/
/

Markörkromosom 15-syndromet

  • Diagnos: Markörkromosom 15-syndromet
  • Synonymer: idic(15)-syndromet

Innehåll


Publiceringsdatum: 2014-12-29
Version: 5.1

ICD-10

Q99.8

Sjukdom/skada/diagnos

Markörkromosom 15-syndromet orsakas av en medfödd extra kromosom, en så kallad markörkromosom, och leder till utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd och ofta epilepsi. Markörkromosom 15-syndromet beskrevs första gången 1974 av genetikern EJ Watson och RR Gordon från England.

Förekomst

Ungefär 3 av 100 000 barn föds med markörkromosom 15-syndromet, vilket innebär cirka 3 barn per år i Sverige. Det föds betydligt fler barn med en annan typ av markörkromosom 15 som inte ger några symtom.

Orsak till sjukdomen/skadan

Markörkromosom 15-syndromet beror på en kromosomavvikelse. Förutom de 46 normala kromosomerna finns en liten extra kromosom som inte liknar någon av de andra, en så kallad markörkromosom, vilket innebär totalt 47 kromosomer. I detta fall består markörkromosomen av genetiskt material från kromosom 15, formad som en så kallad isodicentrisk kromosom, även betecknad idic(15). Den innehåller två kopior av den korta armen på kromosom 15 samt lite av den övre delen av den långa armen. De gener som inkluderas i markörkromosomen finns då i totalt tre eller fyra kopior i stället för som normalt två.

 

Figur. En person med markörkromosom 15-syndromet har två normala kromosom 15 (till vänster) samt en markörkromosom 15 (till höger) som består av en dubblerad, spegelvänd kopia av den övre delen av kromosom 15.

Figur. En person med markörkromosom 15-syndromet har två normala kromosom 15 (till vänster) samt en markörkromosom 15 (till höger) som består av en dubblerad, spegelvänd kopia av den övre delen av kromosom 15.

En mindre och vanligare variant av markörkromosom 15, som inte ger upphov till symtom, finns också beskriven. Denna icke symtomgivande variant består av ytterst lite extra genetiskt material, medan den symtomgivande inkluderar en något större del av den långa armen på kromosom 15. Avgörande är om markörkromosomen omfattar ”Prader-Willi/Angelman-regionen” (PWAR) eller inte, en region som är deleterad (förlorad) vid Prader-Willi och Angelmans syndrom. Om PWAR är inkluderad i markörkromosomen får man markörkromosom 15-syndromet.

En liknande symtombild som vid markörkromosom 15-syndromet ses hos personer med en dubblering (duplikation) av samma område på den ena kromosomen 15, så kallat 15-duplikationssyndrom.

Ärftlighet

Markörkromosom 15-syndromet uppkommer vanligtvis som en nymutation, vilket innebär att felet i arvsmassan uppträder för första gången hos personen själv och inte är nedärvt. Föräldrarna till ett barn med en nymutation har låg risk att på nytt få ett barn med syndromet. Den nyuppkomna förändringen i arvsmassan hos barnet blir dock ärftlig och personen riskerar att föra den extra kromosomen vidare till sina barn, men det är sällsynt att personer med markörkromosom 15-syndromet får barn.

Den vanligare, mindre varianten av markörkromosom 15 som inte medför några symtom är ofta nedärvd.

Symtom

De vanligaste symtomen vid markörkromosom 15-syndromet är utvecklingsstörning, påverkan på den motoriska utvecklingen och låg muskelspänning (hypotonus), tal-, språk- och kommunikationssvårigheter, autismspektrumtillstånd eller autistiska drag samt epilepsi.

Alla med markörkromosom 15-syndromet har en utvecklingsstörning, som oftast är måttlig till svår. Personer med utvecklingsstörning behöver längre tid på sig för att förstå och lära sig nya saker. Det är svårare att lära in och sortera information, orientera sig i nya situationer, se en helhet och inte bara detaljer samt förstå och tolka samband. Det kan därför ta längre tid att uttrycka vilja, tankar och känslor. Utvecklingsstörning medför även försenad språkutveckling och allmänt försenad utveckling av grov- och finmotorik. Graden av utvecklingsstörning är avgörande för hur stora funktionsnedsättningarna blir.

Den försenade motoriska utvecklingen medför att barnen sitter och går senare än normalt, och vissa har svårt att samordna (kooordinera) muskelrörelser. En bidragande orsak är låg muskelspänning som också kan påverka finmotoriska färdigheter som gör att barnen kan uppfattas som klumpiga. Den låga muskelspänningen kan även orsaka problem vid matningen, framförallt under spädbarnstiden.

De flesta med markörkromosom 15-syndromet har autismspektrumtillstånd eller autistiska drag, det vill säga begränsningar i förmågan till socialt samspel genom språklig och icke-språklig kommunikation. Detta påverkar tolkningen av verkligheten och förmågan att i handling kunna bemästra olika situationer. Andra vanliga symtom är oro och hyperaktivitet. En del får diagnosen ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Stereotypa rörelser är också vanligt förekommande.

Omkring två tredjedelar av alla med markörkromosom 15-syndromet utvecklar någon form av epilepsi.

Olika former av sned rygg (skolios eller kyfos) förekommer.

Gemensamma utseendemässiga drag är vanligt vid kromosomala avvikelser. Vid markörkromosom 15-syndromet är dessa ofta inte så tydliga, men vissa gemensamma drag kan finnas, som bred näsrot, nedåtsluttande ögonspringor och skelning. Det är också vanligt med bettavvikelser.

Diagnostik

Vid utredning av utvecklingsförsening och autism ingår vanligen undersökning av kromosomerna med traditionell kromosomanalys eller array-CGH. Båda metoderna kan upptäcka förekomst av markörkromosom 15. Vid behov kan utredningen kompletteras med FISH-diagnostik (fluorescent in situ hybridisering).

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning. Genetisk vägledning omfattar information om sjukdomen och dess ärftlighetsgång, bedömning utifrån släktträdsanalys av sannolikheten för andra i familjen att insjukna samt information om diagnostik och behandling.

Behandling/åtgärder

De olika symtomen kan behandlas på olika sätt, och åtskilligt kan göras för att stödja och så mycket som möjligt kompensera för funktionsnedsättningarna.

Barn med markörkromosom 15-syndromet behöver tidiga habiliteringsinsatser. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Stöd och behandling sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. Insatserna består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. De omfattar också information om det samhällsstöd som finns att få. Stöd till föräldrar och syskon erbjuds efter behov. Ofta behövs hjälp med samordningen av olika insatser.

Tidig stimulans och träning av språk och kommunikation som också omfattar alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är av stor betydelse för barnets utveckling.

För att bedöma autistiska drag, hyperaktivitet och andra beteendestörningar görs en neuropsykiatrisk utredning. En utredning i tidigt skede gör det möjligt att snabbt komma igång med intensiva insatser för att stimulera barnets utveckling och förebygga beteendeproblem.

Vid val av förskola, fritidshem och skola är det viktigt att se till barnets individuella behov och utveckling. All information och undervisning, liksom alla träningsprogram, måste vara mycket väl anpassade och strukturerade. Barn med autistiska drag har behov av en tydligt strukturerad uppdelad verksamhet, där träning av olika funktioner sker efter ett utarbetat program och med stor kontinuitet.

Hyperaktivitet och bristande impulskontroll med humörutbrott kan ofta vara svårt för omgivningen att hantera. Förutom pedagogiska och psykologiska insatser kan läkemedel behövas.

Epilepsin behandlas med läkemedel.

Barnet bör i tidig ålder undersökas av en ögonläkare så att till exempel skelning kan behandlas.

Träning och råd om lämpliga aktiviteter/övningar ges för att stimulera den motoriska utvecklingen på bästa sätt. Genom regelbundna kontroller kan felställningar i ryggen upptäckas och åtgärdas. För att minimera utvecklingen av sned rygg (kyfos och skolios) används ofta korsett. Om kyfosen eller skoliosen är uttalad kan den behöva opereras.

Många barn med markörkromosom 15-syndromet har svårt att samverka vid tandvård och tandborstning. Tidig och regelbunden kontroll hos specialisttandläkare är viktig för förebyggande tandvård och för att bedöma behov av tandreglering.

Det är viktigt att familjens behov av psykologiskt och socialt stöd tillgodoses. Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. En fungerande avlösning i form av till exempel en kontaktfamilj eller ett korttidsboende är exempel på en sådan insats. Personlig assistans kan underlätta för familjen att leva ett aktivt liv.

Vuxna med syndromet behöver fortsatta, individuellt utformade habiliteringsinsatser.

Praktiska tips

--

Resurser på riks-/regionnivå

Kliniskt genetiska avdelningar finns vid universitetssjukhusen och ansvarar för genetisk diagnostik och vägledning.

Centrum för sällsynta diagnoser, Akademiska barnsjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 11 34, e-post sallsyntadiagnoser@akademiska.se, www.akademiska.se/sallsynta.

 

Neuropsykiatriskt och neuropediatriskt team för barn och ungdomar med ovanliga diagnoser. Enheten för barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Otterhällegatan 12A, 411 18 Göteborg, tel 031-342 59 50.

Resurspersoner

Professor Elisabeth Syk Lundberg, Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 753 80.

Överläkare Suzanne Steffenburg, Enheten för barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Otterhällegatan 12A, 411 18 Göteborg, tel 031-342 59 50.

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

--

Intresseorganisationer

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Industrivägen 7 (besöksadress), Box 1181, 171 23 Solna, tel 08-508 866 00, fax 08-508 866 66, e-post fub@fub.se, www.fub.se.

 

Inom FUB finns NOC, Nätverket för ovanliga kromosomavvikelser, e-post info@noc.fub.se, www.noc.fub.se. NOC anordnar bland annat familjeträffar för kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte.

Autism- och Aspergerförbundet, Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm, tel 08-702 05 80, fax 08-644 02 88, e-post info@autism.se, www.autism.se.

Svenska Epilepsiförbundet, Sturegatan 4 A, 3tr (besöksadress), Box 1386, 172 27 Sundbyberg, tel 08-669 41 06, e-post info@epilepsi.se, www.epilepsi.se.

Det finns en internationell patientförening, DUP 15q Alliance, www.idic15.org.

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

--

Forskning och utveckling (FoU)

--

Informationsmaterial

Till varje informationstext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan beställas eller skrivas ut (se under ”Mer hos oss” i högerspalten).

Unique, en brittisk patientförening för ovanliga kromosomavvikelser, har en broschyr om idic(15) för nedladdning på sin hemsida, http://www.rarechromo.org/html/home.asp.

Litteratur

Battaglia A, Parrini B, Tancredi R. The behavioral phenotype of the idic(15) syndrome. Am J Med Genet C Semin Med Genet 2010; 15: 448-455.

Battaglia A. The inv dup (15) or idic(15) syndrome (Tetrasomy 15q). Orphanet J Rare Dis 2008; 3: 30.

Battaglia A. The inv dup (15) or idic(15) syndrome: a clinically recognisable neurogenetic disorder. Brain Dev 2005; 27: 365-369.

Blennow E, Brøndum Nielsen K, Telenius T, Carter NP, Kristoffersson U, Holmberg E et al. Characterization of 50 probands with extra structurally abnormal chromosomes by fluorescence in situ hybridization. Am J Med Genet 1995; 55: 85-94.

Galizia EC, Palmer R, Waters JJ, Koepp MJ, Hennekam RC, Sisodiya SM. The idic(15) syndrome: expanding the phenotype. Am J Med Genet A. 2012; 158A(6): 1505-1508.

Gillberg C, Steffenburg S, Wahlström J, Gillberg IC, Sjöstedt A, Martinsson T et al. Autism associated with marker chromosome. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1991; 30: 3: 489-494.

Leana-Cox J, Jenkins L, Palmer CG, Plattner R, Sheppard L, Flejter WL et al. Molecular cytogenetic analysis of inv dup (15) chromosomes, using probes specific for the Prader-Willi/Angelman syndrome region: clinical implications. Am J Hum Genet 1994; 54: 748-756.

Robinson WP, Binkert F, Giné R, Vazquez C, Müller W, Rosenkranz W et al. Clinical and molecular analysis of five inv dup (15) patients. Eur J Hum Genet 1993; 1: 37-50.

Watson EJ, Gordon RC. A case of partial trisomy 15. J Med Genet 1974; 11: 400-402.

Webb T. Inv dup (15) supernumerary marker chromosomes. J Med Genet 1994; 31: 585-594.

Wisniewski L, Hassold T, Heffelfinger J, Higgins JV. Cytogenetic and clinical studies in five cases of inv dup (15). Hum Genet 1979; 50: 259-270.

Databasreferenser

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net 
Sökord: idic(15)

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är professor Elisabeth Syk-Lundberg, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2014-12-29
Version: 5.1

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.