Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/

Ärftlig tryckkänslig neuropati

  • Diagnos: Ärftlig tryckkänslig neuropati
  • Synonymer: Hereditär neuropati med kompressionsneuropatier, Hereditary neuropathy with liability to pressure palsies, HNPP, Hereditary pressure sensitive neuropathy

Innehåll


Publiceringsdatum: 2016-04-25
Version: 6.0

ICD-10

G60.0

Sjukdom/tillstånd

Ärftlig tryckkänslig neuropati ingår i den grupp av nedärvda polyneuropatier som benämns Charcot-Marie-Tooths sjukdom. Polyneuropatier kallas sjukdomar som påverkar funktionen i de perifera nerverna (nervsystemet utanför hjärnan och ryggmärgen).

Vid ärftlig tryckkänslig neuropati påverkas de perifera nerverna när de utsätts för tryck, vilket leder till episoder av domningar och förlust av muskelfunktion. Domningarna kan vara från timmar upp till månader. Med åren medför sjukdomen en bestående polyneuropati i speciellt fötter, underben och händer. Muskelsvaghet med muskelförtvining uppstår då i samma områden, vanligen efter en tids känselnedsättning. Sjukdomen visar sig vanligtvis före 40 års ålder, oftast i tonåren. En del personer med den förändrade (muterade) genen som leder till sjukdomen utvecklar inga symtom.

Det finns inte någon botande behandling, men genom att förebygga tryck mot nerver finns det goda möjligheter att undvika bestående skador. I samband med operation, gipsbehandling och förlossning är det viktigt att vara uppmärksam på risken för tryckskador. Vissa läkemedel medför också ökad risk för skador av perifera nerver.

Idag (2016) inkluderas i sjukdomsgruppen Charcot-Marie-Tooth ett femtiotal sjukdomar med ofta likartade symtom. För Charcot-Marie Tooths sjukdom, en översikt,Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1 (CMT1), Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 2 (CMT2), Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 3 (CMT3), Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 4 (CMT4) och X-kromosombunden Charcot-Marie-Tooths sjukdom (CMTX) finns separat information i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Det finns även separat information om hereditär sensorisk och autonom neuropati typ V (HSAN V), en sjukdom som inte ger symtom från musklerna.

Sjukdomen beskrevs första gången hos enstaka personer eller familjer av JG DeJong 1947 och av DM Davies 1954.

Förekomst

Enligt internationell medicinsk litteratur förekommer ärftlig tryckkänslig neuropati hos cirka 10 av 100 000 personer, och förmodligen är sjukdomen lika vanlig i Sverige. Eftersom symtomen kan vara lindriga finns det sannolikt personer med sjukdomen som ännu inte fått diagnosen fastställd.

Orsak

Ärftlig tryckkänslig neuropati beror på en mutation i genen PMP22 på kromosom 17 (17p12). Genen är en mall för tillverkningen av (kodar för) perifert myelinprotein (PMP22). Cirka 80 procent av alla med sjukdomen har en förlust (deletion) av en del av den ena kromosom 17 som inkluderar PMP22. Hos 20 procent har man i stället funnit en mindre mutation i samma gen. PMP22 är en viktig byggsten i den perifera nervens isoleringsskikt (myelinskidan). Myelin har stor betydelse för nervens förmåga att fortleda impulser. Brist på PMP22 medför försämrad funktion och ökad tryckkänslighet hos nerven.

Figur. Förenklad bild av en nervtråd.

Figur. Förenklad bild av en nervtråd.

Förändringar kan ibland påvisas även i myelin i hjärnan (centrala nervsystemet), men detta ger oftast inte upphov till några symtom.

Vid en förändring som innebär en dubblering (duplikation) av PMP22 och även vid andra mutationer i samma gen uppkommer i stället Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1A (CMT1A).

Ärftlighet

Ärftlig tryckkänslig neuropati nedärvs autosomalt dominant, vilket innebär att om en av föräldrarna har sjukdomen, det vill säga har en normal gen och en muterad gen, är sannolikheten för såväl söner som döttrar att få sjukdomen 50 procent. De barn som inte fått den muterade genen får inte sjukdomen och för den inte heller vidare.

Figur. Autosomal dominant nedärvning

Sjukdomen kan också uppkomma som en nymutation. Mutationen har då oftast skett i en av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermier). Sannolikheten att de på nytt får ett barn med sjukdomen uppskattas till mindre än 1 procent. Den nyuppkomna mutationen hos barnet blir dock ärftlig och kan föras vidare till nästa generation.

Symtom

Symtomen visar sig vanligtvis före 40 års ålder, ofta redan under tonåren men sällan hos barn före 6-7 års ålder. De kan även uppstå senare i livet. Omkring en fjärdedel av dem som har den muterade genen förblir symtomfria hela livet. Övriga får episoder av domningar, stickande eller pirrande känsla och svaghet i avgränsade delar av armar eller ben. Svåra smärtor är ovanliga. Episoderna kan vara från timmar upp till månader. Symtom på muskelsvaghet är vanligen mer uttalade än känselbortfall. Ofta kommer symtomen i anslutning till en mindre skada eller ett tryck mot nerven, som hos friska inte skulle ha gett upphov till några symtom eller endast en snabbt övergående domning (som när ett ben eller en arm somnar när man suttit på hårt underlag eller legat olämpligt på armen). Vanliga faktorer som utlöser symtom kan vara att man lutar sig mot armbågarna, sitter med benen i kors eller på huk, sover i olämplig ställning eller bär tungt. Även lätta tryck mot nerver som uppstår när man till exempel skriver med penna eller klipper med en sax kan ge symtom. De nerver som oftast skadas är de som anatomiskt ligger oskyddade, som nerver som ligger direkt an mot ben och inte är inbäddade mellan muskler.

Vanligast är skada på den nerv som styr de underbensmuskler som lyfter foten (peroneusnerven), vilket försvagar musklerna och resulterar i droppfot. Näst vanligast är skada på ulnarisnerven, med åtföljande förlamning av flera av handens muskler och känselnedsättning i lill- och ringfinger samt delar av handflatan. Tryck mot radialisnerven på överarmen medför dropphand, vilket innebär oförmåga att sträcka upp fingrar och handled.

Karpaltunnelsyndrom är också mycket vanligt. Det innebär tryck mot medianusnerven i handloven, vilket leder till domningar i tummen, pek- och långfinger och svaghet i några av tummens muskler.

Ungefär en tredjedel får bestående symtom på lokal nervskada, med nedsatt känsel och muskelförtvining inom flera områden i armar och ben. Små muskelryckningar (fascikulationer) kan ses som ett tecken på perifer nervskada.

Det förekommer att symtomen försämras eller att det uppträder nya symtom under graviditet och/eller förlossning. Det är därför viktigt att gravida kvinnor med sjukdomen informerar sin läkare och barnmorska om risken för nya symtom.

Sjukdomen medför även en mer permanent och utbredd perifer nervskada (polyneuropati). Denna ger symtom i form av känselnedsättning, som först drabbar fötterna. Med åren sprider sig känselnedsättningen upp i underbenen och ger så småningom även symtom från händerna. Muskelsvaghet med muskelförtvining kan uppstå i samma områden, vanligen en tid efter känselnedsättningen. Dessa symtom blir oftast inte tydliga förrän i vuxen ålder.

Ett ovanligt symtom är akut hörselnedsättning till följd av skada på hörselnerven.

Diagnostik

Diagnosen ärftlig tryckkänslig neuropati kan misstänkas vid återkommande symtom på bortfall av funktionen i enskilda perifera nerver, speciellt sedan de utsatts för tryck. Misstanken stärks om likartade symtom finns hos någon av föräldrarna och/eller syskon.

En neurofysiologisk undersökning med elektroneurografi (ENeG) kan påvisa nedsatt eller helt blockerad funktion i enskilda perifera nerver, kombinerad med en lätt till måttlig diffust utbredd störning av nervernas förmåga att leda impulser.

DNA-analys kan oftast bekräfta diagnosen.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning, vilket innebär information om sjukdomen och hur den ärvs. Bedömning av sannolikheten för att andra i familjen ska insjukna ingår också, liksom information om vilka möjligheter till diagnostik som då finns. Om mutationen i familjen är känd finns det för många ärftliga sjukdomar möjlighet till anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning.

Behandling/stöd

Det finns ingen botande behandling, men mycket kan göras för att förebygga tryck mot nerver och därmed skydda mot bestående skador. Exempelvis kan ett mjukt handledsstöd (ortos), som används nattetid, förebygga svullnad och tryck i handloven, vilket ofta annars kan ge tryckskador (karpaltunnelsyndrom) hos personer med sjukdomen.

Skor bör väljas med omsorg för att inte trycka. Detta gäller i hög grad kängor, pjäxor och skor för olika idrottsaktiviteter. Inför operationer måste speciella hänsyn tas till den stora risken för tryckskador i samband med bedövning eller narkos. Vid gipsbehandling är det extra noga att gipset inte trycker mot någon kroppsdel där en nerv passerar. Speciella hänsyn ska tas i samband med förlossning hos gravida med ärftlig tryckkänslig neuropati för att undvika tryck mot nerver.

Eftersom kraftig övervikt ökar risken för tryckskador mot vissa nerver kan hjälp till viktminskning ibland behövas.

Att operera för att minska symtom på karpaltunnelsyndrom eller påverkan på ulnarisnerven i armbågen ger sällan någon positiv effekt.

Vissa läkemedel kan i sällsynta fall ge biverkningar genom att påverka perifera nerver. Därför bör man alltid informera om sin sjukdom i samband med att mediciner ordineras.

De läkemedel som ibland kan förvärra perifera nervskador är framför allt sådana som innehåller följande substanser: adriamycin, amiodaron, kloramfenikol, cisplatin, kolkicin, dapson, disulfiram, etionamid, guld, hydralazin, isoniazid, litium, metronidazol, misonidazol, nitrofurantoin, nitrousoxid, paklitaxel, penicillamin, penicillin (höga doser), perhexilin, fenytoin, vinkristin, vitamin A, vitamin B6 (höga doser) och vitamin D.

Kunskap om sjukdomen underlättar när man ska ta ställning till olika utbildningar och vilka fysiska aktiviteter som är lämpliga. Inför yrkesval bör man tänka på att undvika vissa arbeten som kan medföra att nerver i armar och ben utsätts för tryck, till exempel chaufför och frisör. Vid funktionsnedsättning som medför begränsad arbetsförmåga kan man vända sig till Arbetsförmedlingen för vägledning. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att man ska kunna söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Vid hörselnedsättning kan hörhjälpmedel behöva provas ut.

Forskning

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser, www.orpha.net, sökord hereditary neuropathy with liability to pressure palsies.

Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, https://clinicaltrials.gov, sökord hereditary neuropathy with liability to pressure palsies.

Resurser på riks- och regionnivå

Utredning av diagnosen görs vid de neurologiska eller barnneurologiska klinikerna vid region- och universitetssjukhusen.

Centrum för sällsynta diagnoser är under uppbyggnad och utveckling vid universitetssjukhusen (2016). Syftet är att öka kunskapen inom området och förbättra omhändertagandet av personer med sällsynta diagnoser. Information om det fortlöpande arbetet finns på Nationella funktionen sällsynta diagnosers (NFSD) webbplats.

Resurspersoner

Docent Göran Solders, neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med en ovanlig sjukdom. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för sina medlemmar, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

Neuroförbundet, S:t Eriksgatan 44 (besöksadress), Box 49084, 100 28 Stockholm, tel 08-677 70 10, e-post info@neuroforbundet.se, www.neuroforbundet.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Sturegatan 4 A (besöksadress), Box 1386, 172 27 Sundbyberg, tel 08-764 49 99, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se, verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, www.orpha.net, sökord hereditary neuropathy with liability to pressure palsies.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) har ett kalendarium på sin webbplats, med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området ovanliga/sällsynta diagnoser, www.nfsd.se.

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan laddas ner och skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Personliga berättelser om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbsidor (se under rubriken Intresseorganisationer). Även Nationella funktionen sällsynta diagnoser (www.nfsd.se) och Ågrenska (www.agrenska.se) har personliga berättelser och filmer på sina webbplatser, tillsammans med annan värdefull information.

Databaser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim
Sökord: hereditary neuropathy with liability to pressure palsies; HNPP

GeneReviews (University of Washington)
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116 
Sökord: hereditary neuropathy with liability to pressure palsies

Orphanet, europeisk databas
www.orphanet.net
Sökord: hereditary neuropathy with liability to pressure palsies

Litteratur

Andersson PB, Yuen E, Parko K, So YT. Electrodiagnostic features of hereditary neuropathy with liability to pressure palsies. Neurology 2000; 54: 40-44.

Antonini G, Luchetti A, Mastrangelo M, Ciambra GL, Di Netta S, Taioli F et al. Early-onset hereditary neuropathy with liability to pressure palsy. Neuropediatrics 2007; 38: 50-54.

Chanson JB, Echaniz-Laguna A, Blanc F, Lacour A, Ballonzoli L, Kremer S et al. Central nervous system abnormalities in patients with PMP22 gene mutations: a prospective study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2013; 84: 392-397.

Chrestian N, McMillan H, Poulin C, Campbell C, Vajsar J. Hereditary neuropathy with liability to pressure palsies in childhood: Case series and literature update. Neuromuscul Disord 2015; 25: 693-698.

Davies DM. Recurrent peripheral-nerve palsies in a family. Lancet 1954; 2: 266.

DeJong JG. Over families met hereditaire dispositie tot het optreden van neuritiden, gecorreleerd met migraine. Psychiat Neurol Bl Amst 1947; 50: 60-76.

Dubourg O, Mouton P, Brice A, LeGuern E, Bouche P. Guidelines for diagnosis of hereditary neuropathy with liability to pressure palsies. Neuromuscular Disorders 2000; 10: 206-208.

Earle N, Zochodne DW. Is carpal tunnel decompression warranted for HNPP? J Peripher Nerv Syst 2013; 18: 331-335.

Lenssen PP, Gabreels-Festen AA, Valentijn LJ, Jongen PJ, van Beersum SE, van Engelen BG et al. Hereditary neuropathy with liability to pressure palsies. Phenotypic differences between patients with the common deletion and a PMP22 frame shift mutation. Brain 1998; 121: 1451-1458.

Liedholm LJ. Upprepade förlamningar - överväg hereditär tryckkänslig neuropati! Läkartidningen 1998; 95: 1527-1531.

Luigetti M, Del Grande A, Conte A, Lo Monaco M, Bisogni G, Romano A et al. Clinical, neurophysiological and pathological findings of HNPP patients with 17p12 deletion: a single-centre experience. J Neurol Sci 2014; 341: 46-50.

Manganelli F, Pisciotta C, Dubbioso R, Maruotti V, Iodici R Notturno F et al. Electrophysiological comparison between males and females in HNPP. Neurol Sci 2013; 34: 1429-1432.

Meretoja P, Silander K, Kalimo H, Aula P, Meretoja A, Savontaus ML. Epidemiology of hereditary neuropathy with liability to pressure palsies (HNPP) in south western Finland. Neuromus Disord 1997; 7: 529-532.

Mouton P, Tardieu S, Gouider R, Birouk N, Maisonobe, Duborg O et al. Spectrum of clinical and electrophysiologic features in HNPP patients with the 17p11.2 deletion. Neurology 1999; 52: 1440-1446.

Pareyson D, Scaioli V, Taroni F, Botti S, Lorenzetti D, Solari A et al. Phenotypic heterogeneity in hereditary neuropathy with liability to pressure palsies associated with chromosome 17p11.2-12 deletion. Neurology 1996; 46: 1133-1137.

Rana AQ, Masroor MS. Hereditary neuropathy with liability to pressure palsy: a brief review with a case report. Int J Neurosci 2012; 122: 119-123.

Schenone A, Nobbio L, Caponnetto C, Abbruzze M, Mandich P, Bellone E et al. Correlation between PMP22 messenger RNA expression and phenotype in hereditary neuropathy with liability to pressure palsies. Ann Neurol 1997; 42: 866-872.

Tackenberg B, Moller JC, Rindock H, Bien S, Sommer N, Oertel WH et al. CNS involvement in hereditary neuropathy with pressure palsies (HNPP). Neurology 2006; 67: 2250-2252.

Verhagen WI, Huygen PL, Gabreëls-Festen AA, Engelhart M, van Mierlo PJ, van Engelen BG. Sensorineural hearing impairment in patients with Pmp22 duplication, deletion, and frameshift mutations. Otol Neurotol 2005; 26: 405-414.

Författare/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit underlaget är docent Göran Solders, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för redigering, produktion och publicering av materialet.

Publiceringsdatum: 2016-04-25
Version: 6.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.