/
/

Krabbes sjukdom

  • Diagnos: Krabbes sjukdom
  • Synonymer: Globoidcellsleukodystrofi, GLD

Innehåll


Publiceringsdatum: 2012-09-19
Version: 6.1

ICD-10

E75.2B

Sjukdom/skada/diagnos

Krabbes sjukdom är en snabbt fortskridande hjärnsjukdom, som också kallas globoidcellsleukodystrofi (GLD) och ingår i gruppen lysosomala sjukdomar. Lysosomer är viktiga strukturer i cellerna, där sammansatta biokemiska ämnen bryts ner. Sjukdomen delas in i olika former, beroende på vid vilken ålder de första symtomen visar sig.

Spädbarnsformen (den infantila formen) av sjukdomen beskrevs första gången 1916 av professorn i neurologi Knud Krabbe i Köpenhamn. Framför allt påverkas myelinet (isoleringssubstansen kring nervtrådarna, axonen) i hjärnan och de perifera nerverna (de nerver som finns utanför hjärnan och ryggmärgen). Myelinet omger och isolerar nervtrådarna och är en dynamisk vävnad som bildas, bryts ned och återbildas. Förlust av myelin runt nervtrådarna kallas för demyelinisering, och störningar i myelinet påverkar nervsystemets funktion. Myelinförändringarna vid Krabbes sjukdom sker främst i bansystemen i de inre delarna av storhjärnan och runt perifera nerver.

Förekomst

I Sverige insjuknar varje år cirka 3 till 4 barn under spädbarnstiden i den infantila formen av Krabbes sjukdom, vilket motsvarar 4 barn per 100 000. Denna form av sjukdomen är vanligare i Sverige än i andra länder.

En annan form av sjukdomen, som ger symtom senare, är vanligast i Medelhavsområdet. Endast enstaka personer med denna sjukdomsform är kända i den svenska befolkningen, men eftersom antalet familjer från Medelhavsområdet har ökat, kan även former av Krabbes sjukdom som ger symtom senare påträffas i Sverige.

Orsak till sjukdomen/skadan

Sjukdomen orsakas av en förändring (mutation) i arvsanlaget (genen) GALC, som finns på kromosom 14 (14q31). Genen styr bildningen av (kodar för) enzymet galaktocerebrosidas (GALC). Mutationerna leder till bristande funktion av GALC, ett enzym som har en viktig funktion i de myelinproducerande cellerna. Enzymbristen gör att sammansatta (komplexa) fettprodukter inte kan brytas ner på normalt sätt utan i stället ansamlas i stora globoida (klotformade) celler, som går att se i mikroskop.

Förändringarna i den vita substansen i nervsystemet vid Krabbes sjukdom beror på att myelinbildande celler i centrala nervsystemet (oligodendrocyter) bryts ner, liksom de celler vars normala funktion är att bilda myelin kring de perifera nervtrådarna (Schwannska celler).

Den i särklass vanligaste mutationen i Sverige är förlust av en bit av genen (deletion), som ger upphov till den klassiska infantila formen om den finns i dubbel uppsättning eller i kombination med en annan mutation som man vet orsakar denna form. Vid former med senare debut förekommer ofta en mutation som benämns c.857G>A.

Ärftlighet

Krabbes sjukdom nedärvs autosomalt recessivt. Detta innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en muterad gen (förändrat arvsanlag). Vid varje graviditet med samma föräldrar finns 25 procents risk att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. I 50 procent av fallen får barnet den muterade genen i enkel uppsättning (från en av föräldrarna) och blir liksom föräldrarna frisk bärare av den muterade genen. I 25 procent av fallen får barnet inte sjukdomen och blir inte heller bärare av den muterade genen.

Figure: Autosomal recessiv nedärvning

Symtom

Krabbes sjukdom finns i fyra former, spädbarnsformen (klassisk infantil form) och tre former med senare debut: småbarnsformen (seninfantil form), barn- och ungdomsformen (juvenil form) och vuxenformen (adult form). Internationellt utgör spädbarnsformen 85-90 procent av alla som får Krabbes sjukdom, men den är ännu vanligare i Sverige, där sendebuterande former är mycket ovanliga.

Den klassiska infantila formen visar sig vanligen vid tre till sex månaders ålder och leder i de flesta fall till döden före två års ålder. De första symtomen är en ökande irritabilitet och skrikighet. Barnen rycker till vid plötsligt ljus och ljud och kan börja skrika. De kan ha perioder av oförklarlig feber utan tecken på infektion. Efter hand tillkommer en ökande stelhet i kroppen, ofta med ett bakåtböjt kroppsläge (opistotonus), och utvecklingen stannar av. I sällsynta fall domineras symtombilden redan från början av en ökad muskelslapphet (hypotonus). Inom några få månader tillkommer ryckningar i kroppen, armarna och benen (myoklonus), och barnen förlorar allt fler av sina motoriska och psykiska funktioner. Under den sista sjukdomstiden kan de inte utföra viljemässiga rörelser. Den tidigare ökade stelheten följs då ofta av en mjukhet i kroppen. Hjärnfunktionerna försvinner successivt. Det går inte att få kontakt med barnet, som inte längre kan se, höra, tala, tugga eller svälja. Dödsorsaken är oftast en infektion.

Symtomen vid den seninfantila formen visar sig något senare, mellan sex månaders och tre års ålder. Tidiga symtom kan vara irritabilitet, förlust av motoriska och psykiska funktioner, stelhet, koordinationsstörningar (ataxi) och tilltagande synnedsättning. Förloppet är mer varierande än vid den klassiska formen och barnen kan överleva i flera år, men de förlorar alltmer av sina motoriska och psykiska funktioner och blir blinda.

Vid den juvenila formen visar sig symtomen mellan tre och åtta års ålder. Hos en del är synförlust det första symtomet, medan det hos andra är en tilltagande motorisk försämring med ökad muskelspänning (spasticitet). Ibland finns symtomen till en början bara i ena sidan av kroppen. Även andra motoriska symtom, som koordinationsrubbning (ataxi), ihållande ofrivilliga muskelsammandragningar (dystoni) och nedsatt känsel på grund av påverkan på nerver (perifer neuropati) förekommer. Den intellektuella förmågan påverkas alltmer och livslängden är förkortad, men förloppet varierar mycket mellan olika personer.

Bland vuxna finns ytterligare, lindrigare, varianter, som ibland visar sig först i medelåldern. De dominerande symtomen kommer från benen i form av svaghet och spasticitet eller en tilltagande utveckling av en långsam, ostadig, stel och bredbent gång. Denna adulta form behöver inte påverka intellektuell förmåga eller livslängd.

Diagnostik

Brist på GALC-enzymet påvisas genom blodprov. Den biokemiska analysen är komplicerad och görs vid speciallaboratorium.

Undersökning med datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR) av hjärnan kan tidigt i förloppet ge normalt resultat men senare visa progressiv diffus cerebral atrofi. Atrofin drabbar både den gråa och den vita substansen, med förlust av myelin i den vita.

Nervledningshastigheten är ofta sänkt. Undersökning av ryggvätskan (cerebrospinalvätskan) visar förhöjd proteinnivå som tecken på att det finns en skada på barriären mellan blod och ryggvätska.

Vid den klassiska infantila formen, som 95 procent av de barn som diagnostiserats i Sverige har, är sjukdomsutvecklingen så typisk och dramatisk att diagnosen oftast kan ställas snabbt med ledning av symtomen och bekräftas med blodprov för DNA-analys. CT och/eller MR av hjärnan, liksom undersökning av ryggvätskan, behöver då oftast inte göras utan blir aktuellt främst vid de ovanligare varianterna av sjukdomen.

DNA-diagnostik är möjlig. I samband med att diagnosen ställs bör familjen erbjudas genetisk information. Fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning, kan utföras om mutationen i familjen är känd. Även anlagsbärardiagnostik är då möjlig.

Behandling/åtgärder

Behandlingen inriktas på god understödjande omvårdnad för att ge barnet och familjen så god livskvalitet som möjligt. För att barnen ska få i sig tillräckligt med näring behövs sondmatning genom näsan. Matningen kan förenklas mycket med hjälp av en ”knapp” (PEG, perkutan endoskopisk gastrostomi; operativt åstadkommen förbindelse mellan bukvägg och magsäck). Eftersom barnen bara rör sig begränsat finns risk för förstoppning, som kan behandlas med läkemedel. Det är vanligt att andningen blir påverkad, med rosslighet och mycket slem, vilket ökar risken för infektioner. Sjukgymnasten kan ge råd om andningsgymnastik. Ibland kan vissa hjälpmedel, som sug, syrgas och inhalationsapparat för koksalt och luftrörsvidgande mediciner, vara till stor hjälp.

Ryckningar, muskelspänningar och sömnsvårigheter kan ibland lindras med mediciner. Det är viktigt att föräldrarna tidigt får information om den irritabilitet som de flesta av barnen har, eftersom detta ofta upplevs som mycket pressande och frustrerande. Ibland kan skrikigheten påverkas med mediciner. Det finns visst stöd för att det handlar mer om reflexer än om reaktioner på upplevelser, eftersom hjärnan är så påverkad av sjukdomen.

Barn med Krabbes sjukdom behöver tidigt habiliteringsinsatser. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Insatserna sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. De består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. Information om samhällets stöd samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i ges också. Föräldrar, syskon och andra anhöriga kan också få stöd.

Insatserna planeras utifrån de behov som finns, varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets nätverk. Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. Det är viktigt att komma ihåg att familjer som har barn med snabbt fortskridande sjukdomar har ett speciellt behov av hjälp med samordning av olika insatser. Eftersom barnen ofta är svårt sjuka och många dör tidigt innebär vården ett nära och intensivt samarbete mellan föräldrar, andra anhöriga och personal med olika kompetens. Det är mycket viktigt att föräldrarnas behov av fortlöpande psykologiskt stöd tillgodoses och vid behov fortsätter även efter att barnet avlidit.

Hematopoetisk stamcellstransplantation

Hematopoetisk stamcellstransplantation har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet vid de former av sjukdomen som börjar sent eller har ett långsamt förlopp. Förutsättningen för detta är att behandlingen görs tidigt i sjukdomsförloppet. Vid den klassiska infantila formen kan transplantation i viss mån bromsa förloppet om den görs innan symtom har börjat utvecklas. Detta är bara möjligt om man känner till diagnosen när barnet föds, på grund av ett tidigare sjukt syskon eller genom fosterdiagnostik. Det finns ännu inte så mycket data från uppföljningar av transplantationer vid Krabbes sjukdom.

Alla blodkroppar bildas från blodstamceller i benmärgen inuti kroppens ben. Stamcellerna utvecklas sedan till röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter). Blodstamceller finns framför allt i benmärgen men också rikligt i navelsträngsblod. Med en stamcellstransplantation kan en sjuk persons benmärg ersättas med benmärg från en frisk person. Det måste i så fall finnas en givare vars vävnadstyp passar ihop med mottagarens.

För att transplantationen ska ge ett bra resultat ska den som tar emot benmärgen vara så infektionsfri och i så god kondition som möjligt. Ingreppet i sig är ganska enkelt, men förberedelser, eftervård och de stora risker behandlingen medför gör det till en mycket krävande procedur. Stamcellerna ges som dropp direkt i ett blodkärl och letar sedan själva upp märgrummen hos mottagaren och växer till, för att ge den sjuke ett nytt immunförsvar. Det tar sedan minst ett år innan den nya benmärgen fungerar helt som den ska.

Palliativ vård

För barn med den klassiska infantila formen av sjukdomen kan det bli aktuellt med palliativ vård i livets slutskede. Palliativ betyder lindrande, och målet med den palliativa vården är att se till att barnets sista tid blir så trygg och smärtfri som möjligt. Det innebär ett nära och intensivt samarbete mellan föräldrar, andra anhöriga och personal med olika kompetens.

Många föräldrar vill så långt möjligt vårda det sjuka barnet hemma med hjälp av sjukvårdspersonal. Ofta vårdas barnet växelvis i hemmet och på sjukhuset. Det är viktigt att föräldrar och syskon får det psykologiska och sociala stöd som behövs i detta skede.

Praktiska tips

--

Resurser på riks-/regionnivå

Diagnosen ställs vanligen vid landets barnkliniker och bekräftas med laboratorieanalyser som görs på neurokemiskt speciallaboratorium. Vid mer oklara symtom kan en barnneurolog vid regionkliniken behöva göra en specialutredning.

Resurspersoner

Docent Niklas Darin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00.

Överläkare Karin Naess, barnneurologiska sektionen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00.

Den biokemiska analysen görs vid:
Neurokemiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal, 431 80 Mölndal.

Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm.

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

Inom Ågrenskas familjeverksamhet arrangeras vistelser för barn och ungdomar med funktionshinder och deras familjer. Verksamheten, som är förlagd till Göteborg, vänder sig till familjer i hela landet och uppmärksammar särskilt små och mindre kända handikappgruppers behov. Information kan fås från Ågrenska, Box 2058, 436 02 Hovås, tel 031-750 91 00, fax 031-91 19 79, e-post agrenska@agrenska.se, www.agrenska.se.

Intresseorganisationer 

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Gävlegatan 18 (besöksadress), Box 6436, 113 82 Stockholm, tel 08-508 866 00, fax 08-508 866 66, e-post fub@fub.se, www.fub.se

United Leukodystrophy Foundation (ULF) i USA, 2304 Highland Drive, Sycamore, Illinois 60178, USA, e-post office@ulf.org, www.ulf.org.

CLIMB (Children living with inherited metabolic diseases), Climb Building, 176 Nantwich Road, Crewe, CW2 6BG, Storbritannien, e-post info.svcs@climb.org.uk, www.climb.org.uk

I USA finns ett nätverk för familjer med barn som har Krabbes sjukdom, som kan kontaktas bland annat via e-post info@huntershope.org, www.huntershope.org

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

--

Forskning och utveckling (FoU)

Krabbes sjukdom kartlades på 1960- och 70-talet i Sverige. I dag sker forskningen främst i USA.

Informationsmaterial

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan beställas eller skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Dokumentation från Ågrenska om Krabbes sjukdom, nr 444 (2013). Dokumentationerna är bearbetade sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelserna på Ågrenska. Kan beställas från Ågrenska, Box 2058, 436 02 Hovås, tel 031-750 91 00, fax 031-91 19 79, e-post agrenska@agrenska.se. Dokumentationerna finns på www.agrenska.se.

Information på engelska finns på United Leukodystrophy Foundations hemsida www.ulf.org liksom på CLIMBs hemsida www.climb.org.uk (se under rubriken Handikapporganisation).

Det familjenätverk som finns i USA har information om sjukdomen på engelska på sin hemsida www.huntershope.org (se under rubriken Handikapporganisation).

Litteratur

Arvidsson J, Hagberg B, Månsson J-E, Svennerholm L. Late onset globoid cell leukodystrophy (Krabbe disease). Acta Paediatr 1995; 84: 218-221.

Brockman K, Dechent P, Wilken B, Rusch O, Frahm J, Hanefeld F. Proton MRS profile of cerebral metabolic abnormalities in Krabbe disease. Neurology 2003; 11: 819-825.

Furuya H, Kukita Y, Nagano S, Sakai Y, Yamashita Y, Fukuyama H et al. Adult onset globoid cell leukodystrophy (Krabbe disease): analysis of galactosylceramidase cDNA from four Japanese patients. Hum Genet 1997; 100: 450-456.

De Gasperi R, Sosa MAG, Sartorato EL, Battistini S, MacFarlane H, Gusella JF et al. Molecular heterogeneity of late-onset forms of globoid-cell leukodystrophy. Am J Hum Genet 1996; 59: 1233-1242.

Duffner PK, Caviness VS Jr, Erbe RW, Patterson MC, Schiltz KR, Wenger DA et al. The long-term outcomes of presymptomatic infants transplanted for Krabbe disease: report of the workshop held on July 11 and 12, 2008, Holiday Valley, New York. Genet Med 2009; 11: 411-413.

Escolar ML, Poe MD, Provencale JM, Richard KC, Allison J, Wood S et al. Transplantation of umbilical-cord blood in babies with infantile Krabbe’s disease. N Engl J Med 2005; 352: 2069-2081.

Hagberg B, Kollberg H, Sourander P, Åkesson HO. Infantile globoid cell leucodystrophy. A clinical and genetic study of 32 Swedish cases 1953-1967. Neuropädiatrie 1969; 1: 74-88.

Hagberg B. Krabbe’s disease: clinical presentation of neurological variants. Neuropediatrics 1984; 15 Suppl: 11-15.

Kaye EM. Lysosomal storage diseases. Curr Treat Options Neurol 2001; 3: 249-256.

Krabbe K. A new familial infantile form of diffuse brain-sclerosis. Brain 1916; 39: 73-114.

Krivit W, Shapiro EG, Peters C, Wagner JE, Cornu G, Kurtzberg J et al. Hematopoietic stem-cell transplantation in globoid-cell leukodystrophy. N Engl J Med 1998; 338: 1119-1126.

Lim ZY, Ho AY, Abrahams S, Fensom A, Aldouri M, Pagliuca A et al. Sustained neurological improvement following reduced-intensity conditioning allogeneic haematopoietic stem cell transplantation for late-onset Krabbe disease. Bone Marrow Transplant 2008; 41: 831-832.

Oehlmann R, Zlotogora J, Wenger DA, Knowlton RG. Localization of the Krabbe disease gene (GALC) on chromosome 14 by multipoint linkage analysis. Am J Hum Genet 1993; 53: 1250-1255.

Sabatelli M, Quaranta L, Madia F, Lippi G, Conte A, Lo Monaco M et al. Peripheral neuropathy with hypomyelinating features in adult-onset Krabbe´s disease. Neuromuscul Disord 2002; 12: 386-391.

Suzuki K. Globoid cell leukodystrophy (Krabbe’s disease). Update. J Child Neurol 2003; 18: 595-603.

Wenger D A, Rafi M A, Luzi P. Molecular genetics of Krabbe disease (globoid cell leukodystrophy): diagnostic and clinical implications. Hum Mutat 1997; 10: 268-279.

Wenger D, Mohammad R, Luzi P, Datto J, Costantino-Ceccarini E. Krabbe disease: Genetic aspects and progress toward therapy. Mol Genet Metab 2000; 70: 1-9.

Omvårdnad

Det är nu som räknas. Handbok i medicinsk omvårdnad av barn och ungdomar med svåra flerfunktionshinder. Red. Ölund AK, Westerberg B, Larsson C. Gothia förlag, Stockholm 2003. Finns som pdf på www.lul.se/Global/HOH/Bov/Dokument/Det_ar_nu.pdf.

Medicinsk omvårdnad vid svåra flerfunktionshinder. Ölund AK. Gothia förlag, Stockholm 2011.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim
Sökord: Krabbe disease

GeneReviews (University of Washington)
www.genetests.org (klicka på GeneReviews, sedan Titles)
Sökord: Krabbe disease

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit det ursprungliga underlaget är professor emeritus Bengt Hagberg, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.

Revideringen av materialet har gjorts av docent Niklas Darin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2012-09-19
Version: 6.1

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Kontakt

Informationscentrum för ovanliga diagnoser

ovanligadiagnoser@gu.se
031-786 55 90

Följ oss på Twitter och Linkedin – information om nya och reviderade diagnoser med mera.

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.