Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar kan få olika typer av stöd och insatser. Olika lagar reglerar de möjligheter till stöd som finns.
Stöd kan ges utifrån SoL eller LSS beroende på behov
En funktionsnedsättning eller en diagnos ger inte automatiskt rätt till en viss stödinsats, utan graden av funktionsnedsättning och det individuella behovet avgör. Den som har omfattande funktionsnedsättningar kan få stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387, LSS), men stöd kan också ges utifrån socialtjänstlagen (2001:453).
Kommunen ansvarar för stöd som kan underlätta i vardagen
Kommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp han eller hon behöver. Kommunen ansvarar för stöd som kan underlätta vardagen, som personlig assistans, avlösning, hjälp i hemmet, bostad med särskild service, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst. Kontakta kommunens biståndsbedömare, LSS-handläggare eller motsvarande för mer information.
Landsting och kommun delar ansvar för hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering och hjälpmedel
Landstinget och kommunen har delat ansvar för hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Habilitering/rehabilitering kan innebära stöd av t ex arbetsterapeut, kurator, logoped, psykolog och sjukgymnast. Landstinget ansvarar för tandvård samt tolktjänst för bland annat döva. Kontakta landstinget för mer information från läkare, kurator, handikappkonsulent, LSS-handläggare eller motsvarande.
Försäkringskassan handlägger ekonomiskt stöd
Försäkringskassan handlägger och beviljar ekonomiskt stöd, som föräldraförsäkring, vårdbidrag, bilstöd, assistansersättning, handikappersättning och särskilt tandvårdsbidrag. Kontakta försäkringskassan för mer information. På Försakringskassans webbplats finns information om olika stöd.