Slys sjukdom

  • Diagnos: Slys sjukdom
  • Synonymer: Mukopolysackaridos typ VII, MPS VII, Beta-glukuronidasbrist

Innehåll


Publiceringsdatum: 2013-11-12
Version: 5.0

ICD-10

E76.2F

Sjukdom/skada/diagnos

Slys sjukdom (MPS VII) är en ärftlig sjukdom som tillhör sjukdomsgruppen mukopolysackaridoser (MPS-sjukdomar). De är sällsynta ämnesomsättningssjukdomar som beror på en ärftlig brist på olika lysosomala enzymer, ämnen som deltar i nedbrytningen av olika substanser i kroppen. Sjukdomen leder till att det ämne som normalt bryts ner av enzymet beta-glukuronidas ansamlas i kroppen och skadar olika organ. Den beskrevs första gången 1973 av den amerikanske barnläkaren William Sly.

Det finns sammanlagt sju kända MPS-sjukdomar. Sjukdomarna har fått namn efter den läkare som först beskrev sjukdomen, efter det saknade enzymet eller fått en sifferbeteckning. Numera övergår man alltmer till att benämna sjukdomarna med siffror, som MPS VII, eller med namnet på enzymbristen, som beta-glukuronidasbrist.

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser finns förutom detta informationsmaterial också material om Hunters (MPS II), Hurlers, Hurler-Scheies och Scheies (MPS IH, IH/S, IS), Maroteaux-Lamys (MPS VI), Morquios (MPS IV) och Sanfilippos (MPS III) sjukdomar.

Förekomst

Det finns inga säkra siffror över förekomsten av Slys sjukdom vare sig i Sverige eller i andra länder. Det är en mycket sällsynt sjukdom och endast 35-40 personer finns beskrivna i artiklar i internationell medicinsk litteratur. Man känner för närvarande inte till någon med Slys sjukdom i Sverige.

Orsak till sjukdomen/skadan

Slys sjukdom orsakas av en förändring (mutation) i ett arvsanlag (gen) som styr bildningen av (kodar för) enzymet beta-glukuronidas. Genen har beteckningen GUSB och finns på den långa armen av kromosom 7 (7q21.11).

Enzymet beta-glukuronidas deltar i nedbrytningen av dermatansulfat, heparansulfat och kondroitsulfat, som är mukopolysackarider, eller som man oftare säger glykosaminoglykaner. De är ämnen som bland annat innehåller långa kolhydratkedjor och ingår som komponenter i kroppens olika vävnader. Nedbrytningen sker normalt i cellernas lysosomer, som är små enheter i alla celler utom i röda blodkroppar. Lysosomerna har till uppgift att med hjälp av enzymer, en sorts proteiner, ta hand om och bryta ned olika ämnen. Nedbrytningen innebär att ämnenas byggstenar frigörs. Exempelvis bryts på så vis proteiner ner till aminosyror. Ett återvinningssystem skapas genom att byggstenarna efter denna nedbrytning transporteras ut ur lysosomen och därmed blir tillgängliga för cellen vid dess produktion av nya ämnen. När enzymet beta-glukuronidas saknas ansamlas glykosaminoglykaner i cellerna i stället för att brytas ned, vilket ger upphov till en fortskridande skada av olika vävnader och organ i kroppen.

Ärftlighet

Slys sjukdom nedärvs autosomalt recessivt. Detta innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en muterad gen (förändrat arvsanlag). Vid varje graviditet med samma föräldrar finns 25 procents risk att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. I 50 procent av fallen får barnet den muterade genen i enkel uppsättning (från en av föräldrarna) och blir liksom föräldrarna frisk bärare av den muterade genen. I 25 procent av fallen får barnet inte sjukdomen och blir inte heller bärare av den muterade genen.

Figur: Autosomal recessiv nedärvning

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har två muterade gener, får barn med en person som inte är bärare av den muterade genen ärver samtliga barn den muterade genen men får inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom får barn med en frisk bärare av den muterade genen i enkel uppsättning är det 50 procents risk att barnet får sjukdomen, och i 50 procent av fallen blir barnet frisk bärare av den muterade genen.

Symtom

Symtomen vid Slys sjukdom karaktäriseras främst av förändringar i skelettet, kortväxthet, nedsatt syn och hörsel samt påverkan på leder, hjärta och lungor. Utvecklingsstörning av varierande grad kan också förekomma.

Både svåra och lindriga former av sjukdomen finns beskrivna. Vid den svåraste formen kan symtom uppkomma mycket tidigt, och barnen kan avlida redan under fosterlivet eller i nyföddhetsperioden. Lindrigare former visar sig betydligt senare och liknar de övriga MPS-sjukdomarna, särskilt Hurlers eller Hunters sjukdomar.

Skelettet är påverkat vid Slys sjukdom. Ryggkotorna kan vara underutvecklade och glida i förhållande till varandra. Då bildas en puckel på ryggraden (gibbus), ofta i övergången mellan bröst- och ländryggen. Bröstbenet är utskjutande och revbenen har avvikande form. Vid röntgenundersökning går det att se att höftkulorna är underutvecklade, vilket kan leda till felställningar och avvikande gång. Ansiktsdragen är grova.

Kroppens leder kan vara påverkade av inlagringen, vilket visar sig som ledstelhet av olika svårighetsgrad. Det kan i sin tur leda till felställningar och nedsatt rörlighet (kontrakturer) i knän, höfter, armbågar, axelleder och fingrar.

Karpaltunnelsyndrom är en mycket vanlig komplikation vid alla former av MPS-sjukdom. Det orsakas av att de bindvävsband (ligament) som löper över en nerv vid handledernas insida blir förtjockade och klämmer åt nerven. Symtom på karpaltunnelsyndrom kan vara smärtor, stickningar och domningar i händerna, främst nattetid.

Lever och mjälte förstoras av inlagringarna. I kombination med svaga bukmuskler leder det till att buken blir framträdande, ofta med bråckbildning runt naveln eller i ljumskarna. En del kan ha perioder av svårbehandlad diarré, sannolikt orsakat av inlagringar i mag-tarmkanalen.

Liksom vid andra MPS-sjukdomar är det vanligt med andningsbesvär samt upprepade öron- och luftvägsinfektioner.

Hjärtpåverkan med inlagring på hjärtklaffarna kan förekomma.

Inlagring av glykosaminoglykaner i hornhinnorna ger synnedsättning av olika svårighetsgrad. Hörselnedsättning är också vanligt.

Diagnostik

MPS-sjukdomar spåras genom undersökning av förekomsten av förhöjda glykosaminoglykaner i urinprov. Därefter fastställs den exakta enzymbristen genom analys. Diagnosen kan preciseras när halten av enzymet beta-glukuronidas i blodceller eller hudceller (fibroblaster) är låg och nivåerna av dermatansulfat, heparansulfat och kondroitinsulfat i urinen är förhöjda.

DNA-diagnostik är möjlig.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning. Anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning, är möjlig om mutationen i familjen är känd.

Behandling/åtgärder

Det finns ännu ingen botande behandling vid Slys sjukdom. Behandlingen inriktas på att så mycket som möjligt motverka medicinska komplikationer och försöka underlätta i vardagen så att både barnets och familjens livskvalitet blir så god som möjligt.

Transplantation med blodstamceller (hematopoetisk stamcellstransplantation) används som behandlingsmetod vid vissa andra ovanliga enzymbristsjukdomar (bland annat MPS I, Hurlers sjukdom). Behandlingsförsök har även gjorts vid Slys sjukdom, men har inte visat sig ha någon effekt på sjukdomsförloppet.

Alla med Slys sjukdom bör få hjälp av ett medicinskt specialistteam med särskild kunskap om sjukdomen. I teamet behövs hjärt-, lung-, neurolog- och ortopedspecialist, liksom hörselläkare och ögonläkare. Teamet ger också råd om lämplig behandling. Det är viktigt att de olika specialisterna samarbetar kring en gemensam behandlingsplan.

Ofta förekommande luftvägsinfektioner och lunginflammationer kan utgöra ett problem under uppväxtåren och behöver behandlas. Förstorade halsmandlar eller polyper bakom näsan försvårar andningen under sömn och behöver ibland opereras bort. Olika andningshjälpmedel, som CPAP-utrustning (continuous positive airway pressure), en andningsmask som används under natten och håller luftvägarna öppna genom att pressa in luft genom näsan, kan bli aktuellt vid sömnapnéer med dålig syresättning under sömnen.

Eftersom hörselnedsättning är vanligt bör hörseln kontrolleras regelbundet. Hörselnedsättning orsakad av täta öroninfektioner och vätska bakom trumhinnan förebyggs genom att ett plaströr opereras in i trumhinnan. Vid hörselnedsättning orsakad av skador på hörselnerven kan hörhjälpmedel behövas.

Grumlingar i hornhinnan med synnedsättning till följd kan behöva opereras med hornhinnetransplantation.

Hjärtsymtom kan behandlas med mediciner, eller vid klaffel genom att nya klaffar opereras in.

Karpaltunnelsyndrom behöver upptäckas tidigt, innan det påverkar handfunktionen. Även om inga symtom finns bör regelbundna nervundersökningar göras. En operation kan lindra symtomen och förhindra att det uppstår en nervskada.

Vid alla mukopolysackaridossjukdomar finns en risk för komplikationer vid narkos på grund av trånga förhållanden i luftvägarna samt avvikande skelett och kroppsbyggnad som också kan påverka andningsfunktionen. Inför en eventuell operation bör en narkosspecialist med god kännedom om sjukdomen därför göra en bedömning.

Habiliteringsinsatser

Familjen behöver tidigt kontakt med ett habiliteringsteam, i vilket det ingår yrkeskategorier som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling.

Stödet och behandlingen sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. Insatserna består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. De omfattar också information om det samhällsstöd som finns att få samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i. Vid behov kan synhabilitering ingå. Förutom barnet/den unge kan även föräldrar och syskon få stöd. Vid fortskridande sjukdomar finns ofta ett särskilt behov av hjälp med samordningen av olika insatser.

Insatserna planeras utifrån de behov som finns. Omgivningen behöver ofta anpassas för att kompensera för funktionsnedsättningarna.

Psykologiskt stöd utifrån ålder och mognad ska erbjudas och ges fortlöpande under uppväxten. Även små barn behöver få svar på sina frågor och funderingar.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. Vid omfattande funktionsnedsättningar kan personlig assistans underlätta.

Äldre tonåringar och vuxna behöver fortsatt regelbunden medicinsk uppföljning och individuellt utformade habiliteringsinsatser.

Praktiska tips

--

Resurser på riks-/regionnivå

Barnläkare/barnneurologer vid länssjukhus/regionsjukhus kan ställa diagnosen med hjälp av laboratorieprov.

Två speciallaboratorier med inriktning på metabola sjukdomar har resurser för kliniskt kemisk diagnostik: Avdelningen för klinisk kemi och neurokemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal, 431 80 Mölndal, och Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, Karolinska Universitetsjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm.

DNA-baserad diagnostik görs vid Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, Karolinska Universitetsjukhuset, Solna eller vid avdelningar för klinisk genetik vid respektive universitetssjukhus.

Resurspersoner

Kunskapsteam med intresse för och erfarenhet av MPS-sjukdomar finns vid:

Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm: biträdande överläkare Karin Naess, tel 08-585 800 00.

Centrum för Medfödda Metabola sjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm: docent Ulrika von Döbeln, tel 08-517 700 00.

Barn- och ungdomssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, 221 85 Lund: Specialistläkare Domniki Papadopoulou, tel 046-17 10 00.

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg: professor Paul Uvebrant och docent Niklas Darin, tel 031-343 40 00.

Avdelningen för klinisk kemi och neurokemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal, 431 80 Mölndal: professor Jan-Erik Månsson, tel 031-343 10 00.

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

Inom Ågrenskas familjeverksamhet arrangeras vistelser för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer. Verksamheten vänder sig till familjer i hela landet och uppmärksammar särskilt de behov som barn och ungdomar med sällsynta diagnoser har. Dessutom arrangeras varje år ett antal vistelser för vuxna med sällsynta sjukdomar. Information kan fås från Ågrenska, Box 2058, 436 02 Hovås, tel 031-750 91 00, fax 031-91 19 79, e-post agrenska@agrenska.se, www.agrenska.se.

Utbildningsdagar om MPS-sjukdomar för föräldrar och personal anordnas av Habilitering och Hälsa, Stockholms läns landsting. Kontaktperson är Kristina Gustafsson Bonnier, tel 08-123 350 23, e-post kristina.gustafsson-bonnier@sll.se, www.habilitering.nu.

Handikapporganisation/patientförening/motsvarande

Svenska MPS-föreningen, e-post mps.foreningen@gmail.com, www.mpsforeningen.se

Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Box 1386, 172 27 Sundbyberg, tel 08-764 49 99, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se 
Sällsynta diagnoser är ett riksförbund som verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar.

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, besöksadress Gävlegatan 18C, postadress Box 6436, 113 82 Stockholm, tel 08-508 866 00, fax 08-508 866 66, e-post fub@fub.se, www.fub.se

RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, besöksadress S:t Eriksgatan 44, postadress Box 8026, 104 20, Stockholm, tel 08-677 73 00, fax 08-677 73 09, e-post info@riks.rbu.se, www.rbu.se

Neuroförbundet, S:t Eriksgatan 44 (besöksadress), Box 49084, 100 28 Stockholm, tel 08-677 70 10, e-post info@neuroforbundet.se, www.neuroforbundet.se

I England finns The Society for Mucopolysaccharide Diseases, e-post mps@mpssociety.co.uk, www.mpssociety.co.uk.

I USA finns National MPS Society, e-post info@mpssociety.org, www.mpssociety.org.

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

I samband med Ågrenskas familjevistelser erbjuds utbildningsdagar för personal som arbetar med de barn och ungdomar som deltar. Information kan fås från Ågrenska, Box 2058, 436 02 Hovås, tel 031-750 91 00, fax 031-91 19 79, e-post agrenska@agrenska.se, www.agrenska.se.

Inom Stockholms läns landsting har verksamheten Ovanliga diagnoser inom Handikapp och Habilitering arrangerat utbildningsdagar om MPS-sjukdomar för föräldrar och personal. Kontaktperson är Kristina Gustafsson Bonnier, tel 08-123 350 23, e-post kristina.gustafsson-bonnier@sll.se, www.habilitering.nu.

Forskning och utveckling (FoU)

Studier för att kartlägga de molekylärgenetiska förändringarna vid de olika MPS-sjukdomarna pågår. Man hoppas att i framtiden lättare kunna ge prognos i det enskilda fallet om genförändringarna kartlagts. Djurexperimentella modeller för att underlätta forskning och behandling har tagits fram. Vid sjukdomarna MPS I, II och VI har man framställt det saknade enzymet på konstgjord väg, och det ges direkt i blodbanan (intravenöst), sannolikt som en livslång behandling en gång per vecka. Troligen kommer det också i framtiden att vara möjligt att framställa det enzym som saknas vid Slys sjukdom.

Informationsmaterial

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan beställas eller skrivas ut (se under ”Mer hos oss” i högerspalten).

Svenska MPS-föreningen har mycket information om de olika MPS-sjukdomarna på sin hemsida, www.mpsforeningen.se.

Nyhetsbrev från Ågrenska om Mukopolysackaridossjukdomar, nr 224 (2003). Nyhetsbreven är bearbetade sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelserna på Ågrenska. Kan beställas från Ågrenska, Box 2058, 436 02 Hovås, tel 031-750 91 00, fax 031-91 19 79, e-post agrenska@agrenska.se.
Nyhetsbrevet finns också tillgängligt på www.agrenska.se.

Information på engelska om olika MPS-sjukdomar ges ut av den engelska föreningen The Society for Mucopolysaccharide Diseases och den amerikanska föreningen National MPS Society (adresser, se under rubriken Handikapporganisation).

Litteratur

Malm G, Lund Melgard A, Månsson J-E, Heiberg A. Mucopolysaccharidoses in the Scandinavian countries: incidence and prevalence. Acta Paediatrica 2008; 97: 1577-1581.

Malm G, Bondesson M-L, v Döbeln U, Månsson J-E. Mukopolysackaridossjukdomarna: Nya möjliga behandlingsmetoder ökar kraven på tidig diagnostik. Läkartidningen 2002; 16: 1804-1809.

Neufeld EF, Muenzer J. The mucopolysaccharidoses. In Scriver CS, Beaudet AL, Sly WS, Valle eds: The metabolic and molecular bases of inherited disease. New York: McGraw-Hill 2001, 8th edition: 3421-3452.

Sly WS, Quinton BA, McAlister WH, Rimoin DL. Beta-glucoronidase deficiency: Report of clinic, radiologic and biochemical deficiency of a new mucopolysaccharidoses. J Paediatr 1973; 82: 249.

Sugar J. Corneal manifestations of the systemic mucopolysaccharidoses. Am Ophtalmol 1979; 11: 531.

Vervoort R, Gitzelmann R, Bosshard N, Maire I, Liebaers I, Lissens W et al. Low beta-glucuronidase enzyme activity and mutations in the human beta-glucuronidase gene in mild mucopolysaccharidosis type VII, pseudodeficiency and a heterozygote. Hum Genet 1998; 102: 69-78.

Wraith JE. The mucopolysaccharidoses: a clinical review and guide to management. Arch Dis Child 1995; 72: 263-267.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
sökord: mucopolysaccharidosis type VII

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit det ursprungliga underlaget är docent Gunilla Malm, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge i Stockholm.

Revideringen av materialet har gjorts av överläkare Karin Naess, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge i Stockholm.

Berörda handikapporganisationer/patientföreningar har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2013-11-12
Version: 5.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Kontakt

Informationscentrum för ovanliga diagnoser

ovanligadiagnoser@gu.se
031-786 55 90

Följ oss på Twitter och Linkedin – information om nya och reviderade diagnoser med mera.

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.