/
/

Pseudoxanthoma elasticum

  • Diagnos: Pseudoxanthoma elasticum
  • Synonymer: PXE

Innehåll


Publiceringsdatum: 2014-08-20
Version: 2.2

ICD-10

Q82.8Q

Sjukdom/tillstånd

Pseudoxanthoma elasticum (PXE) är en ärftlig sjukdom som kännetecknas av att den elastiska vävnaden i huden, ögonens bakre delar och blodkärlsväggarna successivt skadas och förkalkas. Detta kan medföra synnedsättning samt nedsatt cirkulation i armar och ben och ibland i hjärtats kranskärl.

Hudförändringen beskrevs första gången på 1890-talet. Eftersom den har en gul färg trodde man först att det var kolesterol och kallade hudförändringen för xanthom (avgränsad fettinlagring). När man så småningom insåg att det var förkalkade elastiska fibrer ändrades namnet till pseudo (falsk) xanthom. År 1929 konstaterade två svenska läkare, ögonläkaren Ester Grönblad och hudläkaren James Strandberg, att ögon- och blodkärlsförändringarna var uttryck för samma sjukdom.

Förekomst

Det finns inga uppgifter om hur vanlig pseudoxanthoma elasticum är i Sverige. Internationella beräkningar uppskattar förekomsten till 1-2 per 100 000 invånare, vilket skulle betyda att det finns 100-200 personer med sjukdomen i Sverige. En del har endast lindriga symtom och kan vara odiagnostiserade. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män.

Orsak

Orsaken är en förändring (mutation) i arvsanlaget (genen) ABCC6 belägen på den korta armen av kromosom 16 (16p13.1). Genen styr bildningen av (kodar för) ett specifikt protein, MRP6 (multiple drug resistance-associated protein 6), som har betydelse för transporten genom framför allt lever- och njurcellernas cellmembran.

Proteinets normala funktion är inte helt klarlagd. Mutationen medför att de elastiska fibrerna i huden, ögonen och kärlväggarna förkalkas. Detta leder till att huden på halsen och i hudvecken blir gulfärgad och att blodkärlen skadas.

Ärftlighet

Pseudoxanthoma elasticum nedärvs autosomalt recessivt. Detta innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en muterad gen (förändrat arvsanlag). Vid varje graviditet med samma föräldrar finns 25 procents risk att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. I 50 procent av fallen får barnet den muterade genen i enkel uppsättning (från en av föräldrarna) och blir liksom föräldrarna frisk bärare av den muterade genen. I 25 procent av fallen får barnet inte sjukdomen och blir inte heller bärare av den muterade genen.

Figur. Autosomal recessiv nedärvning

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har två muterade gener, får barn med en person som inte är bärare av den muterade genen ärver samtliga barn den muterade genen men får inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom får barn med en frisk bärare av den muterade genen i enkel uppsättning är det 50 procents risk att barnet får sjukdomen, och i 50 procent av fallen blir barnet frisk bärare av den muterade genen.

Vid pseudoxanthoma elasticum kan dock anlagsbärare med endast en muterad gen ha en lindrig form av sjukdomen.

Symtom

När sjukdomen börjar, hur uttalade symtomen är och hur snabbt sjukdomen fortskrider varierar. De första tecknen visar sig ofta först i huden, från tidigt i barndomen upp till 30 års ålder. Diagnosen ställs vanligen i vuxen ålder.

Hudförändringarna är karaktäristiska, små gula upphöjningar (1-3 mm) som flyter samman till handflatestora fläckar. Vanligen uppstår de först på halsens sidor och senare symmetriskt i armhålorna, armbågsvecken, naveln, ljumskarna och knävecken. De ger ingen klåda eller andra symtom men kan vara kosmetiskt besvärande. Med tiden kan huden på dessa ställen bli oelastisk och veckas. Någon gång kan liknande förändringar finnas i slemhinnorna nära kroppsöppningar.

Ögonförändringarna uppstår senare, vanligen mellan 20 och 40 års ålder. Vid ögonundersökning ses mörka stråk (angioid streaks) i ett oregelbundet mönster vid synnervens inträde i näthinnan. Stråken beror på bristningar i ett elastiskt membran bakom näthinnan. De ger inga besvär, men bristningarna är allvarliga, eftersom nya blodkärl kan bildas i sprickorna. De nya blodkärlen kan sedan orsaka vätskeansamling och blödningar, som kan medföra allvarlig synnedsättning. Oftast sker detta efter 40-45 års ålder. Ibland kan blödningar i näthinnan också uppstå vid obetydlig kroppsskada (trauma) mot huvudet, till exempel mindre stötar och kan leda till svår synnedsättning men sällan till blindhet. Angioid streaks förekommer även vid andra ovanliga sjukdomar, till exempel sickelcellsanemi, thalassemi och Pagets bensjukdom. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser finns separata informationsmaterial om sickelcellsanemi och thalassemi.

Kalkbildningen i artärernas kärlväggar kan, tillsammans med ökad risk för åderförkalkning (ateroskleros), leda till att blodkärlet täpps igen och att den sköra väggen brister. Det är framför allt artärer i armar och ben som skadas. Detta gör att det kan vara svårt att känna pulsen vid till exempel handlederna. Vid ansträngning och fysisk träning uppstår smärtor i vad- och lårmusklerna som släpper först när man stannar upp, så kallad fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens).

Förkalkningar i stora kärl förekommer. Uppstår förkalkningarna i hjärtats kärl yttrar det sig i form av bröstsmärtor vid ansträngning (kärlkramp; angina pectoris) och hjärtinfarkt. Blodkärlen som leder blod till njurarna kan påverkas och framkallar då högt blodtryck. På samma sätt kan blodkärlen till magsäcken förändras, och vid en blödning kan den visa sig som en blodig kräkning eller svart avföring.

Kvinnor med pseudoxanthoma elasticum har normal fertilitet. Graviditet och förlossning innebär vanligtvis inte några komplikationer, men mag-tarmblödningar kan förekomma.

Diagnostik

Tidig diagnos är viktig för att förhindra och behandla skador i ögonen, blodkärlen och hjärtat. Diagnosen ställs utifrån undersökning av ett vävnadsprov (biopsi) från huden. Provet färgas på ett särskilt sätt för att påvisa de karaktäristiskt skadade elastiska fibrerna och den kalkutfällning i huden som finns vid pseudoxanthoma elasticum.

Vid röntgenundersökning av blodkärlen ses ibland förkalkade kärlväggar.

DNA-diagnostik är möjlig. I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning. Anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning, är möjlig om mutationen i familjen är känd.

Personer som bär på endast en muterad gen kan ha en lindrig form av sjukdomen. Därför behöver även föräldrar och syskon undersökas av hudläkare och ögonläkare.

Behandling/stöd

Det finns ingen botande behandling för pseudoxanthoma elasticum, utan insatserna inriktas på att behandla riskfaktorer, lindra symtom och vid behov kompensera för synnedsättning. Personer med sjukdomen behöver kontakt med medicin-, ögon- och hudklinik.

För att följa upp hur sprickbildningarna i ögonen utvecklas och i god tid upptäcka nya kärlbildningar är det viktigt med regelbunden uppföljning av en ögonläkare. Nybildningarna av kärl kräver behandling för att förhindra en synnedsättning. Behandlingen innebär att anti-VEGF (vascular endothelial growth factor) sprutas in i ögat för att blockera tillväxtfaktorn. Exempel på sådana preparat är ranibizumab och bavacizumab. VEGF är en kraftfull signalsubstans som annars stimulerar inflammation och kärlnybildning. Studier har påvisat goda resultat av denna behandling vid pseudoxanthoma elasticum. Om en synnedsättning ändå utvecklas behöver man rehabiliterande insatser vid en synenhet. Med hjälp av olika hjälpmedel och tekniker kan åtskilligt göras för att så mycket som möjligt kompensera för synnedsättningen.

Regelbunden hjärt- och kärlundersökning måste också göras. Alla riskfaktorer för kärlsjukdomar måste uppmärksammas, till exempel högt blodtryck, förhöjda blodfetter och blodsocker samt övervikt. En dietist kan ge råd om lämplig kost.

Förebyggande åtgärder är viktiga, som att låta bli att röka. Regelbunden motion är bra, men man ska avstå från sporter som innebär plötslig och kraftfull ansträngning samt risk för skada mot huvudet, eftersom detta kan utlösa blödning i näthinnan.

Man ska också undvika långvarigt bruk av läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra samt andra så kallade icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel (NSAID; non steroidal anti-inflammatory drugs), till exempel ibuprofen och naproxen. Dessa läkemedel minskar blodets koagulationsförmåga och ökar blödningsrisken i ögonen och mag-tarmkanalen. Tillfälligt bruk är acceptabelt, men man ska samråda med sin läkare.

Andra läkemedel som ökar blödningsrisken är warfarin, vilket ofta ges för att förhindra uppkomsten av blodproppar hos personer med exempelvis förmaksflimmer eller som har konstgjorda hjärtklaffar inopererade. Om man samtidigt har pseudoxanthoma elasticum är det viktigt att en läkare gör en bedömning vilket läkemedel som är lämpligast att använda.

Vid kosmetiskt störande hudförändringar kan en plastikkirurg bedöma om en operation är möjlig.

För personer med pseudoxanthoma elasticum som får en allvarlig synnedsättning kan yrkesval och socialt liv påverkas. Vid funktionsnedsättning som medför begränsad arbetsförmåga kan man vända sig till Arbetsförmedlingen för vägledning. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att man ska kunna söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Det är viktigt att vid behov erbjuda socialt och psykologiskt stöd.

Resurser på riks- och regionnivå

Kliniskt genetiska avdelningar vid landets region- och universitetssjukhus.

Hudspecialister har allmän kunskap om sjukdomen. Särskilt kunnande om ärftligt betingade hudsjukdomar (gendermatoser) finns vid Kunskapscentrum för gendermatoser, hudkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. Vid centrumen finns expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper. Kontakta i första hand CSD i din region för att få vägledning, hänvisning och information. Länkar till respektive CSD finns under Kompetenscentrum ovanliga diagnoser.

Resurspersoner

Överläkare Tommy Andersson, ögonkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Mölndal, 431 80 Mölndal, tel 031-342 10 00.

Intresseorganisationer

Det finns ingen speciell förening för personer med pseudoxanthoma elasticum i Sverige.

I USA finns PXE International, www.pxe.org/, samt i England PIXIE, www.pxe.org.uk.

SRF, Synskadades Riksförbund, Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede, tel 08-39 90 00, fax 08-39 93 22, e-post info@srf.nu, www.srf.nu

Kurser, erfarenhetsutbyte

--

Forskning

--

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan beställas eller skrivas ut (se under ”Mer hos oss” i högerspalten).

Litteratur

Abusamak M. Angioid streaks. http://emedicine.medscape.com/article/1190444-overview

Campens L, Vanakker OM, Trachet B, Segers P, Leroy BP, De Zaeytijd J et al. Characterization of cardiovascular involvement in pseudoxanthoma elasticum families. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2013; 33: 2646-2652.

Georgalas I, Tservakis I, Papaconstaninou D, Kardara M, Koutsandrea C, Ladas I. Pseudoxanthoma elasticum, ocular manifestations, complications and treatment. Clin Exp Optom 2011; 94: 169-180.

Grönblad E. Angioid streaks - pseudoxanthoma elasticum; vorläufige Mitteilung. Acta Ophthalmol 1929; 7: 329.

Neldner KH. Pseudoxanthoma elasticum. Int J Dermatol 1988; 27: 98-100.

Orssaud C, Roche O, Dufier JL, Germain DP. Visual impairment in psedoxanthoma elasticum: a survey of 40 patients. Ophtalmic Genet 2014 Apr 21. Epub ahead of print.

Plomp AS, Toonstra J, Bergen AA, Van Dijk MR, de Jong PT. Proposal for updating the pseudoxanthoma elasticum classification system and a review of the clinical findings. Am J Med Genet A 2010; 152A: 1049-1058.

Pomozi V, Brampton C, Fülöp K, Chen LH, Apana A, Li Q et al. Analysis of pseudoxanthoma elasticum-causing missense mutants of ABCC6 in vivo; pharmacological correction of the mislocalized proteins. J Invest Dermatol 2014; 134: 946-953.

Uitto J, Váradi A, Bercovitch L, Terry PF, Terry SF: Pseudoxanthoma elasticum: Progress in research toward treatment: Summary of the 2012 PXE International research meeting. J Invest Dermatol 2013; 133: 1444-1449.

Zebardast N, Adelman RA. Intravitreal ranibizumab for treatment of choroidal neovascularization secondary to angioid streaks in pseudoxanthoma elasticum: five-year follow-up. Semin Ophthalmol 2012; 27: 61-64.

Ålinder I, Boström H. Clinical studies on a Swedish material of pseudoxanthoma elasticum. Acta Med Scand 1972; 191: 273-282.

Databaser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: pseudoxanthoma elasticum, pxe

GeneReviews (University of Washington)
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1113/

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net 
Sökord: pseudoxanthoma elasticum

Författare/granskare/redaktion

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är docent Håkan Mobacken, Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Vid framtagningen av materialet har även överläkare Tommy Andersson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg medverkat.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2014-08-20
Version: 2.2

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.