/
/

Incontinentia pigmenti

  • Diagnos: Incontinentia pigmenti
  • Synonymer:

Innehåll


Publiceringsdatum: 2014-01-23
Version: 5.2

ICD-10

Q82.3

Sjukdom/skada/diagnos

Incontinentia pigmenti medför hudförändringar med fläckvis ökad pigmentering. Hos de flesta påverkas också andra organ, som ögon, tänder, hår, skelett och centrala nervsystemet. Namnet syftar på de typiska hudförändringarna, vilka uppstår på grund av felaktig kontroll av utsöndringen av färgämne (pigment) i huden. Incontinentia pigmenti ingår i sjukdomsgruppen ektodermala dysplasier, som påverkar de strukturer som utvecklas från ektodermet. Ektodermet är det cellskikt som i fosterstadiet utvecklar bland annat hud, hår, tänder, naglar, körtlar och centrala nervsystemet. Ordet dysplasi betyder felutveckling.

Incontinentia pigmenti beskrevs 1926 av den schweiziske hudläkaren Bruno Bloch. Två år senare kom ytterligare en beskrivning av den amerikanske hudläkaren Marion Baldur Sulzberger, och sjukdomen fick först benämningen Bloch-Sulzbergers syndrom.

För hypohidrotisk ektodermal dysplasi med eller utan immunbrist finns särskilda informationsmaterial i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser.

Förekomst

Sjukdomen förekommer nästan bara hos flickor och kvinnor och finns uppskattningsvis hos 1-2 personer per 100 000 invånare. Samtidigt som kunskapen om sjukdomen ökar diagnostiseras allt fler, även vuxna kvinnor. Incontinentia pigmenti förekommer över hela världen.

Orsak till sjukdomen/skadan

Orsaken till sjukdomen är en förändring (mutation) i arvsanlaget (genen) IKBKG (inhibitor of kappa light polypeptide gene enhancer in B cells, kinase of, gamma), även kallad NEMO. Genen finns på X-kromosomen (Xq28) och styr bildningen av (kodar för) proteinet NEMO (NF-kappa-betas essentiella modulator), som finns i nästan alla celler i kroppen. Proteinets funktion inne i cellerna är att överföra signaler från olika mottagare (receptorer) på cellytan till proteinet NF-kappa-beta (NFkB) inuti cellen. NF-kappa-beta vandrar därefter in i cellkärnan och aktiverar gener som är viktiga för bland annat fosterutveckling och immunsystemets funktion.

NEMO-proteinet behövs för att organismen ska utvecklas på rätt sätt, för att kontrollera cellernas tillväxt och död och för att skydda cellerna från infektion. Det är bland annat av betydelse i den tidiga fosterutvecklingen av ektodermala vävnader (kroppens yttre vävnader, som hud, naglar och hår) samt för att immunförsvaret ska fungera. Vid incontinentia pigmenti är NEMO så förändrad att proteinet helt saknar funktion.

Incontinentia pigmenti är en av flera sjukdomar som orsakas av mutationer i NEMO. Andra mutationer, där funktionen hos proteinet delvis är bevarad (hypomorfa mutationer), är förenade med immundefekt, tandavvikelser och varierande grad av ektodermal dysplasi samt i sällsynta fall också osteopetros (en sjukdom med defekt benbildning).

Ärftlighet

Incontinentia pigmenti ärvs X-kromosombundet dominant. Mutationen som orsakar sjukdomen finns i en gen med mycket stor betydelse för fostrets utveckling. Eftersom pojkar bara har en X-kromosom slutar graviditeter med manliga foster med en muterad gen som helt saknar funktion nästan alltid i missfall. Därför är det extremt sällsynt med pojkar som har sjukdomen. Flickor klarar utvecklingen på fosterstadiet bättre på grund av att de också har en normal X-kromosom.

För en kvinna med incontinentia pigmenti är risken att få ett sjukt barn i praktiken en tredjedel vid varje graviditet, eftersom sjuka pojkfoster dör. Det betyder att de pojkar som föds är friska, liksom hälften av flickorna. I vissa fall kan symtomen variera i påföljande generationer, och döttrarna kan få antingen allvarligare eller lindrigare symtom än sina mödrar.

Figur: X-kromosombunden dominant nedärvning från sjuk, anlagsbärande kvinna

Symtom

Inom en och samma familj kan graden av symtom variera. Symtom från huden förekommer hos i stort sett alla och är de första och tydligaste tecknen på sjukdomen. Hudsymtomen delas in i fyra stadier:

  • Första stadiet innebär vätskefyllda blåsor i grupper på en rodnad hud redan vid födseln. De uppträder oftast på bålen, armarna och benen samt i hårbottnen, däremot aldrig i ansiktet. Blåsorna försvinner vid ungefär fyra månaders ålder.
  • Andra stadiet kännetecknas av vårtliknande, girlandformade upphöjningar, vanligen på armarna och benen samt i hårbottnen. De försvinner hos de flesta vid ungefär sex månaders ålder.
  • I nästa stadium ökar pigmenteringen, med mörka streckformade områden, tydligast på bålen men inte där blåsorna och de rodnande utslagen tidigare funnits. Pigmenteringen bleknar oftast med åldern men kan kvarstå hela livet.
  • I det fjärde stadiet bildas bleka och hårlösa hudområden, oftast på benen.

Hos många med incontinentia pigmenti finns avvikelser i tändernas form och antal. Formavvikelser, till exempel små tänder och tänder med konisk eller oregelbunden form, är mycket vanliga. Ofta saknas enstaka tandanlag, men det förekommer att många permanenta tänder saknas. Mjölktänder och permanenta tänder kommer ofta senare än normalt. Ungefär hälften av barnen har nedsatt funktion i spottkörtlarna, vilket medför muntorrhet och ökad risk för karies.

Hos en del finns svettkörtlarna endast i vissa områden i kroppen och fungerar inte som de ska. Det gör det svårt att reglera kroppstemperaturen vid värme, fysisk ansträngning eller feber.

Cirka en tredjedel med sjukdomen har en synnedsättning, oftast på ena ögat. Orsakerna kan vara flera. Vanligast är förändringar i näthinnan, skelning, grå starr och närsynthet.

Andra symtom är kala fläckar i hårbotten eller tunt och risigt hår. Naglarna kan ha linjer eller fläckar eller saknas helt.

Symtom från nervsystemet förekommer hos upp till 20-30 procent av alla med sjukdomen. Det vanligaste är en eller flera episoder av kramper i nyföddhetsperioden, som oftast inte medför några skador.

Ungefär 10 procent av barnen med incontinentia pigmenti har en utvecklingsförsening som resulterar i en lindrig utvecklingsstörning. Vissa läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande.

Diagnostik

På grund av de mycket varierande symtomen är diagnosen ibland svår att ställa, speciellt vid lindriga former. De som har påtagliga symtom får diagnosen strax efter födseln eller i barndomen, medan de med lindriga symtom får diagnosen först senare. Utredningen görs av en hudläkare, neurolog, tandläkare eller ögonläkare eller, för barn, genom samordnad diagnostik vid barnklinik. Den ökade kunskapen om sjukdomen har gjort att diagnosen fastställs allt tidigare och att även vuxna har kunnat diagnostiseras.

I nyföddhetsperioden ställs diagnosen utifrån de typiska hudförändringarna, som bekräftas med hudbiopsi (undersökning av en hudbit i mikroskop). Hos äldre barn och vuxna är diagnosen svårare att ställa om enbart hudsymtom förekommer, eftersom pigmentförändringarna kan vara små och svåra att se. I kombination med tandavvikelser, tunt hår, ögonbottenavvikelser eller påverkan på centrala nervsystemet är diagnosen enklare att ställa.

Andra diagnoser som liknar incontinentia pigmenti är olika varianter av de vanligast förekommande ektodermala dysplasierna, med eller utan immundefekt. Det kan också gälla sällsynta varianter av mutationer i NEMO-genen med viss bevarad funktion som ger medfödd immundefekt och hudsymtom hos pojkar.

Om en familjemedlem har tydliga tecken på sjukdomen leder det ibland till att diagnosen också kan ställas hos släktingar med lindrigare symtom.

För att fastställa diagnosen görs DNA-analys. I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning. Anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning, är möjlig om mutationen i familjen är känd.

Behandling/åtgärder

Det finns ingen botande behandling, utan insatserna inriktas på att lindra de symtom som uppkommer.

Barn med incontinentia pigmenti bör remitteras till en specialist i barntandvård (pedodonti) för regelbunden kontroll och planering av behandlingen. Den görs sedan i samarbete med specialister som har kunskap om tandreglering (ortodonti) och ersättning av saknade tänder (oral protetik). Röntgenundersökning för att fastställa vilka tänder som saknas bör göras vid åtta-nio års ålder. För att bedöma risken för karies är en undersökning av salivflödet viktig. Koniska tänder och tänder med oregelbunden tandform kan från tidig ålder byggas om med plastmaterial. När tandanlag saknas kan bettutvecklingen ofta styras så att tandersättning och tandrehabilitering kan undvikas eller minimeras. Tänder som saknas kan ersättas med olika typer av tandersättningar som fästs på befintliga tänder eller, oftast i vuxen ålder, med tandimplantat.

Kala fläckar i hårbotten kan döljas med peruk, som kan fås som hjälpmedel.

Om man har dåligt fungerande svettkörtlar bör man inte utsätta sig för onödig värme, till exempel bastubad, och man ska helst vistas i skuggan under varma sommardagar. Vid feber rekommenderas febernedsättande läkemedel.

Tidiga ögonbottenförändringar kan behandlas med laser, så att graden av synnedsättning kan begränsas. Det är därför viktigt att barn med sjukdomen regelbundet får sina ögon undersökta, från nyföddhetsperioden och upp till några års ålder. Vid kraftig synnedsättning eller blindhet behöver barnet synhabilitering.

Barn med incontinentia pigmenti bör bedömas av en barnneurolog. Enstaka barn kan behöva tidiga habiliteringsinsatser. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar vardagsliv, hälsa och utveckling. Stöd och behandling sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. Insatserna planeras utifrån de behov som finns, varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets nätverk. Särskilt stöd kan också behövas i skolan. De barn som under uppväxten fått habiliteringsinsatser kan också i vuxen ålder behöva motsvarande insatser.

Praktiska tips

För dem som har svårt att reglera kroppstemperaturen vid värme är det bra med luftkonditionering vid bilresor. Vatten i en sprayflaska, isbitar i plastpåse eller en våt handduk i kylväska är också bra att ha med när det är varmt. Vid kroppsansträngning, speciellt sommartid, kan en blöt T-tröja underlätta och svalka. Keps eller hatt är bra vid vistelse i solen.

Resurser på riks-/regionnivå

Universitetssjukhusen har kunskap inom hud-, barn- och ögonsjukvård samt klinisk genetik och tandvård.

Kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd, Odontologiska Institutionen, Jönköping. Kontaktperson är Birgitta Bergendal, se adress under rubriken Resurspersoner.

Resurspersoner

Professor Niklas Dahl, Klinisk genetik, Rudbecklaboratoriet, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 00 00.

Docent Gerd Holmström, ögonkliniken, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 00 00.

Odont dr Birgitta Bergendal, Kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd, Odontologiska Institutionen, Box 1030, 551 11 Jönköping, tel 036-32 46 68, e-post birgitta.bergendal@lj.se

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

--

Intresseorganisationer

IP-patientförening, kontaktperson Lena Andersson, mobiltel 0739-52 16 69, e-post lena72@live.se.

I USA finns National Incontinentia Pigmenti Foundation, e-post nipf@pipeline.com, http://ipif.org.

SRF, Synskadades Riksförbund, Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede, tel 08-39 90 00, e-post info@srf.nu, www.srf.nu.

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

--

Forskning och utveckling (FoU)

Forskning inom genetik och molekylärbiologi pågår på flera håll i världen, bland annat vid Klinisk genetik, Rudbecklaboratoriet, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Forskningssamarbete är etablerat inom Norden och Europa.

Informationsmaterial

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan beställas eller skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Holmström G, Bergendal B, Hallberg G, Marcus S, Hallén A, Dahl N. Incontinentia pigmenti. En ovanlig sjukdom med många symtom. Läkartidningen 2002; 99: 1345–1350. Denna artikel beskriver sjukdomen på ett lättfattligt sätt och innehåller även det rekommenderade vårdprogrammet.

Vårdprogram för Incontinentia pigmenti finns tillgängligt på http://plus.rjl.se/info_files/infosida25819/vardprogramip.pdf. Sök via Kompetenscenter, Odontologiska institutionen, Jönköpings läns landsting.

Den amerikanska föreningen Incontinentia Pigmenti Foundation har information på engelska om sjukdomen, se http://ipif.org

Litteratur

Bergendal B, Bergendal T, Hallonsten A-L, Koch G, Kvint S. A multidisciplinary approach to oral rehabilitation with osseointegrated implants in children and adolescents with multiple aplasia. Eur J Orthod 1996; 18: 119-129.

Cohen BA. Incontinentia pigmenti. Neurocutaneous Dis 1987; 3: 361-376.

Hanson EP, Monaco-Shawver L, Solt LA, Madge LA, Banerjee PP, May MJ et al. Hypomorphic nuclear factor-kappaB essential modulator mutation database and reconstitution system identifies phenotypic and immunologic diversity. J Allergy Clin Immunol 2008; 122: 1169-1177.

Heinesen-Esholdt I. Incontinentia pigmenti. Nordisk medicin 1994; 109: 58-60.

Holmström G, Thoren K. Ocular manifestations of incontinentia pigmenti. Acta Ophthalmol Scand 2000; 78: 348-353.

Landy SJ, Donnai D. Incontinentia pigmenti (Bloch-Sultzberger syndrome). J Med Genet 1993; 30: 53-59.

Mancini AJ, Lawley LP, Uzel G. X-linked ectodermal dysplasia with immunodeficiency caused by NEMO mutation: early recognition and diagnosis. Arch Dermatol 2008; 144: 342-346.

Meuwissen MEC, Mancini GMS. Neurological findings in incontinentia pigmenti; a review. Eu J Hum Genet 2012; 55: 323-331.

Minic S, Trpinac D, Obradovic M. Incontinentia pigmenti diagnostic criteria update. Clin Gene 2013; June 26. doi: 10.1111/cge.12223. [Epub ahead of print].

Minic S, Trpinac D, Obradovic M. Systematic review of central nervous system anomalies in incontinentia pigmenti. Orphanet J Rare Dis 2013; 8: 25.

Smahi A, Coutois G, Vabres P, Yamaoka S, Heuertz S, Munnich A et al. Genomic rearrangement in NEMO impairs NF-kappaB activation and is a cause of incontinentia pigmenti. The International Incontinentia Pigmenti (IP) Consortium. Nature 2000; 405 (6785): 466-472.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: incontinentia pigmenti

GeneReviews (University of Washington)
www.genetests.org (klicka på GeneReviews, sedan Titles)
Sökord: incontinentia pigmenti

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är professor Niklas Dahl, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2014-01-23
Version: 5.2

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg tel 031-786 55 90, fax 031-786 55 91, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Kontakt

Informationscentrum för ovanliga diagnoser

ovanligadiagnoser@gu.se
031-786 55 90

Följ oss på Twitter och Linkedin – information om nya och reviderade diagnoser med mera.

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.