NARP

  • Diagnos: NARP
  • Synonymer: Neuropathia ataxia retinitis pigmentosa

Innehåll


Publiceringsdatum: 2013-06-03
Version: 2.3

ICD-10

G31.8

Sjukdom/skada/diagnos

NARP har fått sitt namn av begynnelsebokstäverna i neuropathia (nedsatt funktion i perifera nerver), ataxia (koordinationsstörning) och retinitis pigmentosa (ögonsjukdom med inlagringar i näthinnan). Den första beskrivningen av NARP gjordes 1990 av den engelske neurologen Ian Holt och medarbetare.

Sjukdomen kännetecknas av muskelsvaghet, känselnedsättning, koordinationsstörningar och ögonsjukdom med nedsatt syn. Symtomen brukar börja tidigt i barndomen och kan då även innefatta inlärningssvårigheter.

NARP är en mitokondriell sjukdom. Mitokondrierna är små enheter i cellerna där olika kemiska reaktioner äger rum för att omvandla energi till former som kroppens olika organ kan använda. Vid mitokondriella sjukdomar fungerar inte mitokondrierna som de ska, vilket kan ge en mängd olika symtom från i stort sett hela kroppen, framför allt från vävnader eller organ som förbrukar mycket energi (se information om mitokondrierna i översiktsdokument).

I Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en sammanfattande information om mitokondriella sjukdomar. Förutom information om NARP finns separata informationsmaterial om flera andra mitokondriella sjukdomar, som Alpers sjukdom, Kearns-Sayres syndrom (KSS) och Pearsons syndrom, Lebers hereditära oftalmoplegi (LHON), Leighs syndrom, MELAS, MERRF samt progressiv extern oftalmoplegi (PEO).

Förekomst

Den exakta förekomsten är inte känd, men sjukdomen är mycket ovanlig. Endast ett fåtal personer med NARP är kända i Sverige.

Orsak till sjukdomen/skadan

NARP orsakas vanligen av en förändring (mutation) i MTATP6, som är ett arvsanlag (gen) i mitokondriens eget DNA (mtDNA) (se information om mtDNA i översiktsdokument).

MTPATP6 styr produktionen av ATP-syntetas, som ingår i det sista av enzymkomplexen, komplex V, i den mitokondriella andningskedjan, där den slutliga tillverkningen av den energibärande föreningen ATP (adenosintrifosfat) sker (se information om komplexen i översiktsdokument). När mutationen finns i mellan 50 och 70 procent, ibland upp till 90 procent, av MTATP6 i mtDNA uppstår sjukdomen NARP. Om mer än 90 procent av generna är förändrade uppkommer i stället Leighs syndrom. Gränsen 90 procent är dock inte absolut och varierar något med hur mutationen i MTATP6 ser ut.

Mutationen påverkar mitokondriernas förmåga till energiomvandling (se information om mitokondrierna i översiktsdokument). Vilka och hur svåra symtom som uppstår beror på hur stor andel av mtDNA som är muterat, hur mitokondrier med muterat DNA fördelar sig i olika vävnader samt hur känsliga dessa vävnader är för energibrist.

Hos personer med NARP har det gått att påvisa skador i ögats näthinna, i centrala delar av hjärnan (basala ganglier och hjärnstam) och i perifera nerver.

Ärftlighet

Sjukdomen ärvs via modern, eftersom mitokondrierna och deras DNA kommer från moderns ägg (se information om ärftligheten av mtDNA i översiktsdokumentet). Det är vanligt att släktingar på moderns sida (som syskon, mor, morbror, moster, kusiner som är barn till moster) har lätta symtom på mitokondriell sjukdom, till exempel lindriga inlärningssvårigheter, muskelsvaghet, nedsatt mörkerseende, hörselnedsättning, diabetes eller migränliknande huvudvärk. Dessa personer har då en så låg andel muterat mtDNA (för 8993-mutationen mindre än 70 procent) att påverkan på enzymkomplexen blir mindre uttalad.

En man med NARP kan inte föra mutationen vidare till sina barn.

Symtom

Symtomen kommer smygande och börjar oftast tidigt i barndomen men kan hos en del visa sig först i de sena tonåren.

Vid NARP finns en kombination av symtom som kännetecknas av

  • nedsatt funktion i perifera känselnerver (sensorisk polyneuropati)
  • koordinationsstörning (ataxi)
  • nedsatt syn, till att börja med som nedsatt mörkerseende till följd av pigmentinlagring i ögats näthinna (retinitis pigmentosa).

 Liksom vid många andra mitokondriella sjukdomar är det dessutom vanligt med kortväxthet, utvecklingsstörning, diabetes, migränliknande huvudvärk och hörselnedsättning.

Hos många tillkommer efter hand även andra symtom, som muskelsvaghet och muskelförtvining (neurogen atrofi), epilepsi (framför allt när symtomen visat sig tidigt), demens samt hjärtsjukdom orsakad av ledningshinder.

Efter några års sjukdom brukar tillståndet vara ganska stabilt, för att försämras i samband med andra sjukdomar, som infektioner.

Diagnostik

Den karaktäristiska kombinationen av neuropati, ataxi och retinitis pigmentosa gör att NARP misstänks.

Muskelvävnad (från muskelbiopsi) undersöks för att kartlägga enzymfunktionen och förmågan till ATP-produktion i mitokondrierna. Perifer nervfunktion och muskelfunktion undersöks med neurofysiologisk teknik (elektroneurografi, ENeG och elektromyografi, EMG). Ögats näthinna undersöks av ögonläkare med elektroretinografi (ERG).

Hjärnan undersöks med magnetkamera (MR), för bedömning av hjärnskada, och med EEG, för att bedöma risken för epileptiska anfall.

Hjärtat undersöks med EKG och ultraljud.

Diagnosen bekräftas med analys av mtDNA i blodprov.

Fosterdiagnostik är möjlig om mutationen hos modern är känd, men sjukdomens svårighetsgrad och förlopp hos barnet kan dock inte med säkerhet förutsägas. Det beror på att andelen muterat mtDNA skiljer sig mellan olika vävnader i kroppen.

Behandling/åtgärder

Det finns ingen botande behandling för NARP. Mycket kan ändå göras för att underlätta vardagen och kompensera för muskelsvagheten, koordinationsproblemen och synnedsättningen.

En rad vitaminer, coenzymer och spårämnen behövs i de kemiska reaktionerna i och nära den mitokondriella andningskedjan, och man har därför provat att ge sådana substanser för att försöka förbättra tillståndet hos personer med mitokondriella sjukdomar. Exempel på sådana preparat är vitamin B1 (tiamin) och B2 (riboflavin). Vitamin C ges ibland som antioxidantia. Brist på karnitin kan mätas i blodet och korrigeras. Effekten av dessa behandlingar är dock mycket bristfälligt bevisad. Behandling med coenzym Q10 (eller dess kemiskt tillverkade motsvarighet idebenone) kan eventuellt vara av värde när funktionen i elektrontransportkedjan är nedsatt.

Hjärtpåverkan behandlas med läkemedel.

Hos dem som har epilepsi behandlas anfallen med mediciner. Vissa läkemedel, som propofol, valproat, tetracykliner, kloramfenikol, barbiturater, halotan och fluotan, ska inte användas, eftersom de hämmar den mitokondriella andningskedjan och kan förorsaka svåra symtom hos personer med mitokondriella sjukdomar.

Under uppväxtåren behöver barn med sjukdomen regelbunden uppföljning hos ögonläkare och barnläkare. Varje ögonklinik samarbetar med optiker, synpedagog och anpassningslärare, som bland annat provar ut och anpassar olika hjälpmedel. Exempel på synhjälpmedel är förstoringsglas, glasögon för närarbete, kikare, förstorande TV-system och anpassade datorer. Undervisning ges också i kompenserande tekniker, som punktskrift och att använda käpp för att vägleda och orientera sig.

Habiliteringsinsatser

Beroende på grad av funktionsnedsättning och vid vilken ålder dessa uppträder behöver en del barn och vuxna tidiga habiliterings- och rehabiliteringsinsatser som också innefattar insatser för hörsel- och synnedsättningar. I ett habiliterings- eller rehabiliteringsteam ingår yrkeskategorier som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling.

Stödet och behandlingen sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. Insatserna består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. De omfattar också information om det samhällsstöd som finns att få samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i. Förutom barnet/den unge själv kan också föräldrar och syskon få stöd. Vid fortskridande sjukdomar finns ofta ett särskilt behov av hjälp med samordningen av olika insatser.

Insatserna planeras utifrån de behov som finns. Omgivningen behöver ofta anpassas för att kompensera för funktionsnedsättningarna.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. Vid omfattande funktionsnedsättningar underlättar personlig assistans.

Vuxna med NARP behöver fortsatta medicinska insatser och individuellt utformade habiliterings- och rehabiliteringsinsatser.

Praktiska tips

--

Resurser på riks-/regionnivå

För utredning av mitokondriella sjukdomar finns två centra i Sverige, på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. I båda teamen finns barn- och vuxenneurologer med speciella kunskaper om diagnostik och behandling av mitokondriella sjukdomar, kemister och genetiker för biokemisk och molekylärbiologisk diagnostik samt patologer med kunskaper om morfologisk diagnostik.

Personer med misstänkt mitokondriell sjukdom bör remitteras till något av dessa team för utredning, där bland annat den biokemiska diagnostiken av muskelprovet måste ske omedelbart vid provtagningen. Teamen kan även ge behandlingsrekommendationer.

Ögonklinikerna samarbetar med syncentraler eller motsvarande, där bland annat olika synhjälpmedel provas ut.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) är en statlig, rikstäckande myndighet. Myndighetens uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till kommun och andra huvudmän med ansvar för förskola, skola, skolbarnomsorg, fristående skolor under statlig tillsyn samt vuxenundervisning. Via nationella resurscenter med specifika inriktningar genomförs utredning och besök för enskilda barn och ungdomar samt information och utbildning till föräldrar, lärare och annan personal. Ett sådant nationellt resurscenter är Resurscenter syn, som finns i Stockholm respektive Örebro.

Resurscenter syn Stockholm, besöksadress Rålambsvägen 32 B, postadress Box 12161, 102 26 Stockholm, tel 010-473 50 00, e-post rc.syn.stockholm@spsm.se

Resurscenter syn Örebro, besöksadress Eriksbergsgatan 3, 702 30 Örebro, postadress Box 9024, 700 09 Örebro, tel 010-473 50 00, e-post rc.syn.orebro@spsm.se

Resurspersoner

Expertteamet vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm: doktor Karin Naess, barnkliniken, docent Göran Solders, neurologkliniken, docent Inger Nennesmo, patolog- och cytologlaboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 71 427 samt docent Ulrika von Döbeln, professor Nils-Göran Larsson och doktor Martin Engvall, Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00.

Expertteamet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg: professor Már Tulinius och docent Niklas Darin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00, professor Anders Oldfors, patologlaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, 413 45 Göteborg, tel 031-342 10 00.

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

Resurscenter syn inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) erbjuder information och utbildning till föräldrar till barn med synskada.

Resurscenter syn/Stockholm erbjuder föräldrautbildning till familjer som har barn i förskoleåldern med synskada.
Information kan fås från Annica Winberg vid Resurscenter syn Stockholm, tel 010-470 51 48, e-post annica.winberg@spsm.se.

Resurscenter syn/Örebro erbjuder föräldrautbildning till familjer som har barn med synskada och ytterligare funktionshinder.
Information kan fås från Ingrid Gustafsson vid Resurscenter syn/Örebro, tel 010-473 52 53, e-post ingrid.gustafsson@spsm.se.

Intresseorganisationer

MitoSverige, e-post info@mitosverige.org, www.mitosverige.org.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Sturegatan 4 A (besöksadress), Box 1386, 172 27 Sundbyberg, tel 08-764 49 99, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se, verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar.

SRF, Synskadades Riksförbund, Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede, tel 08-39 90 00, fax 08-39 93 22, e-post info@srf.nu, www.srf.nu.

Riksorganisationen Unga Synskadade, besöksadress Sandsborgsvägen 44, 122 33 Enskede, tel 08-39 92 85, e-post kansli@ungasynskadade.se, www.ungasyn.se.

Svenska RP-föreningen, Box 4903, 116 94 Stockholm, tel 08-702 19 02, e-post adm@srpf.a.se, www.srpf.a.se.

Neuroförbundet, S:t Eriksgatan 44 (besöksadress), Box 49084, 100 28 Stockholm, tel 08-677 70 10, e-post info@neuroforbundet.se, www.neuroforbundet.se.

I USA finns United Mitochondrial Disease Foundation (UMDF), 8085 Saltsburg Road, Suite 201, Pittsburgh, PA 15239 USA, e-post info@umdf.org, www.umdf.org.

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

Resurscenter syn inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) erbjuder information och utbildning till personal som arbetar med barn med synskada.

Resurscenter syn/Stockholm, postadress Box 121 61, besöksadress Rålambsvägen 32 B, 102 26 Stockholm, tel 010-473 50 00, e-post rc.syn.stockholm@spsm.se.

Forskning och utveckling (FoU)

Forskningen kring mitokondriella sjukdomar är mycket aktiv både i Sverige och i många andra länder. I Sverige sker den i expertteamen, i Göteborg vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och i Stockholm vid Karolinska Institutet. Forskning om mitokondriellt DNA pågår även på andra forskningsinstitutioner, bland annat vid Institutionen för medicinsk genetik, Biomedicinskt centrum, och Institutionen för neurologi, Uppsala universitet, samt på Tekniska Högskolan i Stockholm.

De mitokondriella sjukdomarna är ett stort område där mycket ännu inte är känt. Nya sjukdomar upptäcks, liksom nya mutationer i det mitokondriella DNA som orsakar dem. Det pågår också olika behandlingsförsök.

Möjligheten att använda provrörsbefruktning efter att först ha flyttat moderns cellkärna till ett donatorägg där givarens cellkärna har avlägsnats har studerats i djurmodeller. På detta sätt undviks att muterat mtDNA överförs till det befruktade ägget. Metoden är dock ännu inte tillgänglig för människor, och såväl medicinsk forskning som legala och etiska aspekter måste först klarläggas.

Informationsmaterial

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan beställas eller skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Litteratur

Chowers I, Lerman-Sagie T, Elpeleg ON, Shaag A, Merin S. Cone and rod dysfunction in the NARP syndrome. Br J Ophthalmol 1999; 83: 190-193.

Craven L, Tuppen HA, Greggains GD, Harbottle SJ, Murphy JL, Cree LM et al. Pronuclear transfer in human embryos to prevent transmission of mitochondrial DNA disease. Nature 2010; 465: 82-85.

Finsterer J. Inherited mitochondrial neuropathies. J Neurol Sci 2011; 304: 9-16.

Gelfand JM, Duncan JL, Racine CA, Gillum LA, Chin CT, Zhang Y et al. Heterogeneous patterns of tissue injury in NARP syndrome. J Neurol 2011; 258: 440-448.

Holt IJ, Harding AE, Petty RKH, Morgan-Hughes JA. A new mitochondrial disease associated with mitochondrial DNA heteroplasmy. Am J Hum Genet 1990; 46: 428-433.

Jung J, Mauguiére F, Clerc-Renaud P, Ollagnon E, de Camaret BM, Ryvlin P. NARP mitochondriopathy: an unusual cause of progressive myoclonic epilepsy. Neurology 2007; 68: 1429-1430.

Kerrison JB, Biousse V, Newman N J. Retinopathy of NARP syndrome. Arch Ophthal 2000; 118: 298-299.

Keränen T, Kuusisto H. NARP syndrome and adult-onset generalised seizures. Epileptic Disord 2006; 8: 200-203.

Mattiazzi M, Vijayvergiva C, Gajewski CD, DeVivo DC, Lenaz G, Wiedmann M et al. The mtDNA T8993G (NARP) mutation results in an impairment of oxidative phosphorylation that can be improved by antioxidants. Hum Mol Genet 2004; 13: 869-879.

Pettman R, Hurley T, Addis J, Robinson B, Scott H, Kronick JB. Prenatal diagnosis by amniocentesis and chorionic villus biopsy of mtDNA mutation 8993T > G. J Inherit Metab Dis 2007; 30: 404.

Poulton J, Bredenoord AL. 174th ENMC international workshop: Applying pre-implantation genetic diagnosis to mtDNA diseases: implications of scientific advances 19-21 March 2010, Naarden, The Netherlands. Neuromuscul Disord 2010; 20: 559-563.

Rojo A, Campos Y, Sánchez JM, Bonaventura I, Aguilar M, Garcia A et al. NARP-MILS syndrome caused by 8993 T>G mitochondrial DNA mutation: a clinical, genetic and neuropathological study. Acta Neuropathol 2006; 111: 610-616.

Shear T, Tobias JD. Anesthetic implications of Leigh’s syndrome. Paediatr Anaesth 2004; 14: 792-797.

Steffann J, Gigarel N, Corcos J, Bonniére M, Encah-Razavi F, Sinico M et al. Stability of the m.8993T->G mtDNA mutation loading during human embryofetal development has implications for the feasibility of prenatal diagnosis in NARP syndrome. J Med Genet 2007; 44: 664-669.

Tachibana M, Sparman M, Sritanaudomchai H, Ma H, Clepper L, Woodward J et al. Mitochondrial gene replacement in primate offspring and embryonic stem cells. Nature 2009; 461: 367-372.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: NARP syndrome

GeneReviews (University of Washington)
www.genetests.org (klicka på GeneReviews, sedan Titles)
Sökord: mitochondrial DNA-associated Leigh syndrome and NARP

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net 
Sökord: NARP

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är docent Göran Solders, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge i Stockholm.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2013-06-03
Version: 2.3

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Kontakt

Informationscentrum för ovanliga diagnoser

ovanligadiagnoser@gu.se
031-786 55 90

Följ oss på Twitter och Linkedin – information om nya och reviderade diagnoser med mera.

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.