LCHAD-brist och TFP-brist

  • Diagnos: LCHAD-brist och TFP-brist
  • Synonymer: Long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, LCHADD, Trifunktionell proteinbrist, Mitokondriell trifunktionell proteinbrist, MTP

Innehåll


Publiceringsdatum: 2016-06-09
Version: 2.0

ICD-10

E71.3

Sjukdom/tillstånd

LCHAD-brist och TFP-brist är två medfödda ärftliga ämnesomsättningssjukdomar (metabola sjukdomar) med snarlika symtom, orsakade av nedsatt funktion i olika delar av ett enzym (det mitokondriella trifunktionella proteinet) som behövs för nedbrytning av fettsyror i kroppen. Enzymer är proteiner som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen utan att själva förbrukas. Sjukdomarna tillhör gruppen betaoxidationsdefekter, som innebär nedsatt funktion i något av enzymstegen vid nedbrytningen av fettsyror vid energiomvandlingen inuti cellen.

Enzymbristen gör att blodsockret kan sjunka hastigt i samband med fasta, infektioner och fysisk eller psykisk stress, med livshotande ämnesomsättningskriser som följd. Fett kan ansamlas i olika organ så att de fungerar sämre, till exempel i muskler vid fysisk ansträngning. Det medför muskelsvaghet och smärtor. Symtomen debuterar vanligen från nyföddhetsperioden och upp till femårsåldern. Förebyggande kostbehandling finns och är effektiv.

Sjukdomarna har fått sitt namn efter vilken funktion som är nedsatt i det trifunktionella proteinet. LCHAD-brist är en brist på enzymet long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase. TFP-brist (trifunktionell proteinbrist) syftar på att flera av funktionerna i det trifunktionella proteinet är nedsatta. Båda sjukdomarna ingår i nyföddhetsscreeningen (PKU-provet) för att upptäcka medfödda metabola sjukdomar.

LCHAD-brist beskrevs första gången under 1980-talet, och enzymdefekten fastställdes av den holländske kemisten Ronald Wanders 1989. Kunskapen om TFP-brist kom när det trifunktionella proteinet blev kartlagt 1990, även detta av Ronald Wanders och hans medarbetare i Amsterdam. 

Förekomst

Det föds i genomsnitt två barn per 100 000 med LCHAD-brist eller TFP-brist varje år i Sverige. Uppskattningsvis finns det omkring 25 barn med någon av sjukdomarna i landet, varav de flesta har LCHAD-brist. 

Orsak

LCHAD-brist och TFP-brist orsakas av nedärvda defekter i ett enzymkomplex, som kallas det trifunktionella proteinet och har till uppgift att bryta ned fettsyror för att kroppen ska kunna bilda den energi som frigörs vid nedbrytning av fettsyror. Det trifunktionella proteinet är uppbyggt av åtta proteiner, fyra alfa-subenheter och fyra beta-subenheter. Det innehåller tre olika enzym med betydelse för nedbrytningen av långa fettsyror i flera steg: long-chain-enoyl-CoA hydratase (LCEH) och long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase (LCHAD) på α-subenheterna samt long-chain 3-ketoacyl-CoA thiolase (LKAT) på β-subenheten. Oavsett vilken av funktionerna som inte fungerar normalt blir den kliniska bilden snarlik.

Generna HADHA respektive HADHB, båda belägna på kromosom 2p23, är mallar för tillverkningen av (kodar för) subenheterna. LCHAD-brist orsakas av en förändring (mutation) i HADHA, medan TFP-brist kan orsakas av mutationer i antingen HADHA eller HADHB. Vanligast är LCHAD-brist orsakad av en specifik mutation i HADHA (c.1528G>C).

Fett (triglycerider) är kroppens viktigaste energikälla. När man har ätit byggs fett upp som en energidepå i kroppen. Mellan måltiderna och framför allt under den långa fasteperioden nattetid bryts sedan fettet ned för att ge energi. När musklerna arbetar under lång tid används fett som bränslekälla, medan de vid arbete under kort tid använder glykogen. Glykogen består av kedjor av sammanbundna glukosmolekyler och kan snabbt brytas ned till glukos. Hjärtmuskeln använder huvudsakligen fett som energi, medan hjärnan främst kräver glukos. Glukos bildas genom nedbrytning av glykogen och aminosyror men kan också komma utifrån, via maten. Nedbrytningen av fett sker med hjälp av ett tjugotal enzymer. LCHAD, LCEH och LKAT underlättar (katalyserar) tre av de kemiska reaktionerna i nedbrytningen av fettsyror. Fettsyrorna frigörs från triglycerider, för att sedan brytas ned i en process kallad betaoxidation med hjälp av enzymer i cellens mitokondrier. I mitokondrier sker många viktiga kemiska reaktioner som ger energi till cellerna. LCHAD, LCEH och LKAT är specialiserade på långkedjiga fettsyror, som dominerar i kroppens fettväv.

Fettsyror kan också brytas ned i andra delar av cellen, men det sker då inte med samma hastighet. När ett av enzymstegen inte fungerar finns därför reserver, som gör att nedbrytningen oftast är tillräcklig. Däremot uppstår energibrist när det finns ett ökat behov av fettsyranedbrytning, som vid fasta, feber, hårt muskelarbete eller stress. Kroppen klarar då inte att producera glukos med tillräcklig hastighet, varvid hjärnan drabbas av energibrist. Utan snabb glukostillförsel kan det leda till medvetslöshet och hjärnskador. Samtidigt ansamlas stora mängder fett som inlagras i levern, hjärtat, musklerna och njurarna, med följd att organens funktion skadas.

Ärftlighet

LCHAD-brist och TFP-brist nedärvs autosomalt recessivt. Detta innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en muterad gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten att barnet får den muterade genen i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av den muterade genen. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av den muterade genen är 25 procent.

Figur: Autosomal recessiv nedärvning

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har två muterade gener, får barn med en person som inte har den muterade genen ärver samtliga barn den muterade genen i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom däremot får barn med en frisk bärare av den muterade genen i enkel uppsättning är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten för att barnet blir frisk bärare av den muterade genen är också 50 procent.

Symtom

LCHAD-brist och TRP-brist ingår i den allmänna nyföddhetsscreeningen för medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Om sjukdomen upptäcks vid screeningen kan förebyggande behandling hinna starta innan symtomen visar sig, men symtom kan, speciellt om provet tas senare än rekommenderat, uppträda innan screeningprovet har hunnit analyseras. Tidig diagnos och förbättrad behandling har gjort att prognosen under det senaste decenniet förbättrats.

Symtomen på LCHAD-brist och TFP-brist börjar visa sig någon gång från nyföddhetsperioden upp till cirka fem års ålder, vanligen under det första levnadsåret. De flesta insjuknar akut med symtom på att blodsockret hastigt sjunker (hypoglykemi), vilket hos små barn kan yttra sig som slöhet och blekhet följt av medvetandepåverkan och kramper. Eftersom nedbrytningen av fett inte fungerar lagras det i levern, musklerna och hjärtat, och det finns i akutskedet en ökad risk för rytmrubbningar i hjärtat och hjärtstillestånd. Om sjukdomsattacken inte behandlas snabbt är tillståndet livshotande.

Hos en del barn utvecklas sjukdomen långsamt, med symtom från levern, musklerna och hjärtat. Innan sjukdomen är känd är levern och hjärtat ofta förstorade på grund av fettinlagringen. Fettinlagring gör troligtvis också att upptaget av vatten i tarmen är försämrat, vilket medför att små barn lätt får diarréer.

Även efter att diagnosen är ställd och barnet får behandling kan allmäntillståndet hos barn med sjukdomarna växla. I samband med infektioner, psykisk eller fysisk stress alternativt dåligt matintag behöver kroppen mobilisera extra mycket energi, varvid symtomen uppkommer. Barnet kan drabbas av hypoglykemi om inte behandling sätts in tidigt. Musklerna blir svaga och ömma och smärtar vid beröring. Ibland medför attacken att muskelcellerna skadas så att myoglobin, det ämne som ger muskeln dess röda färg, läcker ut från muskeln till blodet. Det gör att urinen blir mörk (myoglobinuri) när blodet filtreras i njurarna. Alltför hög koncentration av myoglobin skadar njurarna.

Trots god behandling finns det risk för komplikationer på lång sikt. Ögats näthinna, och därmed synen, påverkas ofta med stigande ålder hos barn med LCHAD-brist. Det är vanligt att barnen får besvär med ljuskänslighet och ibland försämrat mörkerseende. Förmågan att se färger kan försämras och synfältsdefekter kan uppstå, på grund av förändringar i näthinnan (retinochoriopati). Det finns också ökad risk för närsynhet (myopi) som kräver glasögon eller kontaktlinser. Barn med LCHAD-brist har oftast inte några synliga näthinneförändringar i nyföddhetsperioden, men pigmenteringar utvecklas hos de flesta av barnen i 4-6 årsåldern. Om näthinnans funktion försämras kan det leda till nedsatt syn och ibland till svår synnedsättning eller blindhet. Studier har visat att felet troligen sitter i näthinnans pigmentepitelceller. God ämnesomsättning (metabol kontroll) med rätt kosthållning verkar minska, men inte eliminera, risken för syn- och ögonkomplikationer.

Perifera nerver framför allt i benen kan på sikt påverkas (perifer neuropati). Tidig behandlingsstart kan fördröja detta samt utvecklingen av skador på näthinnan. Hur synen påverkas på mycket lång sikt är okänt, eftersom den äldsta patient i världen som fått behandling sedan tidig ålder (fem månader) nu är 26 år gammal (2016). Kvinnor som väntar ett barn med LCHAD-brist eller TFP-brist får i högre grad än normalt svår havandeskapsförgiftning (toxikos) under den sista tredjedelen av graviditeten. De kan få ett mycket allvarligt tillstånd med bland annat kraftig leverpåverkan och brist på blodplättar, så kallat HELLP (hemolysis, elevated liver enzymes, low platelets)-syndrom. Föräldrar som fått ett barn med någon av sjukdomarna och planerar ytterligare barn bör känna till att det finns en ökad risk för denna komplikation.

Diagnostik

Sedan 2010 ingår LCHAD-brist och TFP-brist i screeningen av nyfödda för att upptäcka medfödda metabola sjukdomar. Internationell erfarenhet har visat att metoden är effektiv. De flesta barn med LCHAD-brist eller TFP-brist får genom screeningen en tidig diagnos och snabbt insatt behandling innan allvarliga symtom uppkommit.

Symtomen kan vara svåra att känna igen. En oväntad och dramatisk försämring i allmäntillståndet i anslutning till en okomplicerad infektionssjukdom, diarré eller feber hos ett spädbarn eller småbarn är tecken på någon av sjukdomarna. Barn som har kombinationen leverpåverkan, muskelsvaghet och kardiomyopati (förtjockad hjärtvägg), liksom barn med oklara pigmenteringar i ögonbottnarna i kombination med hypoglykemi ger misstanke om LCHAD-brist och TFP-brist.

Misstanken om diagnoserna stärks om barnet har förhöjda värden av vissa enzymer: transaminaser (ASAT, ALAT) och kreatinkinas (CK).

Ögonen hos barn med LCHAD- eller TFP-brist undersöks helst av en barnögonläkare eller ögonläkare med kunskap om metabola sjukdomar, när diagnosen ställs och därefter minst en gång per år. Utseendet på näthinnan avspeglar inte funktionen. För att veta hur näthinnan fungerar måste elektroretinografi göras (ERG). ERG görs ofta i narkos på små barn och när sövning behövs måste detta ske under speciell övervakning av näringstillförseln med tanke på risken för en ämnesomsättningskris.
För att bekräfta diagnosen undersöks acylkarnitiner i ett plasmaprov. I akutfasen ses även karaktäristiska nedbrytningsprodukter vid undersökning av organiska syror i urinen. Vilken av sjukdomarna det är bekräftas med bestämning av aktiviteterna hos de enskilda enzymfunktionerna samt DNA- analys.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning, vilket innebär information om sjukdomen och hur den ärvs. Bedömning av sannolikheten för att andra i familjen ska insjukna ingår också, liksom information om vilka möjligheter till diagnostik som då finns. Om mutationen i familjen är känd finns det för många ärftliga sjukdomar möjlighet till anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning.

Behandling/stöd

Sjukdomen är mycket allvarlig men sällan livshotande när diagnosen är fastställd och behandlingen har påbörjats.

Vid akut insjuknande ges glukos i en blodåder (intravenöst). Detta har två funktioner, dels höjs glukoskoncentrationen i blodet så att hjärnans energibehov tillgodoses, dels frisätts insulin till blodet. Insulinet blockerar fettnedbrytningen så att inlagringen av fett i olika organ bromsas.

Efter det akuta skedet består behandlingen av en speciell kost med låg andel fett där det mesta är MCT-fett (medium chain triglycerides). Det innehåller fettsyror med medellånga kedjelängder, som bryts ned av andra enzym än de som är defekta vid sjukdomarna. Barnen får även tillskott av vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror. Kostbehandlingen genomförs i samråd med en dietist med god kännedom om metabola sjukdomar hos barn.

Tidigt insatt behandling kan fördröja utvecklingen av synnedsättning och neurologiska symtom. Kostbehandlingen har god effekt. Fettinlagringen i levern och hjärtat försvinner och musklerna återfår sin styrka. Eftersom det är viktigt att undvika långa fasteperioder bör tiden mellan måltiderna inte överstiga fyra timmar. För att undvika den höga fettnedbrytningen under nattens fasta, och risken för lågt blodsocker, krävs antingen extra måltider under natten eller kontinuerlig tillförsel av specialnäring. Nästan alla med LCHAD-brist eller TFP-brist får näringstillförsel via PEG (perkutan endoskopisk gastrostomi), så kallad knapp. En PEG är en operativt åstadkommen förbindelse till magsäcken via bukväggen.

I samband med infektioner med feber eller annan stress som medför ett ökat energibehov måste extra glukos tillföras för att undvika hypoglykemi och för att blockera nedbrytningen av fett. Allt eftersom barnet växer, blir rörligare och mer aktivt gäller det för föräldrar och andra i barnets närhet att vara uppmärksamma på balans mellan fysisk aktivitet och energiintag.

Personer som har LCHAD-brist eller TFP-brist behandlas av ett team med läkare, dietister, sjuksköterskor och psykologer med specialistkunskap om ärftliga ämnesomsättningssjukdomar. Det är viktigt med regelbundna kontroller av barnets näringstillstånd, tillväxt och utveckling. Om man inte bor i närheten av ett sjukhus med ett expertteam bör behandlande läkare på hemorten ha nära och regelbunden kontakt med ett sådant team.

Utöver den medicinska behandlingen är det viktigt att behovet av psykologiskt och socialt stöd tillgodoses. Barn och ungdomar med sjukdomen bör erbjudas fortlöpande stöd utifrån ålder och mognad. Kontakt med andra i liknande situation är ofta betydelsefullt.

Barn med svår synnedsättning och blindhet behöver habiliteringsinsatser. I teamet ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Insatserna sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, tekniska och sociala området. De består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. Information om samhällets stöd samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i ges också. Föräldrar, syskon och andra närstående får också stöd. Insatserna planeras utifrån de behov som finns, varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets nätverk.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar och deras närstående.

I vuxen ålder behövs fortsatta medicinska insatser och ibland synhabilitering. Det är viktigt att vid behov erbjuda psykologiskt och socialt stöd.

Övrigt

Alla med sjukdomen bör bära med sig information med uppgifter om sjukdomen och behovet av energitillförsel i form av kolhydrater eller glukos vid stressituationer, olyckor med kroppsskada och akuta operationer med narkos.

Vid fysisk stress, som narkos, operation och feber över 38 grader, är det viktigt att energitillskottet ökas. Behandlande läkare vid metabolt centrum ger muntlig och skriftlig information om hur en sådan situation ska hanteras.

Forskning

Det pågår forskning om LCHAD-brist och TFP-brist på flera håll i världen. En forskargrupp i Amsterdam under ledning av Ronald Wanders studerar genetiken och kemin vid sjukdomarna.

Vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm pågår i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala ett projekt där bland annat energiförbrukning hos barn med LCHAD-brist mäts före måltid, efter måltid och under arbete samt hur den påverkas av dieten. Även barnens intellektuella och motoriska utveckling studeras. Forskargruppen består av barnläkare, dietist, psykolog, ögonläkare, laboratorieläkare, kemist och fysiolog. Kontaktperson är docent Anna Nordenström, se under Resurspersoner.

Vid S:t Eriks ögonsjukhus, barnögonkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, pågår en långtidsuppföljning av ögonkomplikationer hos barn med LCHAD-brist. Kontaktperson är adjungerad professor Kristina Teär-Fahnehjelm, se under Resurspersoner.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser, www.orpha.net, sökord long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency.

Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, https://clinicaltrials.gov, sökord long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency.

Resurser på riks- och regionnivå

Regionala metabola centrum finns vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Skånes Universitetsjukhus Lund, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Norrlands universitetsjukhus Umeå och Akademiska sjukhuset Uppsala. Kontaktinformation via denna länk: http://rmms.se/regionala-centra.

Undersökning av organiska syror i urinen och acylkarnitiner i plasma görs vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Kliniskt kemiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Den vanligaste mutationen (c.1528G>C), liksom sekvensbestämning av HADHA och HADHB, undersöks vid båda ovanstående laboratorier.

Centrum för sällsynta diagnoser är under uppbyggnad och utveckling vid universitetssjukhusen (2015). Syftet är att öka kunskapen inom området och förbättra omhändertagandet av personer med sällsynta diagnoser. Information om det fortlöpande arbetet finns på Nationella funktionen sällsynta diagnosers (NFSD) webbplats.

Resurspersoner 

Göteborg
Överläkare Annika Reims, Centrum för medfödda ämnesomsättningssjukdomar, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00, e-post annika.reims@vgregion.se.

Docent Jorge Asin-Cayela, Klinisk kemi, Sahlgrenska universitetssjukhuset/ Sahlgrenska, 413 45 Göteborg, tel 031-342 10 00, e-post jorge.asin.cayela@vgregion.se.

Lund
Biträdande överläkare Domniki Papadopoulou, Barn- och ungdomssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, 221 85 Lund, tel 046-17 10 00, e-post domniki.papadopoulou@skane.se.

Stockholm
Docent Anna Nordenström, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-5177 00 00, e-post anna.nordenstrom@ki.se.

Överläkare Rolf Zetterström, Centrum för medfödda metabola sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetsjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00, e-post rolf.zetterstrom@ki.se.

Biträdande överläkare Martin Engvall, Centrum för medfödda metabola sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetsjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00, e-post martin.engvall@karolinska.se.

Dietist Carina Heidenborg, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Solna, 141 86 Stockholm, tel 08-5177 00 00, e-post carina.heidenborg@karolinska.se.

Adjungerad professor Kristina Teär-Fahnehjelm, barnögonkliniken, S:t Eriks ögonsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post kristina.fahnehjelm@ki.se.

Uppsala
Överläkare Maria Halldin, Akademiska barnsjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 00 00, e-post maria.halldin@kbh.uu.se.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med en ovanlig sjukdom. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för sina medlemmar, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

Det finns för närvarande inte någon specifik förening för personer med LCHAD-brist och TFP-brist, men generell kunskap om leversjukdomar och funktionsnedsättning vid synskada finns hos:

SRF, Synskadades Riksförbund, Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede, tel 08-39 90 00, fax 08-39 93 22, e-post info@srf.nu, www.srf.nu.

RFL, RiksFörbundet för Leversjuka, Box 2918, 187 29 Täby, e-post kansli@rfl-lever.se, www.rfl-lever.se.

För många ovanliga diagnoser finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar/närstående.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, www.orpha.net, sökord: long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) har ett kalendarium på sin webbplats med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området ovanliga/sällsynta diagnoser, www.nfsd.se.

Inom Ågrenskas familjeverksamhet arrangeras vistelser för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer. Verksamheten vänder sig till familjer i hela landet. Dessutom arrangeras varje år ett antal vistelser för vuxna med sällsynta diagnoser. I samband med Ågrenskas familjevistelser erbjuds även utbildningsdagar för personer som i sitt arbete möter barn- och ungdomar med den aktuella diagnosen. För information se www.agrenska.se eller kontakta Ågrenska på tel 031-750 91 00 eller e-post agrenska@agrenska.se.

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan laddas ner och skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Dokumentationer från Ågrenska är bearbetade sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelser på Ågrenska. De går att ladda ner på www.agrenska.se samt beställa på tel 031-750 91 00 eller e-post agrenska@agrenska.se.
LCHAD-brist, familjevistelse (2015), dokumentation nr 481.

Personliga berättelser om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbsidor (se under rubriken Intresseorganisationer). Även Nationella funktionen sällsynta diagnoser (www.nfsd.se) och Ågrenska (www.agrenska.se) har personliga berättelser och filmer på sina webbplatser, tillsammans med annan värdefull information.

Information om nyföddhetsscreening/PKU-prov

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net
Sökord: long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency

Litteratur

Fahnehjelm KT, Holmström G, Ying L, Haglind CB, Nordeström A, Halldin M et al. Ocular characteristics in 10 children with long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency: a cross-sectional study with long-term follow-up. Acta Ophthalmol Scand 2008; 86: 329-337.

Fahnehjelm KT, Ying Olsson D, Amrén U, Bieneck, Haglind C, Holmström G, Halldin M Andreasson S Nordenström A. Retinal dysfunction and risk for blindness in patients with Long- Chain 3-Hydroxyacyl-CoA Dehydrogenase (LCHAD) deficiency, long term ocular characteristics. Submitted Acta Paed March 2016.

Gillingham MB, Weleber RG, Neuringer M, Connor WE, Mills M, van Calcar S et al. Effect of optimal dietary therapy upon visual function in children with long-chain 3-hydroxyacyl CoA dehydrogenase and trifunctional protein deficiency. Mol Genet Metab 2005; 86: 124-133.

Gillingham MB, Harding CO, Schoeller DA, Matern D, Purnell JQ. Altered body composition and energy expenditure but normal glucose tolerance among humans with a long-chain fatty acid oxidation disorder. Am J Physiol Endocrinol Metab 2013; 305: E1299-E1308.

Hagenfeldt L, von Döbeln U. MCAD-brist och LCHAD-brist - en av våra vanligaste betaoxidationsdefekter. Metaboliten 2001; 1: 6-14.

Hagenfeldt L, von Döbeln U, Holme E, Alm J, Brandberg G, Enocksson E et al. 3-Hydroxydicarboxylic aciduria - a fatty acid oxidation defect with severe prognosis. J Pediatr 1990; 116: 387-392.

Haglind CB, Nordenström A, Ask S, von Döbeln U, Gustafsson J, Stenlid MH. Increased and early lipolysis in children with long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase (LCHAD) deficiency during fast. J Inherit Metab Dis 2015; 38: 315-322.

Haglind CB, Stenlid MH, Ask S, Alm J, Nemeth A, Döbeln U et al. Growth in long chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency. JI MD 2013; 8: 81-90.

Halldin MU, Forslund A, von Döbeln U, Eklund C, Gustafsson J. Increased lipolysis in LCHAD deficiency. J Inherit Metab Dis 2007; 30: 39-46.

Lund AM, Skovby F, Vestergaard H, Christensen M, Christensen E. Clinical and biochemical monitoring of patients with fatty acid oxidation disorders. J Inherit Dis 2010; 33: 495-500.

Polinati PP, Ilmarinen T, Trokovic R, Hyotylainen T, Otonkoski T, Suomalainen A et al. Patient-Specific Induced Pluripotent Stem Cell-Derived RPE Cells: Understanding the Pathogenesis of Retinopathy in Long-Chain 3-Hydroxyacyl-CoA Dehydrogenase Deficiency. Invest Ophthalmol Vis Sci 2015; 56: 3371-3382.

Spiekerkoetter U, Lindner M, Santer R, Grotzke M, Baumgartner MR, Boehles H et al. Management and outcome in 75 individuals with long-chain fatty acid oxidation defects: results from a workshop. J Inherit Metab Dis 2009; 32: 488-497.

Steinmann D, Knab J, Priebe HJ. Perioperative management of a child with 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase (LCHAD) deficiency. Paediatr Anaesth 2010; 20: 371-373.

Tonin AM, Amaral AU, Busanello EN, Grings M, Castilho RF, Wajner M. Long chain 3-hydroxy fatty acids accumulating in long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase and mitochondrial trifunctional protein deficiencies uncouple oxidative phosphorylation in heart mitochondria. J Bioenerg Biomembr 2013; 45: 47-57.

Tyni T, Kivelä T, Lappi M, Summanen P, Nikoskelainen E, Pihko H. Ophtalmologic findings in long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency caused by the G1528C mutation: a new type of hereditary metabolic chorioretinopathy. Ophtalmology 1998; 105: 810-824.

Walter JH. Tolerance to fast rational and practical evaluation in children with hypoketonemia. J Inherit Metab Dis 2009; 32: 214-217.

Wanders RJ, IJlst L, van Gennip AH, Jakobs C, de Jager JP, Dorland L et al. Long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency: identification of a new inborn error of mitochondrial fatty acid beta-oxidation. J Inherit Metab Dis 1990; 13: 311-314.

Wilcken B, Leung KC, Hammond J, Kamath R, Leonard JV. Pregnancy and fetal 3-hydroxyacyl Coenzyme A dehydrogenase deficiency. Lancet 1993; 13: 407-408.

Författare/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit och reviderat underlaget är docent Ulrika von Döbeln, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna i Stockholm.

Vid framtagning och revidering av materialet har även adjungerad professor Kristina Teär Fahnehjelm vid Göteborgs universitet, samt S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm, medverkat.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet har ansvarat för redigering, produktion och publicering av materialet.

Publiceringsdatum: 2016-06-09
Version: 2.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se

 

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.