/
/

Maple syrup urine disease

  • Diagnos: Maple syrup urine disease
  • Synonymer: MSUD, Branched-chain ketoaciduria, Branched-chain ketonuria

Innehåll


Publiceringsdatum: 2015-06-25
Version: 5.0

ICD-10 

E71.0

Sjukdom/skada/diagnos

Maple syrup urine disease (MSUD) är en ärftlig ämnesomsättningssjukdom (metabol sjukdom). Sjukdomen orsakas av att ett enzym som har till uppgift att bryta ner grenade aminosyror inte fungerar. Det gör att de ämnen som skulle brutits ned ansamlas i kroppen vilket påverkar nervsystemet. Vanliga symtom vid attacker av sjukdomen är kräkningar, muskelslapphet, svårigheter att samordna rörelser, kramper och sänkt medvetande. Utan behandling leder maple syrup urine disease till bestående skador på nervsystemet och för tidig död. Namnet kommer av att urinen hos de som har sjukdomen får en lukt av lönnsirap.

Maple syrup urine disease behandlas genom individuellt anpassad diet med noggrann kontroll av intaget av proteiner. Även levertransplantation har visat sig vara en effektiv behandling.

Sedan 2010 ingår sjukdomen i screeningen av nyfödda för att upptäcka medfödda ämnesomsättningssjukdomar.

Första gången maple syrup urine disesase beskrevs var 1954 av de amerikanska läkarna John H Menkes, Peter Hurst och John Craig. Det finns inte något svenskt namn på sjukdomen.

Förekomst

Maple syrup urine disease finns över hela världen. Internationellt uppskattas förekomsten till omkring 2 barn per 100 000 nyfödda, vilket motsvarar att det föds cirka 2 barn med sjukdomen varje år i Sverige.
Det finns befolkningsgrupper i världen där sjukdomen är betydligt vanligare. En sådan är amishfolket i Pennsylvania i USA och mycket av den kunskap som finns om maple syrup urine disease härrör från studier som gjorts där.

Orsak till sjukdomen/skadan

Bakgrund
Proteiner är en viktig del av vår kost. De bryts ner i magen och tarmen till aminosyror, som tas upp i blodet och förs till olika organ. Där sätts de samman igen för att bilda kroppens egna proteiner. Aminosyrorna kan också brytas ned, varvid energirika föreningar bildas som kan användas för olika funktioner i kroppen.

För att bilda energirika föreningar som cellerna kan utnyttja använder kroppen i första hand glukos och fett, men vid särskilda påfrestningar kan förråden av dessa ämnen sina. Det kan ske till exempel vid svält, kroppsskada, stora kirurgiska operationer eller vissa sjukdomar. Då bryter kroppen i stället ned proteiner för att frisätta aminosyror, som i sin tur bryts ned för att utvinna energi. Detta kallas för katabolism och sker även när vi äter mer protein än vad som behövs för att bilda kroppens egna proteiner. Nedbrytningen av aminosyrorna sker stegvis och regleras av olika enzymer som oftast är specialiserade på ett visst steg och på en viss aminosyra.

Orsaken till maple syrup urine disease
Tre aminosyror, leucin, isoleucin och valin, kallas på grund av sin kemiska struktur för grenade aminosyror. För att dessa ska brytas ned behövs enzymet BCKDH (förkortning av det engelska namnet branched chain 2-keto acid dehydrogenase) som finns bland annat i hjärnan, musklerna och levern. Enzymet är löst bundet till det inre membranet i cellernas kraftverk, mitokondrierna, och består av tre enheter som kallas E1, E2 och E3, samt av ytterligare två reglerande komponenter. E1 består av två subenheter, α och β, och behöver B-vitaminet tiamin (vitamin B1) för att fungera.

Maple syrup urine disease orsakas av att enzymet BCKDH inte fungerar tillräckligt bra för sin uppgift att bryta ned leucin, isoleucin och valin. Oftast beror det på en nedsättning av funktionen i enheterna E1 eller E2. Finns skadan i E3 blir följderna mer omfattande, eftersom E3 också medverkar i andra viktiga enzym i kroppen.

Skadan på enzymenheterna beror på en förändring (mutation) i någon av generna BCKDHA, BCKDHB, DBT eller DLD, som är mallar för tillverkningen av (kodar för) enheternas uppbyggnad. Beroende på hur mutationen påverkar enzymet blir resultatet att det inte fungerar alls eller att funktionen blir mer eller mindre nedsatt. Sjukdomens svårighetsgrad varierar därför mellan personer som bär på olika mutationer, men även mellan personer med samma mutation. Orsaken till detta är oklar.

Varför man blir sjuk om man har maple syrup urine disease
I det första steget i nedbrytningen av leucin, isoleucin och valin förändras de till så kallade ketosyror. I det andra steget behövs enzymet BCKDH för att bryta ned ketosyrorna. När det andra steget inte fungerar anhopas ketosyrorna tillsammans med aminosyrorna i kroppen och stör viktiga processer. En kraftig anhopning av leucin och den ketosyra, KIC, som bildas av leucin förefaller vara mest skadlig.

Blir mängden leucin för hög i blodet blir dess transportväg in i hjärnan blockerad för andra aminosyror, som är beroende av samma transportsystem. Då uppstår ett överskott av leucin och KIC i hjärnan, och samtidigt en brist på andra aminosyror. Det leder till brist på flera av hjärnans signalsubstanser (neurotransmittorer), vilket troligen är en orsak till sjukdomssymtomen.

Andra följder av anhopningen är att energibrist kan uppstå i hjärnan och att saltbalansen kan rubbas. Det senare kan leda till att hjärnan svullnar (hjärnödem), en allvarlig komplikation som måste behandlas snabbt och intensivt för att inte få mycket allvarliga konsekvenser. Anhopningen kan också leda till att mycket reaktiva, så kallade fria radikaler bildas (oxidativ stress). Var och en av dessa mekanismer kan både påverka hjärnans funktion och ge kroniska skador på hjärnans celler. En hög nivå av leucin påverkar också andra processer i kroppen, bland annat bildningen av insulin.

Ärftlighet

Maple syrup urine disease nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en förändrad (muterad) gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten för att barnet får den muterade genen i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av den muterade genen. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av den muterade genen är 25 procent.

Figur. Autosomal recessiv nedärvning

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har två muterade gener, får barn med en person som inte har den muterade genen ärver samtliga barn den muterade genen i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom däremot får barn med en frisk bärare av den muterade genen i enkel uppsättning är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten för att barnet blir frisk bärare av den muterade genen är också 50 procent.

Symtom

Maple syrup urine disease ingår sedan 2010 i screeningen av nyfödda för att upptäcka medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Ibland upptäcks inte lindriga och intermittenta former och därför går det inte att utgå från att alla med sjukdomen hittas i nyföddhetsperioden. Det är också viktigt att vara observant på att symtom kan uppstå innan screeningprovet har analyserats.

Maple syrup urine disease förekommer i olika former och brukar indelas i en akut (kallas också klassisk), en intermediär (måttligt svår) och en intermittent (attackvis återkommande) form. Gränserna mellan formerna är flytande, men sjukdomens svårighetsgrad bestäms i första hand av funktionsgraden hos enzymet BCKDH, som brukar variera från noll upp till trettio procent. Det finns också en mycket ovanlig form, tiamin-svarande maple syrup urine disease, där enzymfunktionen kan återskapas om vitaminet tiamin tillförs.

Akut form
Vid den akuta formen visar sig symtomen under de första två levnadsveckorna, oftast redan under de första dagarna. Barnen blir inaktiva och slappa, kräks och orkar inte suga. De kan också få ökad muskelspänning och kramper. En sötaktig doft av lönnsirap från urinen kan märkas redan tidigt under förloppet. Snart inträder medvetslöshet och barnen riskerar att dö om inte sjukdomen upptäcks och behandlas. Det är mycket viktigt för prognosen att diagnosen ställs snabbt och att aktiv behandling kan starta genast. De akuta symtomen kan då försvinna fort. Vid stresstillstånd senare i livet, exempelvis i samband med infektioner, skador eller operationer, kan mer eller mindre plötsliga attacker med ostadig gång och påverkat allmäntillstånd återigen uppkomma. Utan behandling kan dessa attacker leda till medvetslöshet, kramper och död.

En stor andel av dem som har den klassiska, akuta formen av maple syrup urine disease får kroniska symtom, som kvarstår även om de akuta attackerna kunnat hävas. Omfattningen av de kroniska symtomen påverkas av hur ofta attackerna uppstått och vilken svårighetsgrad de har haft. Vanliga följder är rörelsehinder (spastisk diplegi), nedsättning av kognitiva förmågor och psykiatriska och neuropsykiatriska tillstånd som depression och ADHD.

Det finns en stark och välgrundad förhoppning om att riskerna för kroniska symtom ska minska betydligt genom screeningen av nyfödda. När diagnosen är känd redan från födseln kan förebyggande behandling sättas in tidigt och effektiv vård ges omgående vid hotande attacker.

Intermediär form
Den intermediära formen debuterar vanligtvis senare, från att barnet är någon månad upp till vuxen ålder, och med mindre påtagliga symtom. Barnens tillväxt och utveckling blir ofta påverkad, de kan ha svårt att samordna sina rörelser (ataxi) och kan utveckla epilepsi. Vissa kan ha avvikande ögonrörelser, orsakade av ögonmuskelförlamning (oftalmoplegi). Perioder med allmänpåverkan samt den karaktäristiska lönnsirapsdoften förekommer också.

Den sjukdomsform som kan behandlas med tiamin, tiamin-svarande maple syrup urine disease, brukar ge samma symtom som den intermediära.

Intermittent form
Vid den intermittenta formen utvecklas barnen normalt men får attacker med svårigheter att samordna rörelser, sänkt medvetande och ibland kramper. Attackerna kan komma under första levnadsåret, men de kan också visa sig senare och ibland först i vuxen ålder. Ofta utlöses attackerna, som kan vara livshotande, av infektioner. Mellan attackerna märks inga symtom och prover visar normala eller lätt avvikande värden.

Diagnostik

Sedan 2010 är maple syrup urine disease en av de sjukdomar som ingår i screeningen av nyfödda för att upptäcka medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Screeningen görs i form av ett blodprov (PKU-provet) som tas efter 48 timmars ålder, och analysen av provet är färdigt inom en vecka. Internationell erfarenhet har visat att metoden är effektiv, men lindriga och intermittenta former kan undgå upptäckt. Det går därför inte att utgå från att alla barn med sjukdomen hittas i nyföddhetsperioden. Det är även viktigt att vara uppmärksam på att symtom kan uppträda innan screeningprovet har hunnit analyseras.

Misstanke om maple syrup urine disease kan uppstå om ett barn utvecklar något eller några av de symtom som förekommer vid sjukdomen. Symtomen är dock inte specifika för maple syrup urine disease (utom doften av lönnsirap), utan förekommer vid många andra och betydligt vanligare sjukdomar och det gör att diagnosen ofta är svår att ställa.

Särskilda analyser av blod och urin görs för att upptäcka de ansamlade ämnen som är specifika för sjukdomen. Den intermittenta formen kan vara särskilt svår att diagnostisera, eftersom halterna av aminosyror i blod och urin oftast är normala eller endast något avvikande mellan attackerna.

Det är också möjligt att mäta funktionen av enzymet BCKDH i blodkroppar eller hudceller.

Diagnosen bekräftas genom DNA-analys.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning, vilket innebär information om sjukdomen och hur den ärvs. Bedömning av sannolikheten för att andra i familjen ska insjukna ingår också, liksom information om vilka möjligheter till diagnostik som då finns. Om mutationen i familjen är känd finns det för många ärftliga sjukdomar möjlighet till anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning.

För dem som har fått sin diagnos i barndomen kan det bli aktuellt med förnyad genetisk vägledning i vuxen ålder.

Behandling/åtgärder

Ansvaret för behandling och uppföljning av maple syrup urine disease bör ligga hos ett expertteam för medfödda metabola sjukdomar (se under rubrikerna Resurser och Resurspersoner nedan). Specialiserade läkare och dietister samverkar där med kemister, genetiker, psykologer och kuratorer, och har fortlöpande kontakt med forskning och utveckling som rör sjukdomen.

Det är mycket viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt, behandlas korrekt och att det finns en beredskap att ta hand om akuta attacker. Om rätt behandling inte sätts in snabbt finns en betydande risk för bestående skador på nervsystemet eller en för tidig död.

Grunden för behandlingen är att minska mängden anhopade ämnen i kroppen till nivåer där de inte är skadliga, samt att förhindra att de anhopas på nytt. Det senare sker framför allt genom att reglera intaget av grenade aminosyror i födan. Levertransplantation har också visat sig vara en effektiv behandling. Försök med andra stödjande behandlingsformer pågår och kan på sikt visa sig vara värdefulla.

Akut behandling
Oftast behövs akut behandling omedelbart efter att diagnosen har ställts liksom när en person med känd sjukdom kommer till sjukvården med akuta tecken på att nervsystemet är påverkat. Orsaken till attacken kan vara infektioner, svält, kroppsskada eller annan stress, men är ibland mindre tydlig.

Den akuta behandlingen syftar till att så snabbt som möjligt sänka nivåerna av de ämnen som anhopats. Det görs i första hand genom att ge glukos och genom att tillförseln (genom föda eller dropp) av protein och aminosyror minimeras och regleras. Glukos stimulerar frisättningen av insulin, som stoppar nedbrytningen av proteiner i kroppen. Vid svåra symtom bör hemodialys eller hemofiltration (där blodet passerar en maskin för att renas) göras utan dröjsmål. Vid nyupptäckt maple syrup urine disease ges även tiamin på försök, och effekten på koncentrationen av grenade aminosyror i blodplasma utvärderas under en månad.

Så snart det är möjligt ges näringspreparat som är specialtillverkade för maple syrup urine disease för att kroppen ska kunna börja bilda proteiner igen. Det finns också specialtillverkade aminosyrelösningar som ges intravenöst. Information om var dessa preparat finns fås från någon av enheterna för metabola sjukdomar i landet (se under rubriken Resurser). Näringspreparaten ersätts sedan snarast möjligt med den diet som beskrivs nedan (Förebyggande behandling).

I akuta situationer är det viktigt att vara uppmärksam på att hjärnödem kan uppstå, vilket kräver särskild behandling. Även förändringar av saltbalans och blodsockernivå kan uppkomma och inflammation av bukspottskörteln (pankreatit) kan tillstöta. Därför är det viktigt att akut behandling av en allmänpåverkad patient med maple syrup urine disease sker på en intensivvårdsavdelning i nära kontakt med ett expertteam för medfödda metabola sjukdomar.

Förebyggande behandling
Den förebyggande behandlingen består i första hand av diet, samt att situationer som kan utlösa akuta attacker undviks. Dietbehandlingen innebär att födans innehåll av grenade aminosyror minskas. Vid lindriga former av sjukdomen räcker det ofta med att minska intaget av protein. Vid den intermittenta formen, där aminosyrenivåerna i blodet är normala mellan attackerna, behövs ibland inga dietregler. Det vanliga är dock att födans normala proteiner måste bytas mot speciella näringspreparat som innehåller de aminosyror som kroppen behöver, men inte de grenade. Ett sådant preparat kompletteras med lågproteinprodukter och små, noggrant uppmätta mängder naturligt protein. För nyfödda barn kan det naturliga proteinet ges i form av bröstmjölk.

Syftet med behandlingen är att halten grenade aminosyror i blodet ska ligga inom bestämda intervall där de inte är skadliga. Koncentrationen av aminosyror i blodet behöver följas och dieten anpassas efter resultatet. Det är också viktigt att dieten innehåller rätt mängd andra näringsämnen, inte minst vitaminer, mineraler och spårämnen. En särskild svårighet ligger i att nivåerna av isoleucin och valin kan bli för låga när man strävar efter att sänka nivån av leucin till acceptabla värden. Isoleucin och valin kan därför behöva tillföras för att undvika bristsymtom.

Maple syrup urine disease kan också medföra alltför låga nivåer av karnitin, ett ämne i blodet som är viktigt för ämnesomsättningen. Om så sker behöver karnitin tillföras.

Vitaminet tiamin ges om det förbättrar toleransen för leucin.

Dietbehandlingen vid maple syrup urine disease är krävande, och det är nödvändigt med en nära medverkan av en specialutbildad och erfaren dietist som är knuten till ett expertteam.

Levertransplantation
Vid en levertransplantation ersätts patientens lever med en som har fungerande enzym BCKDH. Internationella erfarenheter visar att dietbehandlingen kan avvecklas efter transplantationen utan att halten av grenade aminosyror stiger till hotande nivåer. Man måste emellertid vara vaksam på att halterna fortfarande kan stiga drastiskt i situationer när kroppsprotein bryts ned i stor omfattning, till exempel vid infektioner som drabbar mage och tarmar.

Vid bedömningen om levertransplantation kan vara en lämplig behandling för en person med den akuta svåra formen av maple syrup urine disease, måste de risker som hänger samman med ingreppet och den livslånga behandling mot avstötning som krävs, vägas mot risken för de svåra skador sjukdomen kan ge och den påverkan på det dagliga livet som dietbehandlingen innebär. En levertransplantation minskar inte skador på nervsystemet som har uppstått före ingreppet, men kan förhindra att de förvärras och att nya skador uppstår. Trots levertransplantation kvarstår dock bristen på enzymfunktion i hjärnan, och om det kan innebära skador på lång sikt är ännu inte känt.

Behandlingskontroll
Hur tidigt diagnosen ställs, hur svåra attackerna är samt om dietbehandlingen lyckas hålla koncentrationen av grenade aminosyror i blodet inom säkra intervall är faktorer som kan påverka risken för bestående skador av sjukdomen. Det är därför mycket viktigt med regelbundna kontroller av diet, näringstillstånd, tillväxt och utveckling, liksom mätning av halten aminosyror i blodet. Vid kontrollerna lämnas också information och råd. Om man inte bor i närheten av ett sjukhus med ett expertteam bör behandlande läkare på hemorten ha en nära och regelbunden kontakt med ett sådant team. Utöver den medicinska behandlingen är det även viktigt att tillgodose behovet av psykologiskt och socialt stöd.

För den vardagliga behandlingen är kontakten med en dietist som har speciella kunskaper om och erfarenhet av behandling av metabola sjukdomar mycket betydelsefull. Barn med sjukdomen brukar kunna gå i den vanliga förskolan, och det går att upprätthålla dietbehandlingen också i skolan. De akuta attackerna vid maple syrup urine disease tenderar att bli färre i skolåldern och som vuxen blir man mindre påverkad av de situationer som kan utlösa attackerna, vilket gör att de uppstår mer sällan.

Åtgärder inför kirurgiska ingrepp
Inför en operation krävs särskilda försiktighetsåtgärder eftersom både sövning och kirurgiska ingrepp innebär stress och trauma. Planerade operationer görs när den metabola balansen är så god som möjligt. Svält inför ett ingrepp ska vara kortvarig och samtidigt behöver glukos tillföras intravenöst. Både under och efter operationen behöver katabolism förhindras och nivån av aminosyror i blodet följas. Så snart det är möjligt efter operationen ges näringspreparat.

Graviditet och maple syrup urine disease
Det finns rapporter om kvinnor som med korrekt behandling av sjukdomen har genomgått graviditeter och fått barn som inte har några skador. Det är mycket viktigt att kontrollerna intensifieras under graviditet så att blodets halt av grenade aminosyror kan hållas inom önskade intervall trots att behovet av protein och energi ökar. Det är också nödvändigt att skärpa den biokemiska övervakningen under och en tid efter förlossningen. Det finns inga hinder för att en kvinna med maple syrup urine disease ammar sitt barn.

Habiliteringsinsatser
För barn och ungdomar som utvecklar komplikationer från nervsystemet behövs kontakt med ett habiliteringsteam. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Insatserna sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. De består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. Information om samhällets stöd ges också. Föräldrar, syskon och andra närstående får också stöd. Insatserna planeras utifrån de behov som finns, varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets nätverk.

Praktiska tips

--

Resurser på riks-/regionnivå

På barnklinikerna vid universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund finns enheter med expertteam för medfödda metabola sjukdomar och särskild kompetens för maple syrup urine disease.

Resurspersoner

Göteborg
Överläkare Annika Reims, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00, e-post annika.reims@pediat.gu.se.

Dietist Johanna Ekengren, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00, e-post johanna.ekengren@vgregion.se.

Lund
Biträdande överläkare Domniki Papadopoulou, Barn- och ungdomssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, 221 85 Lund, tel 046-17 10 00, e-post domniki.papadopoulou@skane.se.

Dietist Elisabeth Sjöqvist, Barn- och ungdomssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Lund, tel 046-17 10 00, e-post elisabeth.sjoqvist@skane.se.

Stockholm
Docent Anna Nordenström, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00, e-post anna.nordenstrom@ki.se.

Överläkare, med dr Rolf Zetterström, Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00, e-post rolf.zetterstrom@ki.se.

Dietist Carina Heidenborg, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00, e-post carina.heidenborg@karolinska.se.

Uppsala
Överläkare Maria Halldin, Akademiska barnsjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 00 00, e-post maria.halldin@kbh.uu.se.

Dietist Agnes Pal, Akademiska barnsjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 00 00, e-post agnes.pal@akademiska.se.

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

--

Intresseorganisationer

Det finns inte någon intresseorganisation för maple syrup urine disease i Sverige.

I USA finns Maple Syrup Urine Disease Family Support Group, www.msud-support.org, som har medlemmar också i andra länder och bland annat ger ut ett nyhetsblad.

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

--

Forskning och utveckling (FoU)

Det pågår forskning om maple syrup urine disease i flera länder. Den syftar till en ökad förståelse av sjukdomsmekanismerna och förbättrad behandling.

Det görs försök med att transplantera leverceller i stället för en hel lever eller leverlob, men det är ännu tveksamt om denna behandlingsform kan komma till klinisk användning. Djurmodeller har utvecklats för att kunna studera skademekanismer och pröva nya behandlingsformer vid sjukdomen. Bland annat har lovande försök gjorts med att försöka hämma upptaget av leucin i hjärnan genom att tillföra det närbesläktade ämnet norleucin. Några försök på människa har ännu inte rapporterats. Försök med en näringslösning som innehåller ett överskott av de aminosyror som transporteras in i hjärnan av samma transportsystem som leucin görs också. Gynnsamma resultat av försöksbehandling har publicerats.

Andra behandlingsförsök riktar sig mot att förhindra skador som kan uppstå genom att fria radikaler i hjärnan bildas, vilket är en av hypoteserna för skademekanismen vid maple syrup urine disease. Den kroppsegna substansen karnitin har i djurförsök visat sig kunna minska sådana skador. Erfarenhet från behandling av människor är ännu mycket liten. Ett läkemedel, som används vid vissa andra metabola sjukdomar, fenylbutyrat, förefaller att kunna sänka nivån av grenade aminosyror vid intermediära och lättare former av maple syrup urine disease. Mycket forskning återstår emellertid innan man kan avgöra om de nämnda preparaten är effektiva och lämpliga som rutin i behandlingen.

Informationsmaterial

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan laddas ner och skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Litteratur

Chuang DT, Shih VE. Maple Syrup Urine Disease (Branched-Chain Ketoaciduria) i Scriver CR, Beaudet AL, Valle D, Sly WS (red). The Metabolic and Molecular Bases of Inherited Disease, 8:e upplagan, McGraw-Hill Inc 2001, sid 1971 - 2005.

Estrella J, Wilcken B, Carpenter K, Bhattacharya K, Tchan M, Wiley V. Expanded newborn screening in New South Wales: missed cases. J Inherit Metab Dis 2014; 37: 881-887.

Frazier DM, Allgeier C, Homer C, Marriage BJ, Ogata B, Rohr F et al. Nutrition management guideline for maple syrup urine disease: an evidence- and consensus-based approach. Mol Genet Metab 2014; 112: 210-217.

Hoffmann B, Helbling C, Schadewaldt P, Wendel U. Impact of longitudinal plasma leucine levels on the intellectual outcome in patients with classic MSUD. Pediatr Res 2006; 59: 17-20.

Knerr I, Weinhold N, Vockley J, Gibson KM. Advances and challenges in the treatment of branched-chain amino/keto acid metabolic defects. J Inherit Metab Dis 2012; 35: 29-40.

Menkes JH, Hurst PL, Craig JM. A new syndrome: progressive familial infantile cerebral dysfunction associated with an unusual urinary substance. Pediatrics 1954; 14: 462-466.

Morton DH, Strauss KA, Robinson DL, Puffenberger EG, Kelley RI. Diagnosis and treatment of maple syrup disease: a study of 36 patients. Pediatrics 2002; 109: 999-1008.

Muelly ER, Moore GJ, Bunce SC, Mack J, Bigler DC, Morton DH et al. Biochemical correlates of neuropsychiatric illness in maple syrup urine disease. J Clin Invest 2013; 123: 1809-1820.

Packman W, Mehta I, Rafie S, Mehta J, Naldi M, Mooney KH. Young adults with MSUD and their transition to adulthood: psychosocial issues. J Genet Couns 2012; 21: 692-703.

Riviello JJ Jr, Rezvani I, DiGeorge AM, Foley CM. Cerebral edema causing death in children with maple syrup urine disease. J Pediatr 1991; 119: 42-45.

Shellmer DA, DeVito Dabbs A, Dew MA, Noll RB, Feldman H, Strauss KA et al. Cognitive and adaptive functioning after liver transplantation for maple syrup urine disease: a case series. Pediatr Transplant 2011; 15: 58-64.

Simon E, Flaschker N, Schadewaldt P, Langenbeck U, Wendel U. Variant maple syrup urine disease (MSUD)--the entire spectrum. J Inherit Metab Dis 2006; 29: 716-724.

Sitta A, Ribas GS, Mescka CP, Barschak AG, Wajner M, Vargas CR. Neurological damage in MSUD: the role of oxidative stress. Cell Mol Neurobiol 2014; 34: 157-165.

Strauss KA, Wardley B, Robinson D, Hendrickson C, Rider NL, Puffenberger EG et al. Classical maple syrup urine disease and brain development: principles of management and formula design. Mol Genet Metab 2010; 99: 333-345.

Zinnanti WJ, Lazovic J. Interrupting the mechanisms of brain injury in a model of maple syrup urine disease encephalopathy. J Inher Metab Dis 2012; 35: 71-79.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: MSUD

GeneReviews (University of Washington)
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116 
Sökord: maple syrup urine disease

Orphanet (Europeisk databas)
www.orpha.net 
Sökord: maple syrup urine disease

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är professor Ola Hjalmarson, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2015-06-25
Version: 5.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Kontakt

Informationscentrum för ovanliga diagnoser

ovanligadiagnoser@gu.se
031-786 55 90

Följ oss på Twitter och Linkedin – information om nya och reviderade diagnoser med mera.

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.