NARP

  • Diagnos: NARP
  • Synonymer: Neuropathia ataxia retinitis pigmentosa

Innehåll


Publiceringsdatum: 2016-08-08
Version: 3.0

ICD-10

G31.8

Sjukdom/tillstånd

NARP är en mitokondriell sjukdom. Mitokondrierna är små enheter i cellerna där olika kemiska reaktioner äger rum för att omvandla energi till former som kroppens olika organ kan använda. Vid mitokondriella sjukdomar fungerar inte mitokondrierna som de ska, vilket kan ge en mängd olika symtom från i stort sett hela kroppen, framför allt från vävnader eller organ som förbrukar mycket energi (se information om mitokondrierna i översiktsdokument).

Sjukdomen kännetecknas av muskelsvaghet, känselnedsättning, störningar i samordningen av muskelrörelser (ataxi) och ögonsjukdom med nedsatt syn. Symtomen brukar börja tidigt i barndomen och kan då även innefatta inlärningssvårigheter. Behandlingen består i att lindra symtomen och kompensera för muskelsvagheten, svårigheterna med koordinationen och synnedsättningen.

NARP har fått sitt namn av begynnelsebokstäverna i de engelska orden för nedsatt funktion i perifera nerver, ataxi och ögonsjukdomen retinitis pigmentosa. Den första beskrivningen av NARP gjordes 1990 av den engelske neurologen Ian Holt och medarbetare.

I Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en sammanfattande information om mitokondriella sjukdomar. Förutom information om NARP finns separata informationsmaterial om flera andra mitokondriella sjukdomar, som Alpers sjukdom, Kearns-Sayres syndrom (KSS) och Pearsons syndrom, Lebers hereditära optikusneuropati (LHON), Leighs syndrom, MELAS, MERRF samt progressiv extern oftalmoplegi (PEO).

Förekomst

Den exakta förekomsten är inte känd, men sjukdomen är mycket ovanlig. Endast ett fåtal personer med NARP är kända i Sverige.

Orsak

NARP orsakas av en förändring (mutation) i MT-ATP6, som är en gen i mitokondriens eget DNA (mtDNA) (se information om mutationer i mtDNA i översiktsdokument).

MT-ATP6 styr tillverkningen av (kodar för) ATP-syntetas, som ingår i det sista av enzymkomplexen, komplex V, i den mitokondriella andningskedjan. Det är där den slutliga tillverkningen av den energibärande föreningen ATP (adenosintrifosfat) sker (se information om komplexen i översiktsdokument). När mutationen finns i mellan 70 och 90 procent av MT-ATP6 i mtDNA uppstår sjukdomen NARP. Om mer än 90 procent av generna är förändrade uppkommer i stället Leighs syndrom. Gränsen 90 procent är dock inte absolut och varierar något beroende på vilken mutation som finns i MT-ATP6.

Mutationen påverkar mitokondriernas förmåga till energiomvandling (se information om mitokondrierna i översiktsdokument). Vilka och hur svåra symtom som uppstår beror på hur stor andel av mtDNA som är muterat, hur mitokondrier med muterat DNA fördelar sig i olika vävnader samt hur känsliga dessa vävnader är för energibrist.

Hos personer med NARP har det gått att påvisa skador i ögats näthinna, i centrala delar av hjärnan (basala ganglier och hjärnstam) och i perifera nerver.

Ärftlighet

Sjukdomen ärvs via modern, eftersom mitokondrierna och deras DNA kommer från moderns ägg (se information om ärftligheten av mtDNA i översiktsdokument). Det är vanligt att släktingar på moderns sida (som syskon, mor, morbror, moster, kusiner som är barn till moster) har lindriga symtom på mitokondriell sjukdom, till exempel lindriga inlärningssvårigheter, muskelsvaghet, nedsatt mörkerseende, hörselnedsättning, diabetes eller migränliknande huvudvärk. Dessa personer har då en så låg andel muterat mtDNA (mindre än 70 procent) att påverkan på enzymkomplexen blir mindre uttalad.

En man med NARP kan inte föra mutationen vidare till sina barn.

Symtom

Symtomen kommer smygande och börjar oftast tidigt i barndomen men kan hos en del visa sig först i de sena tonåren.

Vid NARP finns en kombination av symtom som kännetecknas av

  • Nedsatt funktion i perifera nerver (sensorisk eller sensorisk/motorisk polyneuropati) som leder till stickningar, domningar och känslighet för beröring
  • störningar i samordningen av muskelrörelser (ataxi)
  • nedsatt syn, till att börja med som nedsatt mörkerseende till följd av pigmentinlagring i ögats näthinna (retinitis pigmentosa).

Liksom vid många andra mitokondriella sjukdomar är det dessutom vanligt med kortväxthet, utvecklingsstörning, diabetes, migränliknande huvudvärk och hörselnedsättning.

Hos många tillkommer efter hand även andra symtom, som muskelsvaghet och muskelförtvining (neurogen atrofi), svaghet av de yttre ögonmusklerna, epilepsi (framför allt när symtomen visat sig tidigt), påverkan på kognitiva funktioner samt hjärtsjukdom orsakad av ledningshinder.

Efter några års sjukdom brukar tillståndet vara ganska stabilt för att sedan försämras i samband med till exempel infektioner.

Diagnostik

Den karaktäristiska kombinationen av neuropati, ataxi och retinitis pigmentosa gör att NARP misstänks.

Muskelvävnad från ett vävnadsprov (biopsi) undersöks vid speciella enheter i Stockholm och Göteborg för att kartlägga enzymfunktionen och förmågan till ATP-produktion i mitokondrierna. Perifer nervfunktion och muskelfunktion undersöks med neurofysiologisk teknik (elektroneurografi, ENeG, och elektromyografi, EMG). Ögats näthinna undersöks av ögonläkare med elektroretinografi (ERG).

Hjärnan undersöks med magnetkamera (MR), för bedömning av hjärnskada, framför allt i lillhjärnan.

Elektroencefalografi (EEG) ingår i utredningen, eftersom det är vanligt med epilepsi.

Hjärtat undersöks med EKG och ultraljud.

Diagnosen bekräftas med analys av mtDNA. Analysen kan vanligen göras i blod, men eftersom halten muterat mtDNA kan variera mellan olika vävnader görs den säkrast i celler från urin, odlade hudceller eller muskelvävnad.

Fosterdiagnostik är möjlig om mutationen i familjen är känd men är mycket svår att tillämpa på ett säkert sätt. Det beror på att det är svårt att bedöma koncentrationen och fördelningen av muterat mtDNA i olika vävnader hos fostret. Andelen muterat mtDNA kan också förändras under fosterlivet och även efter födseln, vilket gör att det inte är möjligt att på ett säkert sätt avgöra om barnet kommer att få NARP.

Behandling/stöd

Det finns ingen botande behandling för NARP. Mycket kan ändå göras för att lindra symtomen, kompensera för muskelsvagheten, svårigheterna med koordinationen och synnedsättningen samt ge stöd till barnet och familjen.

En rad vitaminer, koenzymer och spårämnen behövs i de kemiska reaktionerna i och nära den mitokondriella andningskedjan, och man har därför provat att ge sådana substanser för att försöka förbättra tillståndet hos personer med mitokondriella sjukdomar. Exempel på sådana preparat är vitamin B1 (tiamin) och B2 (riboflavin). Vitamin C ges ibland som antioxidantia. Brist på karnitin kan mätas i blodet och korrigeras. Effekten av dessa behandlingar är dock mycket bristfälligt bevisad. Behandling med koenzym Q10 eller dess kemiskt tillverkade motsvarighet idebenone kan eventuellt vara av värde när funktionen i elektrontransportkedjan är nedsatt.

Hjärtpåverkan behandlas med läkemedel.

Hos dem som har epilepsi behandlas anfallen med mediciner.

Vissa läkemedel, som propofol, valproat, tetracykliner, kloramfenikol och linezolid, bör undvikas eftersom de hämmar den mitokondriella andningskedjan och kan förorsaka svåra symtom hos personer med mitokondriella sjukdomar. Barbiturater bör användas med försiktighet.

Under uppväxtåren behöver barn med sjukdomen regelbunden uppföljning hos ögonläkare och barnneurolog. Varje ögonklinik samarbetar med optiker, synpedagog och anpassningslärare, som bland annat provar ut och anpassar olika hjälpmedel. Exempel på synhjälpmedel är förstoringsglas, glasögon för närarbete, kikare, förstorande TV-system och anpassade datorer. Undervisning ges också i kompenserande tekniker, som punktskrift och att använda käpp för att vägleda och orientera sig.

Habiliteringsinsatser

Beroende på graden av funktionsnedsättningar och vid vilken ålder de uppträder behöver en del barn och vuxna habiliterings- och rehabiliteringsinsatser som också innefattar hörsel- och synhabilitering. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Insatserna sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. De består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. Information om samhällets stöd samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i ges också. Föräldrar, syskon och andra närstående får också stöd.

Insatserna planeras utifrån de behov som finns, varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets nätverk. Omgivningen behöver ofta anpassas för att kompensera för funktionsnedsättningarna.

Psykologiskt stöd utifrån ålder och mognad erbjuds och ges fortlöpande under uppväxten.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. Personlig assistans kan ges till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med grundläggande behov, men också för att utöka möjligheten till ett aktivt liv trots omfattande funktionsnedsättning. En kontaktfamilj eller ett korttidsboende är andra exempel på stödinsatser.

Vuxna med NARP behöver fortsatta medicinska insatser och individuellt utformade habiliterings- och rehabiliteringsinsatser.

Forskning

Forskningen kring mitokondriella sjukdomar är mycket aktiv både i Sverige och i många andra länder. I Sverige sker den i expertteamen, i Göteborg vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och i Stockholm vid Karolinska Institutet. Forskning om mitokondriellt DNA pågår även på andra forskningsinstitutioner, bland annat vid Institutionen för medicinsk genetik, Biomedicinskt centrum, och Institutionen för neurologi, Uppsala universitet, samt på Tekniska Högskolan i Stockholm.

De mitokondriella sjukdomarna är ett stort område där mycket ännu inte är känt. Nya sjukdomar upptäcks, liksom nya mutationer i det mitokondriella DNA som orsakar dem. Det pågår också olika behandlingsförsök.

Möjligheten att använda provrörsbefruktning efter att först ha flyttat moderns cellkärna till ett donatorägg där givarens cellkärna har avlägsnats har studerats i djurmodeller. På detta sätt undviks att muterat mtDNA överförs till det befruktade ägget. Metoden är dock ännu inte tillgänglig i Sverige, och såväl medicinsk forskning som legala och etiska aspekter måste först klarläggas.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser, www.orpha.net, sökord NARP syndrome.

Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, https://clinicaltrials.gov, sökord mitochondrial disease.

Resurser på riks-/regionnivå

Resurscenter syn är ett nationellt resurscenter inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, www.spsm.se. Centret är förlagt till Stockholm och Örebro. Här erbjuds specialpedagogisk utredning för barn och ungdomar med synnedsättning samt för barn och ungdomar med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar. Utredningen sker på hemorten och vid resurscentret i Stockholm eller Örebro och alltid i samverkan med lokala resurser.

Resurscenter syn Stockholm, Rålambsvägen 32 B (besöksadress), Box 12161, 102 26 Stockholm, tel 010-473 50 00, e-post rc.syn.stockholm@spsm.se.

Resurscenter syn Örebro, Eriksbergsgatan 3 (besöksadress), 702 30 Örebro, Box 9024, 700 09 Örebro, tel 010-473 50 00, e-post rc.syn.orebro@spsm.se.

Centrum för sällsynta diagnoser är under uppbyggnad och utveckling vid universitetssjukhusen. Syftet är att öka kunskapen inom området och förbättra omhändertagandet av personer med sällsynta diagnoser. Information om det fortlöpande arbetet finns på Nationella funktionen sällsynta diagnosers (NFSD) webbplats.

Resurspersoner

Expertteamet vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm: överläkare Karin Naess, barnkliniken, docent Göran Solders, neurologkliniken, docent Inger Nennesmo, Klinisk patologi/cytologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 71 427, samt professor Nils-Göran Larsson och doktor Martin Engvall, Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00.

Expertteamet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg: professor Már Tulinius och docent Niklas Darin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-342 10 00, professor Anders Oldfors, patologlaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, 413 45 Göteborg, tel 031-342 10 00.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med en ovanlig sjukdom. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för sina medlemmar, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

MitoSverige, e-post info@mitosverige.org, www.mitosverige.org.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Sturegatan 4 A (besöksadress), Box 1386, 172 27 Sundbyberg, tel 08-764 49 99, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se, verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar.

SRF, Synskadades Riksförbund, Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede, tel 08-39 90 00, fax 08-39 93 22, e-post info@srf.nu, www.srf.nu.

Riksorganisationen Unga Synskadade, Sandsborgsvägen 44 a, 122 33 Enskede, tel 08-39 90 00, e-post info@ungasynskadade.se, www.ungasynskadade.se.

Svenska RP-föreningen, Gotlandsgatan 44 (besöksadress), Box 4903, 116 94 Stockholm, tel 08-702 19 02, e-post adm@srpf.a.se, http://retinanytt.se/.

Neuroförbundet, S:t Eriksgatan 44 (besöksadress), Box 49084, 100 28 Stockholm, tel 08-677 70 10, e-post info@neuroforbundet.se, www.neuroforbundet.se.

I USA finns United Mitochondrial Disease Foundation (UMDF), e-post info@umdf.org, www.umdf.org.

För många ovanliga diagnoser finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar/närstående.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, www.orpha.net, sökord NARP syndrome.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) har ett kalendarium på sin webbplats med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området ovanliga/sällsynta diagnoser, www.nfsd.se.

Ågrenska arrangerar vistelser för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer. I samband med dessa anordnas även utbildningsdagar för personer som i sitt arbete möter barn och ungdomar med den aktuella diagnosen. Dessutom arrangeras varje år ett antal vistelser för vuxna med sällsynta sjukdomar. För information se www.agrenska.se eller kontakta Ågrenska på tel 031-750 91 00 eller e-post agrenska@agrenska.se.

Resurscenter syn inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) erbjuder information och utbildning till föräldrar till barn med synnedsättning:

Resurscenter syn/Stockholm erbjuder föräldrautbildning till familjer som har barn i förskoleåldern med synnedsättning, och Resurscenter syn/Örebro erbjuder föräldrautbildning till familjer som har barn med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. Information kan fås på telefon 010-473 50 00 eller via e-post foraldrautbildning.rcsyn@spsm.se

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan laddas ner och skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Dokumentationer från Ågrenska är bearbetade sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelser på Ågrenska. De går att ladda ner på www.agrenska.se samt beställa på tel 031-750 91 00 eller e-post agrenska@agrenska.se.
Mitokondriella sjukdomar, familjevistelse (2015), dokumentation nr 485.

Personliga berättelser om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbsidor (se under rubriken Intresseorganisationer). Även Nationella funktionen sällsynta diagnoser (www.nfsd.se) och Ågrenska (www.agrenska.se) har personliga berättelser och filmer på sina webbplatser, tillsammans med annan värdefull information.

Databaser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: neuropathy, ataxia, and retinitis pigmentosa.

GeneReviews (University of Washington)
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116 
Sökord: mitochondrial DNA-associated Leigh syndrome and NARP.

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net 
Sökord: NARP syndrome.

Litteratur

Chowers I, Lerman-Sagie T, Elpeleg ON, Shaag A, Merin S. Cone and rod dysfunction in the NARP syndrome. Br J Ophthalmol 1999; 83: 190-193.

Finsterer J. Inherited mitochondrial neuropathies. J Neurol Sci 2011; 304: 9-16.

Craven L, Tuppen HA, Greggains GD, Harbottle SJ, Murphy JL, Cree LM et al. Pronuclear transfer in human embryos to prevent transmission of mitochondrial DNA disease. Nature 2010; 465: 82-85.

Gelfand JM, Duncan JL, Racine CA, Gillum LA, Chin CT, Zhang Y et al. Heterogeneous patterns of tissue injury in NARP syndrome. J Neurol 2011; 258: 440-448.

Holt IJ, Harding AE, Petty RKH, Morgan-Hughes JA. A new mitochondrial disease associated with mitochondrial DNA heteroplasmy. Am J Hum Genet 1990; 46: 428-433.

Kerrison JB, Biousse V, Newman N J. Retinopathy of NARP syndrome. Arch Ophthal 2000; 118: 298-299.

Keränen T, Kuusisto H. NARP syndrome and adult-onset generalised seizures. Epileptic Disord 2006; 8: 200-203.

Mattiazzi M, Vijayvergiva C, Gajewski CD, DeVivo DC, Lenaz G, Wiedmann M et al. The mtDNA T8993G (NARP) mutation results in an impairment of oxidative phosphorylation that can be improved by antioxidants. Hum Mol Genet 2004; 13: 869-879.

Niezgoda J, Morgan PG. Anesthetic considerations in patients with mitochondrial defects.Paediatr Anaesth 2013; 23: 785-793.

Pettman R, Hurley T, Addis J, Robinson B, Scott H, Kronick JB. Prenatal diagnosis by amniocentesis and chorionic villus biopsy of mtDNA mutation 8993T > G. J Inherit Metab Dis 2007; 30: 404.

Poulton J, Bredenoord AL. 174th ENMC international workshop: Applying pre-implantation genetic diagnosis to mtDNA diseases: implications of scientific advances 19-21 March 2010, Naarden, The Netherlands. Neuromuscul Disord 2010; 20: 559-563.

Rojo A, Campos Y, Sánchez JM, Bonaventura I, Aguilar M, Garcia A et al. NARP-MILS syndrome caused by 8993 T>G mitochondrial DNA mutation: a clinical, genetic and neuropathological study. Acta Neuropathol 2006; 111: 610-616.

Sallevelt SC, Dreesen JC, Drüsedau M, Spierts S, Coonen E, van Tienen FH et al. Preimplantation genetic diagnosis in mitochondrial DNA disorders: challenge and success. J Med Genet 2013; 50: 125-132.

Shear T, Tobias JD. Anesthetic implications of Leigh’s syndrome. Paediatr Anaesth 2004; 14: 792-797.

Steffann J, Gigarel N, Corcos J, Bonniére M, Encah-Razavi F, Sinico M et al. Stability of the m.8993T->G mtDNA mutation loading during human embryofetal development has implications for the feasibility of prenatal diagnosis in NARP syndrome. J Med Genet 2007; 44: 664-669.

Författare/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit underlaget är docent Göran Solders, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet har ansvarat för redigering, produktion och publicering av materialet.

Publiceringsdatum: 2016-08-08
Version: 3.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se

 

Kontakt

Informationscentrum för ovanliga diagnoser

ovanligadiagnoser@gu.se
031-786 55 90

Följ oss på Twitter och Linkedin – information om nya och reviderade diagnoser med mera.

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.