barth PG, Oorthuys JW, Dijkstra PF, Van den Brande JL, Leshot NJ et al. Cerebral gigantism (Sotos syndrome). Compiled data of 22 cases. Eur J Pediatr 1985; 144: 131-140.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 

Sökord: cerebral gigantism

GeneReviews (University of Washington)
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116
Sökord: sotos syndrome

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net
Sökord: sotos syndrome

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är överläkare Barbro Westerberg, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2014-04-15
Version: 7.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.