Mastocytos

  • Diagnos: Mastocytos
  • Synonymer: Kutan mastocytos, Systemisk mastocytos

Innehåll


Publiceringsdatum: 2010-12-27
Version: 1.4

ICD-10

Q82.2, C96.2

Sjukdom/skada/diagnos

Mastocytos är en blodsjukdom (hematologisk sjukdom) som ingår i gruppen myeloproliferativa sjukdomar (myelos=benmärg, proliferativ=som ökar). Den orsakas av ökad tillväxt och ansamling av mastceller (en form av vita blodkroppar) i ett eller flera organ. Sjukdomen beskrevs första gången 1936 av den franske hudläkaren Albert Sézary.

En rad olika varianter av mastocytos förekommer och WHO delar in sjukdomen i två huvudgrupper:

  • kutan mastocytos som ger symtom från huden
  • systemisk mastocytos som ger symtom från ett eller flera organsystem

Kutan mastocytos är den vanligaste formen. Hos barn växer sjukdomen vanligtvis bort kring puberteten. Vuxna insjuknar framför allt i en lindrig form med hudutslag eller andra symtom orsakade av substanser som produceras i mastcellen.

Den systemiska varianten delas i sin tur in i flera olika former, av vilka en del förekommer tillsammans med någon annan hematologisk sjukdom.

Förekomst

Det är osäkert hur vanlig sjukdomen är. Enligt internationella studier insjuknar varje år uppskattningsvis 2 personer i mastocytos per miljon invånare. Hälften av dem är barn. Det innebär att cirka 10 vuxna och 10 barn får diagnosen i Sverige varje år.

Orsak till sjukdomen/skadan

Liksom alla blodkroppar bildas mastcellerna från blodstamceller i benmärgen. Omogna förstadieceller till mastceller cirkulerar i blodet, varifrån de vandrar ut till olika organ, till exempel huden, mag- och tarmkanalen, andningsvägarna och levern. Normalt styrs mastcellens delning och utmognad av en tillväxtfaktor (stamcellsfaktor) som stimulerar stamcellsreceptorn KIT på mastcellens yta.

Mastcellen deltar i många olika naturliga processer i kroppen, till exempel akut inflammation. När mastcellen aktiveras frisätts olika mediatorer, det vill säga molekyler som förmedlar biologiska effekter. Exempel på mediatorer är histamin, cytokiner, tryptas och prostaglandin D2. Dessa kan orsaka symtom som hudutslag, svullnader, klåda och i allvarliga fall livshotande blodtrycksfall, så kallad anafylaktisk chock. Mastcellerna är också involverade i en rad olika sjukdomar, som allergiska sjukdomar, kroniska hudinflammationer, osteoporos (benskörhet) och utveckling av tumörer.

Ungefär 80 procent av alla med systemisk mastocytos har en förvärvad förändring (mutation) i arvsanlaget (genen) KIT. Genen styr bildningen av (kodar för) mastcellsreceptorn och finns på kromosom 4 (q11-12). Mutationen gör att mastcellen stimuleras till celldelning, vilket i sin tur leder till en ökad mängd mastceller i olika vävnader.

Ärftlighet

Sjukdomen är vanligtvis inte ärftlig, men flera sjukdomsfall i samma familj finns beskrivna. Mutationen uppkommer oftast efter befruktningen och finns då bara i en del av kroppens celler.

Symtom

De olika symtomen vid mastocytos orsakas av att mediatorer okontrollerat frisätts från mastcellerna och/eller av att det finns en ökad mängd mastceller med avvikande funktion i olika vävnader. Beroende på vilka organ som är påverkade kan symtomen variera mycket mellan olika personer.

Kutan mastocytos med start i spädbarnsåldern

Hos barn visar sig sjukdomen vanligtvis genom att de får rikligt med brunfärgade fläckar på bålen. För det mesta kommer hudförändringarna före sex månaders ålder och försvinner vanligtvis före puberteten. En del barn får bara en fläck, ett så kallat solitärt mastocytom. Vid gnuggning på en fläck uppstår oftast en blek svullnad med en röd randzon, så kallat Dariers tecken. Ibland kan det även uppstå blåsor i hudfläckarna. Denna hudreaktivitet minskar ofta inom 1-2 år, medan de bruna fläckarna finns kvar längre.

En mycket ovanlig och svår form av mastocytos hos nyfödda är kutan bullös mastocytos eller diffus kutan mastocytos. Den liknar vuxenmastocytos och är den enda formen av mastocytos hos barn som ger allvarliga symtom. Huden är diffust rodnad (erytroderm) och läderartad. Om barnet har blåsor i huden vid födseln kan det vara tecken på att sjukdomen är allvarlig. Den kan också ge symtom i form av blödningar i mag-tarmkanalen (gastrointestinal blödning), diarré, förstorad lever och mjälte (hepatosplenomegali) och lågt blodtryck (hypotension).

Kutan mastocytos med start hos vuxna

Hos vuxna visar sig sjukdomen som brunfärgade fläckar på bålen och insidan av överarmar och lår. I fläckarna finns KIT-positiva mastceller och pigmentbildande celler (melanocyter). Mastcellerna stimulerar melanocyterna till att producera melanin, vilket ger fläcken dess bruna färg. Antalet fläckar kan variera från ett fåtal till riklig förekomst. De är oftast några centimeter stora och flyter samman. Hos en del ger de upphov till klåda. Efter decennier kan fläckarna minska i storlek eller försvinna. Hudsymtomen och deras utbredning har inget samband med att det eventuellt finns en mastcellsökning i inre organ.

Telangiectasia macularis eruptiva perstans är en ovanlig form av mastocytos hos vuxna. Tillståndet kännetecknas av små rödbruna fläckar, diffus hudrodnad som förstärks genom mekanisk retning (dermografism) samt vidgade blodkärl i huden (telangiektasier) på bålen.

Systemisk mastocytos

Det är mycket ovanligt att barn får den systemiska formen av sjukdomen. Vuxna har symtom från olika organ som infiltreras av mastceller. Vanliga symtom från huden är attacker av rodnad (flush), nässelutslagsliknande fläckar och klåda. Hos personer med systemisk mastocytos kan NSAID-preparat (till exempel ibuprofen, naproxen och diklofenak) och histaminfrisättande läkemedel som morfin, kodein, muskelrelaxerandemedel (kurarepreparat) samt röntgenkontrast utlösa blodtrycksfall och svimning (anafylaktisk reaktion). Geting- och bistick kan orsaka allt från lokal svullnad med klåda och sveda, nässelutslag (urtikaria) till anafylaktisk chock med påverkan på blodcirkulationen. Denna risk är större för personer med mastocytos än för andra.

Buksmärta och diarréer är vanligt vid systemisk mastocytos och kan utlösas av födoämnen.

Huvudvärk, andnöd, pipande andningsljud eller svimning är andra vanliga symtom, liksom snabb hjärtfrekvens, påverkan på blodtrycket och rinnande snuva. Även neuropsykiatriska symtom, som irritabilitet, koncentrationssvårigheter och personlighetsförändringar, förekommer.

Hos personer med allvarlig systemisk mastocytos (cirka 10 procent av alla med sjukdomen) kan benmärgen påverkas, vilket visar sig som blodbrist (anemi), brist på blodplättar (trombocytopeni) eller vita blodkroppar (leukopeni), lever och/eller mjältförstoring samt benskörhet (osteoporos) med risk för frakturer.

Systemisk mastocytos kan förekomma tillsammans med andra hematologiska sjukdomar, till exempel myelodysplastiskt syndrom (MDS), akut myeloisk leukemi (AML) och kronisk myelomonocytär leukemi (KMML). Myelodysplastiskt syndrom innebär en allvarlig störning i benmärgens funktion och i blodbildningen. Det leder till brist på olika sorters blodkroppar och brukar så småningom övergå i en akut myeloisk leukemi.

Diagnostik

Vid misstanke om mastocytos finns flera definierade kriterier att utgå ifrån för att ställa diagnosen. Kutan mastocytos diagnostiseras hos både vuxna och barn med ledning av de karaktäristiska hudförändringarna, som är lätta att se, och genom mikroskopisk undersökning av hudvävnad.

Vid misstanke om systemisk mastocytos undersöks mastceller i ett vävnadsprov (biopsi) från benmärgen eller annat drabbat organ.

En diagnostisk metod för att avgöra mastcellsbördan är att mäta en produkt som utsöndras av mastceller. Istället för att som tidigare göra en analys av omsättningsprodukter i urinen mäts numera nivån av tryptas i blodet (serum-tryptas). När nivåerna är förhöjda (>20 ng/ml) kan mastocytos misstänkas.

DNA-baserad diagnostik är oftast möjlig.

I samband med att diagnosen systemisk mastocytos ställs med hjälp av benmärgsprov och blodprov (s-tryptas) görs undersökningar för att se om andra organ är involverade. Exempel på sådana undersökningar är inspektion av huden, bentäthetsmätning, datortomografi (CT) av bröstkorgen och buken samt vid behov gastroskopi och undersökning av en bit av tarmslemhinnan.

Behandling/åtgärder

Det finns ännu ingen botande behandling. Därför får behandlingen inriktas på att lindra och motverka de symtom som sjukdomen leder till. För både barn och vuxna är det viktigt med information om sjukdomen. Det kan också finnas ett behov av fortlöpande psykologiskt stöd. När det gäller barn med kutan mastocytos är det också viktigt med information till förskolan och skolan.

Kutan mastocytos med lindriga till måttliga symtom behöver inte behandlas, även om fläckarna ibland kan vara mycket utbredda och kosmetiskt störande. Mot klådan kan antihistaminer och natriumkromoglikat prövas. Svår klåda kan behandlas med ultraviolett ljus (UVA). För att göra huden extra ljuskänslig inför behandlingen ges psoralen i tablettform. (psoralen+UVA=PUVA). PUVA minskar effektivt, men endast tillfälligt, antalet mastceller i huden, vilket gör att klådan minskar under 3-6 månader. Behandlingen ger en generell pigmentökning som gör att fläckarna syns mindre.

Personer med systemisk mastocytos kontrolleras årligen med blodprovstagning och läkarbesök vid hematologisk klinik med erfarenhet av sjukdomen (se under rubriken Resurser). En viktig del är att en allergologisk utvärdering görs. Alla med systemisk mastocytos bör få träffa en allergolog med erfarenhet av sjukdomen för att få information om den ökade risken för allergiska symtom och anafylaxi. Vid eventuell narkos och operationer bör en allergolog med kunskap om sjukdomen kontaktas. Personer med systemisk mastocytos har en ökad risk för anafylaktiska reaktioner och bör utrustas med adrenalinautoinjektor. För geting- och bisticksreaktioner är detta dock inte alltid tillräckligt. En del av dem som har haft en anafylaktisk reaktion är dessutom allergiska mot geting- och bigift. De behöver livslång så kallad hyposensbehandling mot dessa ämnen. Ibland kan det vara svårt att fastställa om det varit en allergisk reaktion. Då kan det vara aktuellt med hyposensbehandling även till andra med mastocytos som har haft anafylaktiska reaktioner.

Beroende på symtom behövs också kontroller hos andra specialister, som dermatolog, gastroenterolog och endokrinolog. Eftersom buksmärta och diarréer är vanligt bör personer med mastocytos vara försiktiga med mat som är rik på histaminer, till exempel ost, rökt mat, tonfisk, aubergine samt sojaprodukter. Kostråd kan fås från en dietist. Även alkohol kan orsaka symtom från mag-tarmkanalen.

Benskörhet kan behandlas med kalcium, vitamin D och bisfosfonater.

Vid allvarlig systemisk mastocytos ges i första hand interferon-a i kombination med kortison alternativt kladribin, som är ett cellgift. I vissa fall av allvarlig systemisk mastocytos, vanligtvis när sjukdomen finns tillsammans med annan hematologisk cancersjukdom, kan det bli aktuellt med hematopoetisk stamcellstransplantation.

Praktiska tips

--

Resurser på riks-/regionnivå

Vid Center of Excellence, Hematologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, ingår nio olika specialiteter (allergologi, dermatologi, endokrinologi, gastroenterologi, hematologi, psykiatri, klinisk genetik, klinisk immunologi samt patologi) för att optimera utredning, diagnostik, behandling och uppföljning. Centrets målsättning är också att vara ett stöd för andra vårdgivare samt att ge information till personer med sjukdomen och andra. Dessutom bedrivs forskning inom området. Centret vid Karolinska är en del av det europeiska nätverket ECNM (The European Competence Network on Mastocytosis), www.ecnm.net.

Resurspersoner

Leg sjuksköterska Charlotte Billgert (kontaktsköterska), Hematologiskt Centrum, R51, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post charlotte.billgert@karolinska.se

Professor Lennart Emtestam, hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post lennart.emtestam@karolinska.se

Specialistläkare Theo Gulen, lung- och allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post theo.gulen@karolinska.se

Docent Hans Hägglund, Hematologiskt Centrum, M54, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post hans.hagglund@karolinska.se

Specialistläkare Maria Karlsson, barnhudmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00, e-post maria.karlsson@karolinska.se

Docent Birgitta Sander, klinisk patologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post birgitta.sander@ki.se

Docent Maria Sääf, endokrinologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post maria.saaf@karolinska.se

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

--

Intresseorganisationer

Mastcellssjukdomar Sverige, www.mastcellssjukdom.se, e-post karin@mastcellssjukdom.se. Ordförande är Karin Högvall, tel 070-6523973, e-post karin@hogvall.se

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

European Competence Network on Mastocytosis (ECNM) anordnar varje år ett möte i utbildningssyfte för intresserade läkare, forskare och sjuksköterskor. Mötet sker i olika europeiska städer.

Forskning och utveckling (FoU)

Forskning pågår dels för att förbättra diagnostiken, dels för att utveckla nya behandlingsmetoder. Kontaktperson är professor Gunnar Nilsson, Klinisk immunologi och allergi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, 171 76 Stockholm, tel 08-517 702 05.

Tidigare var mätningar av histaminmetaboliter i urin den metod som användes för att mäta mastcellsbördan. Idag mäts istället nivåerna av tryptas i serum. Andra mediatorer som frisätts från mastceller är proteaserna kymas och karboxypeptidas A samt prostaglandin D2. Studier pågår för att analysera dessa mediatorers användbarhet för att diagnostisera mastocytos. Analys av mutationer i KIT ingår i kriterierna för systemisk mastocytos. Forskning kring mer känsliga och specifika metoder för identifiering av D816V-mutationen eller andra mutationer i KIT pågår.

Att framkalla celldöd (apoptos) i de neoplastiska mastcellerna kan vara en framtida behandlingsmetod av mastocytos. Forskning kring mastcellers överlevnad och hur apoptos kan framkallas i dessa celler är därför av stort intresse. I denna forskning används både nya och redan registrerade läkemedel i syfte att hitta kombinationer som kan förhindra mastcellernas tillväxt.

En databas i ECNM:s regi är under uppbyggnad och planeras starta under år 2011.

Informationsmaterial

Informationsfoldern Mastocytos (artikelnr 2010-10-26), som är en kort sammanfattning av informationen i denna databastext, kan utan kostnad beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, 106 30 Stockholm, fax 035-19 75 29, e-post publikationsservice@socialstyrelsen.se eller tel 075-247 38 80. Vid större beställningar tillkommer portokostnad.

Information på engelska finns på The European Competence Network on Mastocytosis hemsida, www.ecnm.net.

På svenska finns en privat hemsida, www.mastocytos.se, med information om sjukdomen.

Litteratur

Briley L, Phillips CM. Cutaneous mastocytosis: a review focusing on the pediatric population. Clin Pediatr (Phila) 2008; 47: 757-761.

Brockow K, Metcalfe DD. Mastocytosis. Chem Immunol Allergy 2010; 95: 110-124.

Horny HP, Sotlar K, Valent P. Mastocytosis: state of the art. Pathobiology 2007; 74: 121-132.

Hägglund H, Gulen T, Sääf M, Sander B, Nilsson G. Mastocytos – en sjukdom med många ansikten. Läkartidningen 2008; 105: 3341-3347.

Koga H, Kokubo T, Akaishis M, Iida K, Korematsu S. Onset diffuse cutaneous mastocytosis: a case report and review of the literature. Pediatr Dermatol 2010 jul 29. [Epub ahead of print].

Metcalfe DD. Mast cells and mastocytosis. Blood 2008; 112: 946-956.

Pardanani A, Tefferi A. Systemic mastocytosis in adults: a review on prognosis and treatment based on 342 Mayo Clinic patients and current literature. Curr Opin Hematol 2010; 17: 125-132.

Roupe G. Mastocytos - två sjukdomar med olika patofysiologi. Läkartidningen 2002; 99: 2400-2404.

Sézary A, Levy-Coblentz G, Chauvillon P. Dermographisme et mastocytose. Bull Soc Fr Dermatol Syphilol 1936; 43: 359-361.

Valent P, Sperr WR, Akin C. How I treat patients with advanced systemic mastocytosis. Blood 2010 Sep 20. [Epub ahead of print].

Valent P, Akin C, Escribano L, Fodinger M, Hartmann K, Brockow K et al. Standards and standardization in mastocytosis: consensus statements on diagnostics, treatment recommendations and response criteria. Eur J Clin Invest 2007; 37: 435-453.

Valent P, Akin C, Sperr WR, Mayerhoffer M, Födinger M, Fritsche-Polanz R et al. Mastocytosis: pathology, genetics, and current options for therapy. Leuk Lymphoma 2005; 46: 35-48.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim
Sökord: mastocytosis

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är docent Hans Hägglund, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge i Stockholm.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2010-12-27
Version: 1.4

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 400, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Kontakt

Informationscentrum för ovanliga diagnoser

ovanligadiagnoser@gu.se
031-786 55 90

Följ oss på Twitter och Linkedin – information om nya och reviderade diagnoser med mera.

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.