/
/

Nemalinmyopati

  • Diagnos: Nemalinmyopati
  • Synonymer: - -

Innehåll


Publiceringsdatum: 2017-06-08
Version: 3.0

ICD-10

G71.2

Sjukdom/tillstånd

Nemalinmyopati är en grupp ärftliga, medfödda muskelsjukdomar som ingår i de kongenitala myopatierna. Namnet kommer från det grekiska ordet nema, som betyder tråd och syftar på de trådliknande strukturer som finns i muskelfibrerna vid sjukdomen. Kongenital betyder medfödd och myopati muskelsjukdom.

De karaktäristiska symtomen vid nemalinmyopati är i stort sett de samma som vid andra kongenitala myopatier och utgörs av muskelsvaghet och muskelslapphet (hypotonus) på olika ställen i kroppen. Sjukdomen finns i olika svårighetsgrader, från en allvarlig form med svår muskelsvaghet och muskelslapphet i stora delar av kroppen redan vid födseln till en lindrigare form som börjar i vuxen ålder.

Behandlingen vid de svårare formerna innebär ofta andningsstöd med respirator, sondmatning samt förebyggande åtgärder för att undvika luftvägsinfektioner och lunginflammation. Personer med nemalinmyopati behöver också habiliterande och rehabiliterande insatser.

Nemalinmyopati beskrevs första gången 1963 av två oberoende forskargrupper under ledning av Milton Shy i USA respektive Patrick Conen i Kanada.

Förekomst

Hur många personer det finns med sjukdomen i Sverige är okänt. I Finland har förekomsten uppskattats till 2 per 100 000 nyfödda, vilket motsvarar att det föds cirka 2 barn om året med sjukdomen i Sverige. Nemalinmyopati anses vara en av de vanligaste kongenitala myopatierna och har rapporterats utgöra 17 procent av alla fall med kongenital myopati.

Orsak

Vid nemalinmyopati bildas speciella trådliknande strukturer bestående av proteiner som ansamlas i muskelfibrerna och kan ses i mikroskop. Hur och varför de trådliknande strukturerna bildas är ännu inte helt klarlagt. Man vet att förändringar (mutationer) i gener som är mall för tillverkningen av (kodar för) proteiner i sarkomererna kan orsaka sjukdomen. Förenklat består sarkomererna av tunna och tjocka trådformiga bildningar (filament) som när de glider i förhållande till varandra gör att muskeln drar ihop sig i samband med muskelarbete.

 

Figur. Sarkomererna består av tjocka och tunna filament samt titinfilament.

 

Figur. Sarkomererna består av tjocka och tunna filament samt titinfilament. Dessa samverkar i den process som gör att en muskel kan dras samman och sträckas ut igen.

De mutationer som hittills (2016) är kända finns i tio olika gener, vilka styr bildningen av proteiner som alla är komponenter i sarkomererna. Gemensamt för dessa proteiner är att de utgör delar av de tunna filamenten. Det har nu gått att experimentellt påvisa att muskelsvagheten vid kongenitala myopatier därför orsakas av bristande förmåga hos muskeln att dra ihop sig (kontrahera). Mutationer i genen som kodar för nebulin är vanligast och står för cirka 50 procent av fallen, medan 20 procent orsakas av mutationer i genen som kodar för aktin.

Gen Protein Lokalisation Ärftlighet
ACTA1 skelettmuskel-α-aktin 1q42.13 autosomal dominant eller recessiv
TPM2 β-tropomyosin 9p13.3 autosomal dominant eller recessiv
TPM3 α-tropomyosin långsam 1q21.3 autosomal dominant eller recessiv
NEB nebulin 2q23.3 autosomal recessiv
TNNT1 troponin 19q13.42 autosomal recessiv
CFL2 kofilin 14q13.1 autosomal recessiv
KBTBD13 kelch repeat and BTB domain containing protein 13 15q22.31 autosomal dominant
KLHL40 kelch-liknande protein 40 3p.22.1 autosomal recessiv
KLHL41 kelch-liknande protein 40 2q31.1 autosomal recessiv
LMOD3 leiomodin-3 3p14.1 autosomal recessiv

Tabell. Gener som när de är muterade kan orsaka nemalinmyopati, samt nedärvningssätt.

Det har också rapporterats om enstaka fall där nemalinmyopati har orsakats av mutationer i genen RYR1 som kodar för ryanodinreceptorn. RYR1 är lokaliserad till kromosom 19q13.2 och nedärvningen är autosomal recessiv. Mutationer i RYR1 associeras också med malign hypertermikänslighet.

Det finns även andra områden i arvsmassan med gener och mutationer som förmodas orsaka nemalinmyopati, men som ännu inte är helt definierade.

Ärftlighet

Nemalinmyopati kan nedärvas autosomalt dominant eller recessivt.

Autosomal dominant nedärvning innebär att om en av föräldrarna har sjukdomen, det vill säga har en normal gen och en muterad gen, är sannolikheten för såväl söner som döttrar att få sjukdomen 50 procent. De barn som inte har fått den muterade genen får inte sjukdomen och för den inte heller vidare.
Figur: Autosomal dominant nedärvning
Autosomal recessiv nedärvning innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en muterad gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten för att barnet får den muterade genen i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av den muterade genen. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av den muterade genen är 25 procent.
Figur: Autosomal recessiv nedärvning
Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har två muterade gener, får barn med en person som inte har den muterade genen ärver samtliga barn den muterade genen i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom däremot får barn med en frisk bärare av den muterade genen i enkel uppsättning är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten för att barnet blir frisk bärare av den muterade genen är också 50 procent.

Nemalinmyopati kan också uppkomma som en nymutation. Mutationen har då oftast skett i en av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermier). Sannolikheten att de på nytt får ett barn med sjukdomen uppskattas till mindre än 1 procent. Den nyuppkomna mutationen hos barnet blir dock ärftlig och kan föras vidare till nästa generation.

I sällsynta fall kan föräldrarna få fler barn med samma sjukdom. Orsaken kan då vara att en av föräldrarna har sjukdomen med mycket lindriga symtom (varierande expressivitet), att alla med mutationen inte får symtom (nedsatt penetrans) eller att en av föräldrarna bär på mutationen i en del av könscellerna (germinal mosaicism).

Symtom

De huvudsakliga symtomen är muskelsvaghet och muskelslapphet. Svårighetsgraden varierar mycket mellan olika personer med sjukdomen och även mellan personer inom samma familj. Sjukdomen klassificeras i sex olika former utifrån vid vilken ålder symtomen börjar visa sig och muskelsvaghetens svårighetsgrad.

Det är främst musklerna i ansiktet, nacken, överarmarna, låren samt i skulder- och bäckengördeln (proximal muskulatur) som drabbas. En del blir även muskelsvaga i underarmar och underben (distal muskulatur), speciellt senare i sjukdomsförloppet. Andningsmusklerna (diafragma och bröstkorgsmuskler) är ofta försvagade, medan de muskler som styr ögonens rörelser och ögonlocken inte är påverkade. Muskelsvagheten är vanligtvis icke fortskridande eller bara mycket långsamt tilltagande. Hjärtmuskeln är endast i undantagsfall påverkad.

Det är inte ovanligt att barn med nemalinmyopati har överrörliga leder men att de med tilltagande ålder i stället får inskränkningar i ledernas rörlighet (kontrakturer).

Nemalinmyopati indelas efter debutålder och klinisk svårighetsgrad i;

Svår kongenital form

Detta är den svåraste formen och visar sig redan under fosterstadiet eller direkt vid födseln. Ibland har modern redan under graviditeten känt minskade fosterrörelser. Mängden fostervatten kan ha varit ökad, vilket kan ha komplicerat graviditeten. Barnen föds med en mycket svår allmän muskelsvaghet som gör att de inte har några eller bara mycket sparsamma spontana rörelser i armar och ben. En del har medfödda felställningar av lederna (artrogrypos).

De flesta av barnen behöver, åtminstone till en början, andningsstöd (respirator). Muskelsvagheten drabbar även mun och svalgmuskler, vilket gör att de har svårt att suga och svälja och oftast behöver få sin näring genom en sond i näsan. De barn som har svår kongenital form kan avlida tidigt under spädbarnsåldern. En del lever längre med symtom främst i form av nedsatt rörelseförmåga och/eller nedsatt andningsfunktion. Det är lite känt om prognosen på lång sikt.

Medelsvår kongenital form

Medelsvår kongenital form har en klinisk bild som ligger mellan svår kongenital form och klassisk kongenital form av nemalinmyopati. Vid födseln eller under första levnadsåret visar sig en allmän muskelsvaghet som dock är lindrigare än vid svår kongenital form. Karaktäristiskt för medelsvår kongenital form är att barnen till en början klarar andningen själva och har en förhållandevis god rörelseförmåga, men senare påverkas den motoriska utvecklingen varvid det uppstår andningssvårigheter och/eller nedsatt rörelseförmåga så att de inte längre klarar att sitta eller ta sig fram på egen hand. Barnen utvecklar ofta kontrakturer och behöver med tiden använda rullstol. Prognosen är bättre än vid svår kongenital form, men cirka en tredjedel av de som har medelsvår kongenital form avlider i tidig barndom.

Klassisk kongenital form

Klassisk kongenital form är den vanligaste formen av nemalinmyopati. Den visar sig tidigt i barndomen och innebär muskelsvaghet och försenad motorisk utveckling, men de flesta av barnen lär sig att gå. Muskelsvagheten kan vara oförändrad genom livet eller långsamt tilltagande. Den drabbar framför allt musklerna i ansiktet, nacken, skuldrorna, bäckenet, överarmarna och låren. Senare i livet kan även musklerna i underarmarna, underbenen, händerna och fötterna bli påverkade. Det är vanligt med upprepade luftvägsinfektioner och lunginflammationer under de första levnadsåren. De flesta med klassisk kongenital form överlever upp i skolåldern, och många blir vuxna och kan leva ett relativt normalt och aktivt liv. Det finns rapporter om flera kvinnor med nemalinmyopati som har genomgått graviditet och förlossning utan några större komplikationer.

Gemensamt för svår, medelsvår och klassisk kongenital form är ett karaktäristiskt utseende med långsmalt ansikte och trekantig mun. Felställningar i vissa ansiktsmuskler kan göra att underkäken blir tillbakadragen (mandibulär retrognati) så att det blir svårt att svälja och tala. Rösten kan också påverkas och bli nasal.

Barndomsformen

Vid barndomsformen visar sig muskelsymtomen i barndomen och innebär framför allt svaghet i händer och fötter, däremot inte i ansiktsmuskler. Muskelsvagheten blir senare mer utbredd och drabbar även bålmuskulaturen. Prognosen vid denna form är god.

Vuxenformen

Vuxenformen är den ovanligaste formen och innebär att muskelsvagheten brukar visa sig mellan 20 och 50 års ålder. Muskelsvagheten är ofta mer fortskridande än vid klassisk kongenital form, och kan ibland först visa sig som hjärtsvikt orsakad av påverkan på hjärtmuskeln.

När nemalinmyopati börjar i vuxen ålder kan det finnas en bakomliggande immunologisk defekt, antingen en blodsjukdom eller en HIV-infektion. Därför behöver personer som får sjukdomen som vuxna undersökas noga, och eventuella immunologiska orsaker bör övervägas. Dessa fall kan alltså vara sporadiska och inte ha en ärftlig bakgrund, samt vara möjliga att behandla.

Övriga former

Det finns även några andra former med andra symtom som till exempel hjärtmuskelpåverkan och snabba, ofrivilliga ögonrörelser (nystagmus). En specifik form förekommer främst hos amishfolket i USA.

Koppling genetisk orsak och form av nemalinmyopati

Det finns inte så mycket kunskap om associationen mellan de olika formerna och den genetiska bakgrunden. Mutationer i genen NEB orsakar klassisk kongenital form, medan mutationer i ACTA1 kan ge allt från svår kongenital form till barndomsformen.

Diagnostik

Vid misstanke om muskelsjukdom kan utredningen göras på olika sätt, bland annat beroende på symtomen och eventuell känd ärftlighet i familjen.

Ett sätt att påvisa om svagheten beror på en muskelsjukdom är en neurofysiologisk undersökning av perifer nerv (ENeG) och muskelfunktion (EMG) samt analys av enzymet kreatinkinas (CK) i blodet. Vid nemalinmyopati är ENeG normal, medan EMG för det mesta visar tecken på muskelsjukdom. Kreatinkinasvärdet i blodet är oftast normalt eller endast lätt förhöjt. Magnetkameraundersökning kan visa vilka muskelgrupper som är påverkade av sjukdomen. Fördelningen av påverkade muskelgrupper är ibland karaktäristisk för en viss typ av nemalinmyopati eller kan ge vägledning inför muskelbiopsi.

Den undersökning som leder fram till diagnosen är muskelbiopsi, som innebär att ett prov tas i lokalbedövning eller narkos från en drabbad muskel. I mikroskop går det att se nemalinkropparna, de typiska trådliknande strukturerna. Dessa analyseras sedan i ännu större förstoring i elektronmikroskop.

Eftersom nemalinkroppar även kan finnas vid andra muskelsjukdomar måste resultaten alltid vägas samman med symtomen för att diagnosen nemalinmyopati ska kunna ställas.

DNA-baserad diagnostik är ofta möjlig. Man får då ett exakt besked om vilken gen som är muterad. Det blir då möjligt att bedöma vilket ärftlighetsmönster sjukdomen har i det aktuella fallet.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning, vilket innebär information om sjukdomen och hur den ärvs. Bedömning av sannolikheten att få fler barn med samma sjukdom ingår också, liksom information om vilka möjligheter till diagnostik som då finns. Om mutationen i familjen är känd finns det för många ärftliga sjukdomar möjlighet till anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning.

Behandling/stöd

Det finns inte någon botande behandling, utan insatserna inriktas på att lindra symtom och kompensera för funktionsnedsättningar. Vid de svåraste formerna av nemalinmyopati behövs oftast omedelbara åtgärder i samband med förlossningen. Detta gäller i första hand andningsstöd med respirator och hjälp med näringstillförsel, oftast i form av sondmatning. Risken för luftvägsinfektioner är också stor på grund av den nedsatta andningsfunktionen. Förebyggande åtgärder innefattar vaccination mot bakterier och virus som kan orsaka lunginflammation. Vid tecken på lunginflammation är det viktigt att barnet så snabbt som möjligt får behandling.

Under uppväxtåren behöver barn med nemalinmyopati kontakt med olika specialister, som barnneurolog och barnortoped. Behandlingen inriktas på att stödja de funktioner som sviktar på grund av muskelsvagheten.

Personer med sväljnings- eller talsvårigheter bör bedömas och vid behov behandlas av logoped. Vid uttalade svårigheter att svälja finns särskilda dysfagiteam på de större sjukhusen som utreder och behandlar sväljningssvårigheter. Det kan också bli aktuellt att ge näring eller näringstillskott via en så kallad knapp eller PEG (perkutan endoskopisk gastrostomi; operativt åstadkommen förbindelse till magsäcken via bukväggen).

Det är ovanligt att hjärtmuskeln påverkas, men hjärtfunktionen bör ändå kontrolleras regelbundet.

Personer med nemalinmyopati klarar normalt sövning inför en operation, men det är viktigt att veta att narkosgaser kan utlösa en malign hypertermireaktion hos personer med mutation i RYR1-genen. Patienter som har eller misstänks ha malign hypertermikänslighet ska inte sövas med medel som kan utlösa en sådan reaktion utan med andra narkosmetoder.
Det finns dock ännu inte någon rapport om personer med nemalinmyopati och malign hypertermikänslighet.

Habilitering

Barnen behöver också habiliteringsinsatser. Habilitering innebär stöd och behandling till personer med en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning för bästa utveckling utifrån individuella förutsättningar. Habiliteringsteamet har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och hur svårigheterna de medför i det dagliga livet kan förebyggas och minskas.

Insatserna består bland annat av utredning, behandling och utprovning av hjälpmedel. Föräldrarna får information om möjligheterna att anpassa bostaden och andra miljöer som barnet vistas i, liksom information om det samhällsstöd som finns att få. Olika former av stöd till föräldrar och syskon ingår också. Kontakt med andra familjer i liknande situation kan ha stor betydelse.

De habiliterande insatserna planeras utifrån barnets behov, varierar över tid och sker i nära samverkan med närstående och andra i barnets nätverk. I insatserna ingår också att förmedla kunskap till föräldrar och andra i nätverket för att de ska kunna ge stöd utifrån barnets funktionsförmåga.

Psykologiskt stöd utifrån ålder och mognad bör erbjudas och ges fortlöpande under uppväxten. Även små barn behöver få svar på sina frågor och funderingar.

Många har tidigt en överrörlighet i lederna som med tiden försämras så att det ofta utvecklas kontrakturer och sned rygg (skolios). Genom noggrann uppföljning kan detta upptäckas tidigt och fortsatt försämring kan motverkas. Rörelseträning i kombination med ortosbehandling är viktig för att fördröja utvecklingen av kontrakturer. Det finns belägg för att lågintensiv träning inte är skadlig och att den sannolikt har positiva effekter på muskelfunktionen samt motverkar kontrakturer. Däremot bör ren styrketräning och högintensiv träning som ger uttalad trötthet undvikas, då det kan medföra risk för en snabbare försämring. Det är ofta lämpligt med träning i vatten, eftersom det är en träningsform som är skonsam för lederna.

Hjälpmedel kan behövas för att underlätta förflyttning. Exempelvis kan ortoser göra det lättare att gå. När muskelsvagheten är mer uttalad kan man behöva använda en manuell eller elektrisk rullstol. Närmiljön behöver ofta anpassas. Tillsammans med personal från kommunen hjälper arbetsterapeuten till att anpassa bostaden. Samarbete sker också för att göra anpassningar i skolan och så småningom på arbetsplatsen.

I vuxen ålder behöver personer med nemalinmyopati fortsatt kontakt med neurolog och ett habiliterings-/rehabiliteringsteam i vilket det ingår olika yrkeskategorier med kunskap om neuromuskulära sjukdomar. Lungfunktionen bör kontrolleras, och om det finns tecken på att den är nedsatt ska eventuell respiratorbehandling övervägas. En del kan behöva använda hemrespirator med mask nattetid, men även kontinuerlig respiratorbehandling kan bli aktuell. Om man har nedsatt lungfunktion kan andningsgymnastik hjälpa till att motverka sekretansamling i luftvägarna och därigenom minska risken för luftvägsinfektioner. Det är också viktigt med fortsatt psykologiskt och socialt stöd.

Vid funktionsnedsättning som medför begränsad arbetsförmåga kan man vända sig till Arbetsförmedlingen för vägledning. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att man ska kunna söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Forskning

Forskning om nemalinmyopati pågår hos ett antal forskargrupper i Sverige, Finland, övriga Europa, Nordamerika och Australien. De senaste rönen publiceras bland annat i rapporter från European Neuromuscular Centre (ENMC), som arrangerar workshops där forskare möts och redovisar sina nya forskningsresultat.

I två rapporter har tillförsel av aminosyran L-tyrosin visat sig ha viss positiv effekt på muskulaturen både hos försöksdjur och hos människa vid de former av nemalinmyopati som orsakas av mutationer i ACTA1. Ytterligare kliniska studier är påbörjade.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser, www.orpha.net, sökord nemaline myopathy.

Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, https://clinicaltrials.gov, sökord nemaline myopathy.

Resurser på riks-/regionnivå

Vid universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Lund - Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro finns speciella muskelteam för utredning och vård av barn med muskelsjukdomar.

I Göteborg, Linköping, Stockholm och Örebro finns neuromuskulära enheter speciellt inriktade på muskelsjukdomar hos vuxna.

Muskelteam för barn och ungdomar

Muskelteamet, barn- och ungdomshabiliteringen i centrala Östergötland, Torkelbergsgatan 14 D, 582 25 Linköping, tel 010-103 70 07.

Muskelteamet, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-342 10 00.

Muskelteamet, neuropediatriska mottagningen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, 171 76 Stockholm, tel 08-517 774 67.

Muskelteamet, Akademiska barnsjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-66 30 00.

REMUS, regionalt muskelteam inom barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne, kontakt via den lokala habiliteringen.

Muskelteam för vuxna

Neuromuskulärt team, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg, tel 031-342 10 00.

Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00.

Neuromuskulära enheten, Universitetssjukhuset i Linköping, 581 85 Linköping, tel 010-103 00 00.

Muskelcentrum, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro, tel 019-602 10 00.

Övrigt

Speciellt kunnande kring orofaciala problem (mun- och ansiktsregionen) finns vid Mun-H-Center, se MHC-Basen/diagnoser. Mun-H-Center är ett nationellt orofacialt kunskaps- och resurscenter för sällsynta diagnoser samt orofaciala hjälpmedel. Mun-H-Center Odontologen Göteborg, tel 010-441 79 80, e-post mun-h-center@vgregion.se, www.mun-h-center.se.

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. Vid centrumen finns expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper. Kontakta i första hand CSD i din region för att få vägledning, hänvisning och information. Länkar till respektive CSD finns under Kompetenscentrum ovanliga diagnoser.

Resurspersoner

Docent Christopher Lindberg, Neuromuskulärt team, neurologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg, tel 031-342 10 00, e-post christopher.lindberg@vgregion.se.

Professor Thomas Sejersen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00.

Professor Már Tulinius, muskelteamet, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-342 10 00.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med en ovanlig sjukdom. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för sina medlemmar, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

RBU, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, tel 08-677 73 00, e-post info@rbu.se, www.rbu.se. Inom RBU finns en arbetsgrupp för muskelsjukdomar. Kontakt förmedlas av RBU.

Neuroförbundet, tel 08-677 70 10, e-post info@neuroforbundet.se, www.neuroforbundet.se. Inom Neuroförbundet finns en diagnosgrupp för neuromuskulära sjukdomar.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser, tel 072-722 18 34, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se, verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar.

För många ovanliga diagnoser finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar/närstående.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, www.orpha.net, sökord nemaline myopathy.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) har ett kalendarium på sin webbplats med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området ovanliga/sällsynta diagnoser, www.nfsd.se.

Ågrenska arrangerar vistelser för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer. I samband med dessa anordnas även utbildningsdagar för personer som i sitt arbete möter barn och ungdomar med den aktuella diagnosen. Dessutom arrangeras varje år ett antal vistelser för vuxna med sällsynta sjukdomar. För information se www.agrenska.se eller kontakta Ågrenska på tel 031-750 91 00 eller e-post agrenska@agrenska.se.

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan laddas ner och skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Dokumentationer från Ågrenska är bearbetade sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelser på Ågrenska. De går att ladda ner på www.agrenska.se samt beställa på tel 031-750 91 00 eller e-post agrenska@agrenska.se.
Nemalinmyopati, familjevistelse (2013), dokumentation nr 429

Personliga berättelser om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbsidor (se under rubriken Intresseorganisationer). Även Nationella funktionen sällsynta diagnoser (www.nfsd.se) och Ågrenska (www.agrenska.se) har personliga berättelser och filmer på sina webbplatser, tillsammans med annan värdefull information.

Databaser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.omim.org 
Sökord: nemaline myopathy

GeneReviews (University of Washington)
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116 
Sökord: nemaline myopathy

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net
Sökord: nemaline myopathy

Litteratur

Agrawal PB, Greenleaf RS,Tomczak KK, Lehtokari VL, Wallgren-Pettersson C, Wallefeld W et al. Nemaline myopathy with minicores caused by mutation of the CFL2 gene encoding the skeletal muscle actin-binding protein cofilin-2. Am J Hum Genet 2007; 80: 162-167.

Ilkovski B, Cooper ST, Nowak K, Ryan MM, Yang N, Schnell C et al. Nemaline myopathy caused by mutations in the muscle alfa-skeletal actin gene. Am J Hum Gen 2001; 68: 1333-1343.

Jungbluth H, Sewry CA, Counsell S, Allsop J, Chattopadhyay A, Mercuri E et al. Magnetic resonance imaging of muscle in nemaline myopathy. Neuromuscul Diord 2004; 14: 779-784.

Jungbluth H, Ochala J, Treves S, Gautel M. Current and future therapeutic approaches to the congenital myopathies. Semin Cell Dev Biol 2016 Aug 8, doi: 10.1016/j.semcdb.2016.08.004. [Epub ahead of print]

Laing NG, Dye DE, Wallgren-Pettersson C, Richard G, Monnier N, Lillis S et al. Mutations and polymorphisms of the skeletal muscle alpha-actin gene (ACTA1). Hum Mutat 2009; 30: 1267-1277.

Nguyen MA, Joya JE, Kee AJ, Domazetovska A, Yang N, Hook JW et al. Hypertrophy and dietary tyrosine ameliorate the phenotypes of a mouse model of severe nemaline myopathy. Brain 2011; 134: 3513-3526.

North KN, Laing NG, Wallgren-Pettersson C. The ENMC international consortium on nemaline myopathy. J Med Genet 1997; 34: 705-713.

North KN, Laing NG, Wallgren-Pettersson C. Nemaline myopathy: current concepts. J Med Gen 1997; 34: 705-713.

Ohlsson M, Tajsharghi H, Darin N, Kyllerman M, Oldfors A. Follow-up nemaline myopathy in two patients with novel mutations in the skeletal muscle alfa-actin gene (ACTA1). Neuromusc Disord 2004; 14: 471-475.

Pelin K, Donner K, Holmberg M, Jungbluth H, Muntoni F, Wallgren-Pettersson C. Nebulin mutations in autosomal recessive nemaline myopathy: an update. Neuromusc Disord 2002; 12: 680-686.

Ravenscroft G, Miyatake S, Lehtokari VL, Todd EJ, Vornanen P, Yau KS et al. Mutations in KLHL40 are a frequent cause of severe autosomal-recessive nemaline myopathy. Am J Hum Genet 2013; 93: 6-18.

Romero NB, Sandaradura SA, Clarke NF. Recent advances in nemaline myopathy. Curr Opin Neurol 2013; 26: 519-526.

Ryan MM, Schnell C, Strickland CD, Shield LK, Morgan G, Iannacone ST et al. Nemaline myopathy: a clinical study of 143 cases. Ann Neurol 2001; 50: 312-320.

Ryan MM, Sy C, Rudge S, Ellaway C, Ketteridge D, Roddick LG et al. Dietary L-tyrosine supplementation in nemaline myopathy. J Child Neurol. 2008; 23: 609-613.

Sambuughin N, Yau KS, Olivé M, Duff RM, Bayarsaikhan M, Lu S et al. Dominant mutations in KBTBD13, a member of the BTB/Kelch family cause nemaline myopathy with cores. Am J Hum Genet 2010; 87: 842-847.

Sparrow JC, Nowak KJ, Durling HJ, Beggs AH, Wallgren-Pettersson C, Romero N et al. Muscle disease caused by mutations in the skeletal muscle alpha-actin gene (ACTA1). Neuromuscul Disord 2003; 13: 519-531.

Wallgren-Pettersson, Laing NG. 138th ENMC International Workshop: Nemaline Myopathy, 20-22 May 2005, Naarden, The Netherlands. Neuromusc Disord 2006; 16: 54-60.

Författare/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit det ursprungliga underlaget är dr Monica Ohlsson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Revideringen har gjorts av docent Christopher Lindberg, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet har ansvarat för redigering, produktion och publicering av materialet.

Publiceringsdatum: 2017-06-08
Version: 3.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se, www.ovanligadiagnoser.gu.se.

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.