-
Diagnos:
NARP
-
Synonymer:
Neuropati ataxi retinitis pigmentosa
Innehåll
Publiceringsdatum: 2008-12-18
Version: 1.0
NARP har fått sitt namn av begynnelsebokstäverna i neuropati, ataxi, retinitis pigmentosa. Sjukdomen kännetecknas av nedsatt funktion i perifera nerver, koordinationsstörningar och pigmentinlagringar i näthinnan, som ger nedsatt syn. Den första beskrivningen gjordes 1990 av den engelske neurologen Ian Holt och medarbetare.
NARP är en av flera mitokondriella sjukdomar. Mitokondrierna är små enheter i cellerna, där olika kemiska reaktioner äger rum för att skapa energi till kroppens olika organ. Vid mitokondriella sjukdomar fungerar inte mitokondrierna som de ska, vilket kan ge en mängd olika symtom från i stort sett hela kroppen, framför allt från vävnader eller organ som förbrukar mycket energi (se information om mitokondrier i översiktsdokument).
I Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en sammanfattande information om mitokondriella sjukdomar. Förutom information om NARP finns separata informationsmaterial om flera andra mitokondriella sjukdomar, som Alpers sjukdom, Kearns-Sayres syndrom (KSS) och Pearsons syndrom, Lebers hereditära oftalmoplegi (LHON), Leighs syndrom, MELAS, MERRF samt progressiv extern oftalmoplegi (PEO).
Den exakta förekomsten är inte känd, men sjukdomen är mycket ovanlig. Endast ett fåtal personer med NARP är kända i Sverige.
NARP orsakas vanligen av en förändring (mutation) i ATPsyntetas 6-genen, som är ett arvsanlag (gen) i mikondriens eget DNA (mtDNA) (se information om mtDNA i översiktsdokument).
ATPsyntetas ingår i det sista av enzymkomplexen, komplex V, i den mitokondriella andningskedjan, där den slutliga tillverkningen av den energibärande föreningen ATP (adenosintrifosfat) sker (se information om komplexen i översiktsdokument). När mutationen finns i mellan 50 och 70 procent, ibland upp till 90 procent, av ATPsyntetas 6-generna i mtDNA uppstår sjukdomen NARP. Om mer än 90 procent av generna är förändrade uppkommer i stället Leighs sjukdom. Gränsen 90 procent är dock inte absolut.
Mutationen påverkar mitokondriernas förmåga till energiproduktion (se information om mitokondrierna i översiktsdokument). Vilka och hur svåra symtom som uppstår beror på hur stor andel av mtDNA som är muterat, hur mitokondrier med muterat DNA fördelar sig i olika vävnader samt hur känsliga dessa vävnader är för energibrist.
Hos personer med NARP har det gått att påvisa skador i ögats näthinna, i centrala delar av hjärnan (basala ganglier och hjärnstam) och i perifera nerver.
NARP nedärvs via äggcellen från modern (se information om ärftligheten av mtDNA i översiktsdokument). Det är vanligt att släktingar på moderns sida (som syskon, mor, morbror, moster, kusiner som är barn till moster) har lindriga symtom på mitokondriell sjukdom. Det kan vara lindriga inlärningssvårigheter, muskelsvaghet, nattblindhet, hörselnedsättning, diabetes eller migränliknande huvudvärk. Hos dessa personer är då vanligen mindre än 70 procent av ATPas-generna muterade i sitt mtDNA.
En man med NARP kan inte föra mutationen vidare till sina barn.
Symtomen kommer smygande och börjar oftast tidigt i barndomen men kan hos en del visa sig först i de sena tonåren.
Vid NARP finns en kombination av symtom som kännetecknas av
- nedsatt funktion i perifera känselnerver (sensorisk polyneuropati)
- koordinationsstörning (ataxi)
- nedsatt syn, till att börja med som nedsatt mörkerseende till följd av pigmentinlagring i ögats näthinna (retinitis pigmentosa).
Liksom vid många andra mitokondriella sjukdomar är det dessutom vanligt med kortväxthet, utvecklingsstörning, diabetes, migränliknande huvudvärk och hörselnedsättning.
Hos många tillkommer efter hand även andra symtom, som muskelsvaghet och muskelförtvining (proximal neurogen atrofi), epilepsi (framför allt när symtomen visat sig tidigt), demens samt hjärtsjukdom orsakad av ledningshinder.
Efter några års sjukdom brukar tillståndet vara ganska stabilt, för att försämras i samband med andra sjukdomar, som infektioner.
Den karaktäristiska kombinationen av neuropati, ataxi och retinitis pigmentosa gör att NARP misstänks. Den perifera nervfunktionen undersöks med neurofysiologisk teknik (elektroneurografi, ENeG), och ögats näthinna undersöks av ögonläkare med elektroretinografi (ERG).
Diagnosen bekräftas med analys av mtDNA i blodprov.
Hjärnan undersöks med magnetkamera (MR), för bedömning av hjärnskada, och med EEG, för att bedöma risken för epileptiska anfall.
Hjärtat undersöks med EKG och ultraljud.
Fosterdiagnostik är möjlig, men sjukdomens svårighetsgrad och förlopp hos barnet kan dock inte med säkerhet förutsägas. Det beror på att andelen muterat mtDNA skiljer sig mellan olika vävnader i kroppen.
Det finns ingen botande behandling för NARP. Mycket kan ändå göras för att underlätta vardagen och kompensera för muskelsvagheten, koordinationsproblemen och synnedsättningen.
En rad vitaminer, coenzymer och spårämnen behövs i de kemiska reaktionerna i och nära den mitokondriella andningskedjan, och man har därför provat att ge sådana substanser för att försöka förbättra tillståndet hos personer med mitokondriella sjukdomar. Exempel på sådana preparat är vitamin B1 (tiamin) och B2 (riboflavin). Vitamin C ges ibland som antioxidantia. Brist på karnitin kan mätas i blodet och korrigeras. Effekten av dessa behandlingar är dock mycket bristfälligt bevisad. Behandling med coenzym Q10 (eller dess kemiskt tillverkade motsvarighet idebenone) kan eventuellt vara av värde när funktionen i elektrontransportkedjan är nedsatt.
Hos dem som har epilepsi behandlas anfallen med mediciner. Vissa läkemedel, som valproat, tetracykliner, kloramfenikol, barbiturater, halotan och fluotan, hämmar den mitokondriella andningskedjan och kan förorsaka svåra symtom hos personer med mitokondriella sjukdomar.
Under uppväxtåren behöver barn med sjukdomen regelbunden uppföljning hos ögonläkare och barnläkare. Varje ögonklinik samarbetar med optiker, synpedagog och anpassningslärare, som bland annat provar ut och anpassar olika hjälpmedel. Exempel på synhjälpmedel är förstoringsglas, glasögon för närarbete, kikare, förstorande TV-system och anpassade datorer. Undervisning ges också i kompenserande tekniker, som punktskrift och att använda käpp för att vägleda och orientera sig.
Habiliteringsinsatser
Barnet och familjen behöver tidiga habiliteringsinsatser som också innefattar hörsel- och synhabilitering. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Stöd och behandling sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska och sociala området. Insatserna består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. De omfattar också information om det samhällsstöd som finns att få samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i. Även föräldrar och syskon kan få stöd. Familjer som har barn med fortskridande sjukdomar kan också ha ett speciellt behov av hjälp med samordningen av olika insatser.
Med habilitering menas att skapa förmåga. Lika viktigt som att träna det man inte är så bra på är att träna starka sidor och förmågor. Barn utvecklas genom leken, som därför är grunden för alla habiliteringsinsatser. Målet är att man som ung mer och mer ska kunna delta i samhället utifrån sina egna förutsättningar.
Insatserna planeras utifrån de behov som finns, varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets nätverk.
Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. En fungerande avlösning i form av till exempel en kontaktfamilj eller ett korttidsboende är exempel på en sådan insats. Personlig assistans kan innebära att barnet/tonåringen kan leva ett aktivt liv trots ibland omfattande funktionsnedsättningar.
Omgivningen behöver ofta anpassas för att kompensera för funktionsnedsättningarna. Det gäller den fysiska miljön, men lika viktig är den sociala miljön, det vill säga hur barnet/tonåringen blir bemött.
Vuxna med NARP behöver fortsatta medicinska insatser och individuellt utformade habiliteringsinsatser.
--
För utredning av mitokondriella sjukdomar finns två centra i Sverige, på Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge i Stockholm och Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra i Göteborg. I båda teamen finns barn- och vuxenneurologer med speciella kunskaper om diagnostik och behandling av mitokondriella sjukdomar, kemister och genetiker för biokemisk och molekylärbiologisk diagnostik samt patologer med kunskaper om morfologisk diagnostik.
Personer med misstänkt mitokondriell sjukdom bör remitteras till något av dessa team för utredning, där bland annat den biokemiska diagnostiken av muskelprovet måste ske omedelbart vid provtagningen. Teamen kan även ge behandlingsrekommendationer.
Ögonklinikerna samarbetar med syncentralerna, där bland annat olika synhjälpmedel provas ut.
Resurscenter syn är ett nationellt resurscenter inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se). Centret är förlagt till både Stockholm (Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler på Kungsholmen) och Örebro (i anslutning till Ekeskolan). Här erbjuds specialpedagogisk utredning för barn och ungdomar med synskada samt barn och ungdomar med synskada och ytterligare funktionshinder. Utredningen sker på hemorten och vid resurscentret i Stockholm eller Örebro och alltid i samverkan med lokala resurser.
Resurscenter syn/Stockholm, postadress Box 121 61, besöksadress Rålambsvägen 32 B, 102 26 Stockholm, tel 010-473 50 00, e-post rc.syn.stockholm@spsm.se.
Expertteamet vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm: docent Gunilla Malm och doktor Karin Naess, barnkliniken, docent Göran Solders, neurologkliniken, docent Ulrika von Döbeln, professor Nils-Göran Larsson och doktor Martin Engvall, Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar (CMMS), docent Inger Nennesmo, patolog- och cytologlaboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00.
Expertteamet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg: professor Már Tulinius och docent Niklas Darin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00, docent Elisabeth Holme, kliniskt kemiska laboratoriet och professor Anders Oldfors, patologlaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, 413 45 Göteborg, tel 031-342 10 00.
Resurscenter syn inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) erbjuder information och utbildning till föräldrar till barn med synskada.
Resurscenter syn/Stockholm erbjuder föräldrautbildning till familjer som har barn i förskoleåldern med synskada.
Information kan fås från Annica Winberg vid Resurscenter syn Stockholm, tel 010-470 51 48, e-post annica.winberg@spsm.se.
Resurscenter syn/Örebro erbjuder föräldrautbildning till familjer som har barn med synskada och ytterligare funktionshinder.
Information kan fås från Ingrid Gustafsson vid Resurscenter syn/Örebro, tel 010-473 52 53, e-post ingrid.gustafsson@spsm.se.
SRF, Synskadades Riksförbund, Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede, tel 08-39 90 00, fax 08-39 93 22, e-post info@srf.nu, internetadress www.srf.nu.
Riksorganisationen Unga Synskadade, besöksadress Sandsborgsvägen 44, 122 33 Enskede, tel 08-39 92 85, e-post kansli@ungasynskadade.se, internetadress www.ungasyn.se.
Svenska RP-föreningen, Box 4903, 116 94 Stockholm, tel 08-702 19 02, e-post adm@srpf.a.se, internetadress www.srpf.a.se.
NHR, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, besöksadress S:t Eriksgatan 44, postadress Box 49084, 100 28 Stockholm, tel 08-677 70 10, fax 08-24 13 15, e-post nhr@nhr.se, internetadress www.nhr.se
I USA finns United Mitochondrial Disease Foundation (UMDF), 8085 Saltsburg Road, Suite 201, Pittsburgh, PA 15239 USA, e-post info@umdf.org, internetadress www.umdf.org.
Resurscenter syn inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) erbjuder information och utbildning till personal som arbetar med barn med synskada.
Resurscenter syn/Stockholm, postadress Box 121 61, besöksadress Rålambsvägen 32 B, 102 26 Stockholm, tel 010-473 50 00, e-post rc.syn.stockholm@spsm.se.
Forskningen kring mitokondriella sjukdomar är mycket aktiv både i Sverige och i många andra länder. I Sverige sker den i de båda expertteamen i Göteborg vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och i Stockholm vid Karolinska Institutet. Forskning om mitokondriellt DNA pågår även på andra forskningsinstitutioner, bland annat vid Institutionen för medicinsk genetik, Biomedicinskt centrum och Institutionen för neurologi, Uppsala universitet samt på Tekniska Högskolan i Stockholm.
De mitokondriella sjukdomarna är ett stort område, där mycket ännu inte är känt. Nya sjukdomar upptäcks, liksom nya mutationer i det mitokondriella DNA som orsakar dem. Det pågår också olika behandlingsförsök.
Informationsfoldern NARP (artikelnr 2008-126-1234), som är en kort sammanfattning av informationen i denna databastext, kan utan kostnad beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se eller tel 08-779 96 66. Vid större beställningar tillkommer portokostnad.
Baracca A, Sgarbi G, Mattiazzi M, Casalena G, Pagnotta E, Valentino ML et al. Biochemical phenotypes associated with the mitochondrial ATP6 gene mutations at nt8993. Biochem Biophys Acta 2007; 1767: 913-919.
Chowers I, Lerman-Sagie T, Elpeleg ON, Shaag A, Merin S. Cone and rod dysfunction in the NARP syndrome. Br J Ophthalmol 1999; 83: 190-193.
Holt IJ, Harding AE, Petty RKH, Morgan-Hughes JA. A new mitochondrial disease associated with mitochondrial DNA heteroplasmy. Am J Hum Genet 1990; 46: 428-433.
Jung J, Mauguiére F, Clerc-Renaud P, Ollagnon E, de Camaret BM, Ryvlin P. NARP mitochondriopathy: an unusual cause of progressive myoclonic epilepsy. Neurology 2007; 68: 1429-1430.
Kerrison JB, Biousse V, Newman N J. Retinopathy of NARP syndrome. Arch Ophthal 2000; 118: 298-299.
Keränen T, Kuusisto H. NARP syndrome and adult-onset generalised seizures. Epileptic Disord 2006; 8: 200-203.
Mattiazzi M, Vijayvergiva C, Gajewski CD, DeVivo DC, Lenaz G, Wiedmann M et al. The mtDNA T8993G (NARP) mutation results in an impairment of oxidative phosphorylation that can be improved by antioxidants. Hum Mol Genet 2004; 13: 869-879.
Pettman R, Hurley T, Addis J, Robinson B, Scott H, Kronick JB. Prenatal diagnosis by amniocentesis and chorionic villus biopsy of mtDNA mutation 8993T > G. J Inherit Metab Dis 2007; 30: 404.
Rojo A, Campos Y, Sánchez JM, Bonaventura I, Aguilar M, Garcia A et al. NARP-MILS syndrome caused by 8993 T>G mitochondrial DNA mutation: a clinical, genetic and neuropathological study. Acta Neuropathol 2006; 111: 610-616.
Steffann J, Gigarel N, Corcos J, Bonniére M, Encah-Razavi F, Sinico M et al. Stability of the m.8993T->G mtDNA mutation loading during human embryofetal development has implications for the feasibility of prenatal diagnosis in NARP syndrome. J Med Genet 2007; 44: 664-669.
OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man), internetadress www.ncbi.nlm.nih.gov/omim
sökord: NARP syndrome
GeneReviews (University of Washington), www.genetests.org (klicka på GeneReviews).
sökord: mitochondrial DNA-associated Leigh syndrome and NARP
Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.
Medicinsk expert som skrivit underlaget är docent Göran Solders, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge i Stockholm.
Berörda handikapporganisationer/patientföreningar har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.
En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.
Publiceringsdatum: 2008-12-18
Version: 1.0