/
/

Infantil neuronal ceroidlipofuscinos

  • Diagnos: Infantil neuronal ceroidlipofuscinos
  • Synonymer: INCL, Ceroid lipofuscinosis neuronal (type 1), CLN1

Innehåll


Publiceringsdatum: 2013-10-30
Version: 6.0

ICD-10

E75.4

Sjukdom/skada/diagnos

Infantil neuronal ceroidlipofuscinos (INCL) tillhör en grupp ärftliga, fortskridande sjukdomar där barnen föds friska men sedan går tillbaka i utvecklingen och förlorar sina förvärvade motoriska och intellektuella förmågor, får epilepsi och förlorar synen. Infantil syftar på första och andra levnadsåret, neuronal på att nervceller drabbas, ceroider på det fettlika ämne och lipofuscin på det ålderspigmentliknande ämne som anhopas i cellerna. De olika formerna av ceroidlipofuscinoser klassificeras utifrån vid vilken ålder symtomen börjar, i vilken ordning de visar sig och vilken genetisk mutation som ligger bakom.

Sjukdomen beskrevs första gången 1968 av den svenske barnneurologen Bengt Hagberg och hans medarbetare och gällde ett barn i Sverige med finsk härstamning på både morföräldra- och farföräldrasidan. I Finland, där sjukdomen är mycket vanligare än i andra länder, kallas den även Santavuori-Haltias sjukdom. Sjukdomen har också namnet CLN1.

Förekomst

Infantil neuronal ceroidlipofuscinos är mycket sällsynt i de flesta västeuropeiska länder. Förekomsten för hela gruppen neuronala ceroidlipofuscinoser beräknas till 1-7 per 100 000 personer, och för INCL är antalet nyinsjuknade (incidensen) varje år 0,6 barn per 100 000. I vårt land har sjukdomen konstaterats hos ett dussintal barn under en 30-årsperiod, medan den är vanligare i Finland. Nästan alla barn i Sverige som har fått diagnosen har släktband till Finland.

Orsak till sjukdomen/skadan

Sjukdomen orsakas av en förändring (mutation) i arvsanlaget (genen) PPT1 på den korta armen av kromosom 1 (1p34.2). Mutationen leder till att det saknas ett viktigt enzym, ett så kallat lysosomalt nedbrytningsenzym (palmotylproteinthioesteras, PPT). Enzymer är proteiner som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen utan att själva förbrukas.

Lysosomer är små enheter som finns i alla celler i kroppen utom i de röda blodkropparna. De har till uppgift att med hjälp av enzymer ta hand om och bryta ned olika ämnen. Nedbrytningen innebär att ämnenas byggstenar frigörs och kan återanvändas.

Vid infantil neuronal ceroidlipofuscinos är lysosomens funktion störd i många olika celler, men det är framför allt nervceller som förstörs. Det är särskilt allvarligt, eftersom nervceller bara kan återbildas i mycket begränsad omfattning. Bristen på enzymet gör att det sker en upplagring av ämnen som i sin tur leder till en snabb nedbrytning av nervcellerna i hjärnan.

Ärftlighet

Infantil neuronal ceroidlipofuscinos nedärvs autosomalt recessivt. Detta innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en muterad gen (förändrat arvsanlag). Vid varje graviditet med samma föräldrar finns 25 procents risk att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. I 50 procent av fallen får barnet den muterade genen i enkel uppsättning (från en av föräldrarna) och blir liksom föräldrarna frisk bärare av den muterade genen. I 25 procent av fallen får barnet inte sjukdomen och blir inte heller bärare av den muterade genen.

Figur: Autosomal recessiv nedärvning

Symtom

Sjukdomen visar sig i genomsnitt i ettårsåldern (med en variation på 6 till 20 månaders ålder). Barnen förlorar snabbt i stort sett alla förvärvade färdigheter, slutar gripa efter föremål, minns inte ord som de tidigare har lärt sig samt får ett minskat intresse för och förmåga till kontakt med omgivningen. Efter hand försvinner även synförmågan.

Svårigheter att samordna rörelserna i armar och ben (koordinationsstörningar) tillkommer, muskulaturen blir slapp (hypotonus) och det uppstår ofrivilliga ryckningar i hela kroppen (myoklonier). Barnen får också epileptiska anfall och ofrivilliga handrörelser (handstereotypier) som kan likna dem vid Retts syndrom. I Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns ett separat informationsmaterial om Retts syndrom.

Med början från ett och ett halvt års ålder fram till två-tre år efter insjuknandet förlorar så gott som alla barn med INCL samtliga intellektuella och motoriska funktioner. Tillbakagången av intellektuella funktioner (demens) går mycket snabbt, och barnen förlorar alla högre hjärnfunktioner, samtidigt som rörelseförmågan försvinner och de blir blinda. De har en mycket begränsad förmåga att uppleva sin egen situation och att ha kontakt med omgivningen. Endast basala hjärnfunktioner finns kvar, och EEG saknar då aktivitet (isoelektriskt EEG) på samma sätt som efter de svåraste hjärnskadorna vid olycksfall.

Eftersom livsuppehållande funktioner i hjärnstammen finns kvar kan barnen ibland leva upp till tidiga tonår, men de kan också avlida tidigare. Dödsorsaken är ofta en tillstötande infektionssjukdom.

Diagnostik

Diagnosen grundas på den karaktäristiskt mycket snabba och totala tillbakagången av utvecklingen. Den kan bekräftas med biokemisk analys av blodprov som påvisar bristen av PPT-enzymet. Andra undersökningar som stödjer diagnosen är

  • EEG-undersökningar som visar en karaktäristisk utveckling mot utslocknad aktivitet i storhjärnan
  • röntgenundersökning av hjärnan med datortomografi (CT) och/eller magnetkamera (MR) som visar uttalad hjärnskrumpning
  • hudbiopsi som i elektronmikroskop visar snöbollsliknande inlagringar i cellerna samt
  • DNA-analys påvisar mutation i genen PPT1 på kromosom 1.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning. Anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning, är möjlig om mutationen i familjen är känd.

Behandling/åtgärder

Det finns ännu ingen botande behandling för sjukdomen, utan insatserna inriktas på symtomen och på god understödjande omvårdnad för att ge barnet och familjen så god livskvalitet som möjligt. Olika behandlingsförsök har gjorts och görs för att bromsa sjukdomsförloppet. Exempel är genterapi, enzymbehandling och stamcellstransplantation. Vissa effekter har uppnåtts i olika djurstudier. Det har också tagits initiativ till studier på människor, i ett första steg för att undersöka om behandlingarna tolereras. Behandlingsförsök med cysteamin har gjorts, i syfte att minska det inlagrade ämnet, men någon effekt på sjukdomsutvecklingen har inte kunnat påvisas.

För att barnen ska få i sig tillräckligt med näring behövs sondmatning genom näsan eller direkt till matsäcken med hjälp av en ”knapp” (PEG, perkutan endoskopisk gastrostomi; operativt åstadkommen förbindelse mellan bukvägg och magsäck). Eftersom barnen har begränsad förmåga att röra sig finns risk för förstoppning, som kan behandlas med läkemedel.

Det är vanligt att andningen blir påverkad, med rosslighet och mycket slem, vilket ökar risken för infektioner. Sjukgymnasten kan ge råd om andningsgymnastik. Ibland kan vissa hjälpmedel, som sug, syrgas samt inhalationsapparat för koksalt och luftrörsvidgande mediciner, vara till stor hjälp.

Ryckningar, muskelspänningar och sömnsvårigheter kan ibland lindras med mediciner. Vid upprepade epileptiska anfall ges förebyggande läkemedel, varav levetiracetam, lamotrigin och valproat har visat gynnsam effekt. Långa epilepsianfall behandlas med diazepam via ändtarmen (klysma eller rektallösning) eller midazolam som ges i munnen vid kindens insida.

Barn med infantil neuronal ceroidlipofuscinos behöver tidigt habiliteringsinsatser. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Insatserna sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. De består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. Information om samhällets stöd samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i ges också. Föräldrar, syskon och andra anhöriga får också stöd.

Insatserna planeras utifrån de behov som finns, varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets nätverk.

Behandlingen inriktas på god och understödjande omvårdnad för att ge så god livskvalitet som möjligt. Det sker vanligen bäst på hemortens barnklinik med ett och samma personalteam, inom barn- och ungdomshabiliteringen eller i sjukhusansluten hemsjukvård. Det är också viktigt att familjen erbjuds avlösning och att behovet av ett fortlöpande psykologiskt och socialt stöd tillgodoses.

Många föräldrar vill så långt möjligt vårda det sjuka barnet hemma med hjälp av sjukvårdspersonal. Ofta vårdas barnet växelvis i hemmet och på sjukhuset. Ibland blir det aktuellt med palliativ vård. Palliativ betyder lindrande, och målet med den palliativa vården är att se till att barnets sista tid blir så trygg och smärtfri som möjligt. Det innebär ett nära och intensivt samarbete mellan föräldrar, andra närstående och personal med olika kompetens.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. Det är viktigt att komma ihåg att familjer som har barn med snabbt fortskridande sjukdomar har ett speciellt behov av hjälp med samordning av olika insatser. Eftersom barnen ofta är svårt sjuka och många dör tidigt innebär vården ett nära och intensivt samarbete mellan föräldrar, andra närstående och personal med olika kompetens. Det är mycket viktigt att föräldrarnas behov av fortlöpande psykologiskt stöd tillgodoses och att det stödet vid behov fortsätter även efter att barnet har avlidit.

Praktiska tips

--

Resurser på riks-/regionnivå

Utredning görs på region- eller riksnivå och omfattar barnneurologisk undersökning kompletterad med biokemisk specialutredning av blodprov och biopsiundersökning (vanligen hud) samt neuroradiologisk, neurofysiologisk och genetisk specialbedömning.

Resurspersoner

Vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00, finns särskild samlad erfarenhet av INCL. Kontaktpersoner är professor Paul Uvebrant och docent Niklas Darin.

Överläkare Karin Naess, sektionen för barnneurologi och habilitering, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Huddinge, och Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm.

Finsktalande familjer hänvisas till läkare vid HUCS, Barn- och Ungdomssjukhus/Barnneurologi, SF-00029, Helsingfors, Finland där man har den största erfarenheten av INCL samt dessutom pågående utvecklingsarbete.

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

Familjeverksamhet finns i Helsingfors. Information fås via HUCS, Barn- och Ungdomssjukhus/Barnneurologi, SF-00029 Helsingfors, Finland, fax 358-9-2418890.

Handikapporganisation/patientförening/motsvarande

Familjer som har barn med INCL är välkomna i Svenska Spielmeyer-Vogt föreningen, tel 010-473 52 62 eller 010-473 52 67, http://ssvf.nu/.

SRF, Synskadades Riksförbund, Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede, tel 08-39 90 00, fax 08-39 93 22, e-post info@srf.nu, www.srf.nu

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Gävlegatan 18 (besöksadress), Box 6436, 113 82 Stockholm, tel 08-508 866 00, fax 08-508 866 66, e-post fub@fub.se, www.fub.se

INCL-föreningen i Finland (Suomen INCL-yhdistys ry) har svensktalande medlemsfamiljer samt information på svenska på sin hemsida www.incl.fi, e-post yhdistys@incl.fi.

I USA finns en föräldraförening för en hel grupp sjukdomar i vilka INCL ingår, Batten Disease Support and Research Association, 120 Humphries Dr, Suite 2, Reynoldsburg, Ohio 43068, e-post bdsral@bdsra.org, www.bdsra.org.

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

Det finns kurser om sjukdomen i Finland. Information fås från HUCS, Barn- och Ungdomssjukhus/Barnneurologi, SF-00029 Helsingfors, Finland.

Forskning och utveckling (FoU)

Forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs vid HUCS, Barn- och Ungdomssjukhus/Barnneurologi, SF-00029 Helsingfors, Finland.

Medicinsk forskning inom klinik, genetik och neurokemi pågår vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Oftalmologisk forskning bedrivs vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Omfattande forskningssamarbete pågår inom Norden och Europa samt internationellt.

Om det går att påvisa att immunologiska störningar påverkar sjukdomsförloppet öppnas möjligheten att behandla sjukdomen genom att påverka immunsystemet. Sådana försök pågår med hjälp av djurmodeller.

Informationsmaterial

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan beställas eller skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Informationsmaterial på finska kan fås från HUCS, Barn- och Ungdomssjukhus/Barnneurologi, SF-00029 Helsingfors, Finland.

Information på engelska finns på den amerikanska föreningens hemsida, www.bdsra.org.

Litteratur

Gavin M, Wen GY, Messing J, Adelman S, Logush A, Jenkins EC et al. Substrate reduction therapy in four patients with milder CLN1 mutations and juvenile-onset Batten disease using cysteamine bitartrate. JIMD Rep 2013; 11: 87-92.

Hagberg B, Sourander P, Svennerholm L. Late infantile progressive encephalopathy with disturbed polyunsaturated fat metabolism. Acta Paediatr Scand 1968; 57: 495-499.

Lönnqvist T, Vanhanen SL, Vettenranta K, Autti T, Rapola J, Santavuori P et al. Hematopoietic stem cell transplantation in infantile neuronal ceroid lipofuscinosis. Neurology 2001; 57: 1411-1416.

Mole SE. The genetic spectrum of human neuronal ceroid-lipofuscinosis. Brain Pathol 2004; 14: 77-85.

Salonen T, Heinonen-Kopra O, Vesa J, Jalanko A. Neuronal trafficking of palmitoyl protein thioesterase provides an excellent model to study the effects of different mutations which cause infantile neuronal ceroid lipofuscinosis. Mol Cell Neurosci 2001; 18: 131-140.

Salonen T, Jarvela I, Peltonen L, Jalanko A. Detection of eight novel palmityol protein thioesterase (PPT) mutations underlying infantile neuronal lipofuscinosis (INCL;CLNI). Hum Mutat 2000; 15: 273-279.

Santavuori P, Haltia M, Rapola J, Raitta C. Infantile type of so-called neuronal ceroid liopfuscinosi Part I. A clinical study of 15 patients. J Neurol Sci 1973; 18: 257-267.

Santavuori P, Haltia M, Rapola J. Infantile type of so-called neuronal ceroid lipofuscinosis. Dev Med Child Neurol 1974; 16: 644-653.

Santavuori P, Vanhanen SL, Sainio K, Nieminen M, Wallden T, Launes J et al. INCL: Diagnostic criteria. J Inher Metab Dis 1993; 16: 227-229.

Selden NR, Al-Uzri A, Huhn SL, Koch TK, Sikora DM, Nguyen-Driver MD et al. Central nervous system stem cell transplantation for children with neuronal ceroid lipofuscinosis. J Neurosurg Pediatr 2013; 11: 643-652.

Uvebrant P, Hagberg B. Neuronal ceroid lipofuscinoses in Scandinavia: epidemiology and clinical pictures. Neuropediatrics 1997; 28: 6-8.

Vanhanen S-L, Raininko R, Autti T, Santavuori P. MRI evaluation of the brain in infantile neuronal ceroid-lipofuscinosis: part 2: MRI findings in 21 patients. J Child Neurol 1995; 10: 444-450.

Vanhanen SL, Puranen J, Autti T, Raninko R, Liewendahl K, Nikkinen P et al. Neuroradiological findings (MRS, MRI, SPECT) in infantile neuronal ceroid-lipofuscinosis (infantile CLN1) at different stages of the disease. Neuropediatrics 2004; 35: 27-35.

Vesa J, Hellsten E, Verkruyse LA, Camp LA, Rapola J, Santavouri P et al. Mutations in the palmitoyl protein thioesterase gene causing infantile neuronal ceroid lipofuscinosis. Nature 1995; 376: 584-587.

de Vries BB, Kleijer WJ, Keulemans JL, Voznyi YV, Franken PF, Eurlings MC et al. First-trimester diagnosis of infantile neuronal ceroid lipofuscinosis (INCL) PPT enzyme assay and CLN1 mutation analysis. Prenat Diagn 1999; 19: 559-562.

Böcker

The neuronal ceroid lipofuscinoses (Batten disease). Mole S, Williams R, Goebel H, Machado da Silva G. Oxford ; New York : Oxford University Press, 2011, 2nd ed.

Det är nu som räknas. Handbok i medicinsk omvårdnad av barn och ungdomar med svåra flerfunktionshinder (2003). Framtagen av AMOR, en nätverksgrupp inom barnhabilitering för barn med flerfunktionshinder. Finns i pdf-format på www.lul.se/Global/HOH/Bov/Dokument/Det_ar_nu.pdf.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: ceroid lipofuscinosis, neuronal, 1; CLN1

GeneReviews (University of Washington)
www.genetests.org (klicka på GeneReviews, sedan Titles)
Sökord: PPT1-related neuronal ceroid-lipofuscinosis

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som har skrivit det ursprungliga underlaget är professor emeritus Bengt Hagberg i Göteborg.

Revideringen av materialet har gjorts av professor Paul Uvebrant, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Berörda handikapporganisationer/patientföreningar har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2013-10-30
Version: 6.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Kontakt

Informationscentrum för ovanliga diagnoser

ovanligadiagnoser@gu.se
031-786 55 90

Följ oss på Twitter och Linkedin – information om nya och reviderade diagnoser med mera.

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.