Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/

Friedreichs ataxi

  • Diagnos: Friedreichs ataxi
  • Synonymer: FRDA

Innehåll


Publiceringsdatum: 2016-06-08
Version: 6.0

ICD-10

G11.1

Sjukdom/tillstånd

Friedreichs ataxi är en ärftlig fortskridande neurologisk sjukdom, som kännetecknas av ataxi och ofrivilliga ögonrörelser. Ataxi är grekiska för ”brist på ordning” och används som en medicinsk term för svårigheter att samordna rörelser. Ataxin uppstår till följd av att signalerna från lillhjärnan inte fungerar som de ska, vilket beror på en genetisk avvikelse. Hjärtmuskeln påverkas ofta, och många får med tiden hjärtsvikt. Exempel på andra symtom är otydligt tal, muskelsvaghet, sned rygg, nedsatt syn och hörsel samt diabetes.

Symtomen brukar visa sig mellan 10 och 15 års ålder, ibland något senare, och fortskrider olika snabbt. Det finns ingen behandling som botar eller bromsar sjukdomsförloppet, men läkemedel ges i syfte att hindra påverkan på hjärtat. Kontakt med olika specialister behövs, som neurolog, hjärtläkare och endokrinolog. Habiliteringsinsatser behövs också.

Sjukdomen beskrevs första gången 1863 av den tyske läkaren Nikolaus Friedreich. Den franske läkaren Paul Brousse beskrev 1882 sjukdomen mer i detalj och införde begreppet Friedreichs ataxi. Orsaken förblev okänd i drygt hundra år, men 1988 lokaliserades genen till kromosom 9, och mutationen kartlades 1996.

Andra nedärvda ataxisjukdomar är till exempel ataxia telangiectasia (länk) och spinocerebellära ataxier, dominant ärftliga (länk). I Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns separata informationsmaterial om dessa sjukdomar.

Förekomst

Friedreichs ataxi är den vanligaste ärftliga ataxisjukdomen. Den förekommer hos mellan två och fyra personer per 100 000 invånare. I Sverige får i genomsnitt två personer varje år diagnosen Friedreichs ataxi.

Orsak

Sjukdomen orsakas av förändringar (mutationer) i genen FXN på kromosom 9 (9q21.11). FXN är en mall för tillverkningen av (kodar för) proteinet frataxin. Hos personer med Friedreichs ataxi finns det en instabilitet i ett område av FXN som har uppkommit genom att en speciell DNA-sekvens (GAA) upprepats för många gånger så att den finns i fler kopior än normalt. Normalt finns det hos friska personer 5-33 sådana kopior. Hos dem som har 34-65 kopior (premutation) uppstår oftast inga symtom. Personer med Friedreichs ataxi har fler än 65 kopior, vanligen 600-1200. Ju fler kopior desto, svårare blir sjukdomen, vilket yttrar sig som tidigare insjuknandeålder, mer uttalad muskelsvaghet och påverkad hjärtmuskel. DNA-sekvensen påverkar FXN negativt, varvid det uppstår en brist på proteinet frataxin.

Av alla personer med Friedreichs ataxi har 90-94 procent denna instabilitet i båda kromosomerna i par 9. Övriga 6-10 procent har instabiliteten i sin ena kromosom 9 och en mer begränsad mutation i samma gen i sin andra kromosom 9. Dessa personer har ofta en något lindrigare form av sjukdomen.

Frataxin finns framför allt i mitokondrierna, vilka fungerar som kraftverk i cellerna. I mitokondrierna binder frataxin järn, som har betydelse för tillverkning av järn- och svavelhaltiga proteiner. Dessa är i sin tur viktiga vid tillverkningen av tre av de enzymkomplex som behövs i mitokondrien för omvandlingen av energi. Brist på frataxin leder till en ansamling av järn inne i mitokondrierna och till en nedsatt energiomvandling. Varför detta enbart drabbar vissa celler och organ vid Friedreichs ataxi är fortfarande inte helt klarlagt, men frataxin kan normalt påvisas i hjärnan, hjärtat, bukspottkörteln och levern samt i muskelvävnaden.

Symtomen uppstår till följd av en tillbakabildning (degeneration) av såväl de nervceller som förbinder lillhjärnan med den översta delen av ryggmärgen som av nervförbindelser i ryggmärgen. Dessutom sker ett funktionsbortfall av de nervceller som leder känselimpulser från olika delar av kroppen till ryggmärgen (perifera känselnerver) samt en bindvävsomvandling av hjärtmuskulaturen. Ibland skadas även bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin. Sjukdomen påverkar inte den kognitiva förmågan, eftersom nervceller i storhjärnan inte påverkas.

Ärftlighet

Friedreichs ataxi nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en muterad gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten för att barnet får den muterade genen i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av den muterade genen. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av den muterade genen är 25 procent.

Figur: Autosomal recessiv nedärvning

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har två muterade gener, får barn med en person som inte har den muterade genen ärver samtliga barn den muterade genen i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom däremot får barn med en frisk bärare av den muterade genen i enkel uppsättning är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten för att barnet blir frisk bärare av den muterade genen är också 50 procent.

Symtom

Det första sjukdomstecknet är gång- och balanssvårigheter, orsakade av svårigheter att samordna muskelrörelser (ataxi). Symtomen börjar oftast i 10 - 15-årsåldern och fortskrider sedan olika snabbt. Till följd av ataxi i bålen behöver många använda rullstol innan de är 20 år. Hos cirka 15 procent börjar symtomen först efter 25 års ålder (late onset Friedrichs ataxi), och sjukdomen får då ett lindrigare förlopp.

Det är vanligt med känselnedsättning som påverkar vibrations-, led- och beröringskänseln, framför allt i underben och fötter. Domningar och pirrningar är vanligt och liknar symtomen vid restless legs. Känselsinnet för smärta och temperatur brukar inte vara nedsatt i samma grad. Muskelsvaghet och ökad muskelspänning (spasticitet) i benens muskler är vanligt.

Snabba ofrivilliga ögonrörelser (nystagmus) är ett annat tidigt symtom, liksom talsvårigheter orsakade av nedsatt rörelseförmåga i talorganen med följd att talet blir långsamt och sluddrigt (dysartri). Nästan alla personer som har haft syndromet i mer än fem år har dysartri.

Hjärtmuskeln påverkas ofta, framför allt om sjukdomen börjar i unga år. Hos cirka 75 procent av alla med Friedrichs ataxi uppstår med tiden en förtjockning av hjärtats muskelvägg, med följd att hjärtfunktionen blir nedsatt (hjärtsvikt).

Diabetes förekommer hos cirka 30 procent.

Andra symtom som ibland tillkommer är nedsatt syn till följd av en skada på synnerven, nedsatt hörsel till följd av att nervceller i hörselsnäckan och/eller hörselnerven skadas (sensorineural hörselnedsättning), sväljningssvårigheter, sömnapné (andningsuppehåll under sömn), felställda fötter, sned rygg (skolios) och urininkontinens.

Sjukdomsförloppet varierar mycket mellan olika personer med Friedreichs ataxi. Många uppnår en normal livslängd, men de med svår sjukdom dör i förtid, ibland redan i 30 - 40-årsåldern. Hjärtsvikt eller diabetes är en vanlig orsak till att livslängden förkortas.

Diagnostik

Diagnosen Friedreichs ataxi grundar sig på symtom, resultat av neurologisk undersökning samt DNA-analys.

För diagnosen talar fortskridande svårigheter att samordna rörelser i armar, ben och bål, dysartri, nedsatta senreflexer, Babinskis tecken (en felaktig avvärjningsreflex vid smärtstimulering under fotsulan) och att symtomen startat före 25 års ålder. En neurofysiologisk undersökning visar nedsatt funktion i känselnerver i armar och ben.

Ibland är diagnosen svår att ställa, eftersom symtom och undersökningsresultat inte alltid är typiska tidigt i sjukdomsförloppet. Det finns också andra neurologiska sjukdomar, framför allt andra ärftliga eller tidigt förvärvade ataxier, som ger liknande symtom.

Med DNA-analys kan antalet kopior i den instabila regionen i genen FXN identifieras. Frånvaro av denna instabilitet utesluter diagnosen Friedreichs ataxi.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning, vilket innebär information om sjukdomen och hur den ärvs. Bedömning av sannolikheten för att andra i familjen ska insjukna ingår också, liksom information om vilka möjligheter till diagnostik som då finns. Om mutationen i familjen är känd finns det för många ärftliga sjukdomar möjlighet till anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning.

Behandling/stöd

Det finns inte någon behandling som kan bota sjukdomen eller bromsa sjukdomsförloppet. Insatserna inriktas på att förhindra sjukdomens inverkan på hjärtat, lindra symtomen och kompensera för funktionsnedsättningarna.

Eftersom många med sjukdomen med tiden får en förtjockning av hjärtmuskeln och utvecklar hjärtsvikt är det viktigt att undersöka hjärtat med EKG och ultraljud varje år, eller oftare vid behov. Vid misstanke om hjärtsjukdom konsulteras en hjärtspecialist. Hjärtsvikt behandlas med mediciner. Vid mycket svår hjärtsvikt kan hjärttransplantation övervägas.

Blodsockeranalys bör göras regelbundet för att upptäcka eventuell diabetes, som behandlas med insulin.

Syn och hörsel behöver kontrolleras.

Idebenone (en kemiskt tillverkad motsvarighet till coenzym Q10), är en medicin som används vid Friedreichs ataxi. Medicinen skyddar vissa proteiner (enzymer) i mitokondrien från skada vid järnöverskott och kan på så sätt något förbättra mitokondriens funktion. En sådan förbättring har kunnat påvisas, liksom en positiv effekt på sjukdomens inverkan på hjärtat, hos personer med Friedreichs ataxi. De neurologiska symtomen förbättras inte. I Sverige är idebenone inte ett registrerat läkemedel, men det kan skrivas ut på licens från Läkemedelsverket. De flesta personer med sjukdomen får nu medicinen.

Felställningar i fötterna och ryggen kontrolleras regelbundet och behandlas med individuellt utprovade skenor (ortoser) respektive korsett. Skolios kan behöva opereras.

Barn med Friedreichs ataxi behöver habiliteringsinsatser. I teamet ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Insatserna sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. De består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. Information om samhällets stöd samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i ges också. Föräldrar, syskon och andra närstående får också stöd. Insatserna planeras utifrån de behov som finns, varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets nätverk.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. Personlig assistans kan till exempel ges till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med grundläggande behov, men också för att utöka möjligheten till ett aktivt liv trots omfattande funktionsnedsättning.

Det psykologiska stödet är viktigt. Föräldrar kan behöva psykologiskt stöd när diagnosen ställs och senare. Barnen och ungdomarna själva bör också erbjudas detta fortlöpande utifrån ålder och mognad samt även i vuxen ålder.

I vuxen ålder behövs fortsatt medicinsk uppföljning, liksom fortsatta habiliteringsinsatser och stöd i det dagliga livet. Det kan till exempel vara stöd och omvårdnad i en bostad med särskild service samt daglig verksamhet.

Forskning

Studier pågår av barn och vuxna med sjukdomen som behandlas med andra mediciner med antioxidant effekt (alfa-tocoferyl quinon och EPI-743).

Järnbindande mediciner (desferroxaminipron), ensamma eller i kombination med idebenone, testas i andra studier.

Mediciner som ökar nivån av eller stabiliserar frataxin (hemin, butyric acid, erytropoetin) undersöks i olika studier men ännu utan att kunna påvisa någon bromsande effekt på sjukdomen. I cellodlingar och i djurstudier studeras andra ämnen som man hoppas ska öka halten frataxin i mitokondrierna. Exempel på sådana ämnen är deacetylas (HDAC)-hämmare, nikotinamid (vitamin B3), gammainterferon, pioglitazon och resveratrol. För närvarande (2015) finns inga publicerade studier med dessa ämnen för behandling av Friedrichs ataxi hos människor.

Genterapi som behandlingsmetod har hittills bara studerats på djurmodeller.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser, www.orpha.net, sökord Friedreich ataxia.

Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, https://clinicaltrials.gov, sökord Friedreich ataxia.

Resurser på riks- och regionnivå

Barn- och vuxenneurologer på region- och universitetssjukhusen har kunskap om sjukdomen.

DNA-baserad diagnostik utförs vid avdelningar för klinisk genetik på universitetssjukhusen.

Centrum för sällsynta diagnoser är under uppbyggnad och utveckling vid universitetssjukhusen (2016). Syftet är att öka kunskapen inom området och förbättra omhändertagandet av personer med sällsynta diagnoser. Information om det fortlöpande arbetet finns på Nationella funktionen sällsynta diagnosers (NFSD) webbplats.

Resurspersoner

Professor Niklas Dahl, Klinisk genetik, Rudbecklaboratoriet, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 00 00, niklas.dahl@akademiska.se.

Docent Göran Solders, neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post goran.solders@karolinska.se.

Docent Niklas Darin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-342 10 00, e-post niklas.darin@vgregion.se.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med en ovanlig sjukdom. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för sina medlemmar, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

Bota FA! är en förening för personer med Friedreichs ataxi. Ordförande är Thomas Stenholm, e-post thomas@bota-fa.se eller kontakt@bota-fa.se, www.bota-fa.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Sturegatan 4 A (besöksadress), Box 1386, 172 27 Sundbyberg, tel 08-764 49 99, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se, verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och funktionsnedsättningar.

RBU, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, S:t Eriksgatan 44 (besöksadress), Box 8026, 104 20 Stockholm, tel 08-677 73 00, e-post info@rbu.se, www.rbu.se.

Neuroförbundet, S:t Eriksgatan 44 (besöksadress), Box 49084, 100 28 Stockholm, tel 08-677 70 10, e-post info@neuroforbundet.se, www.neuroforbundet.se.

För många ovanliga diagnoser finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar/närstående.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, www.orpha.net, sökord Friedreich ataxia.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) har ett kalendarium på sin webbplats, med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området ovanliga/sällsynta diagnoser, www.nfsd.se.

Valjeviken aktivitetscenter i Sölvesborg, Blekinge, anordnar i samarbete med Neuroförbundet träningskurser för personer med ärftliga ataxier, se www.valjeviken.se, e-post info@valjeviken.se.

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan laddas ner och skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Dokumentationer från Ågrenska är bearbetade sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelser på Ågrenska. De går att ladda ner på www.agrenska.se samt beställa på tel 031-750 91 00 eller e-post agrenska@agrenska.se.
Friedrichs ataxi, vuxenperspektivet, vuxenvistelse (2013), dokumentation nr 440.

Broschyr ”Att leva med ataxi” från Neuroförbundet. Beställs från Neuroförbundet, se under rubriken Intresseorganisationer.

Personliga berättelser om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbsidor (se under rubriken Intresseorganisationer). Även Nationella funktionen sällsynta diagnoser (www.nfsd.se) och Ågrenska (www.agrenska.se) har personliga berättelser och filmer på sina webbplatser, tillsammans med annan värdefull information.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: Friedreich ataxia

GeneReviews (University of Washington)
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116 
Sökord: Friedreich ataxia

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net 
Sökord: Friedreich ataxia

Litteratur

Abrahão A, Pedroso JL, Braga-Neto P, Bor-Seng-Shu E, de Carvalho Aguiar P, Barsottini OG. Milestones in Friedreich ataxia: more than a century and still learning. Neurogenetics 2015; 16: 151-160.

Alvarez V, Arnold P, Kuntzer T. Very late-onset Friedreich ataxia: later than life expectancy? J Neurol 2013; 260: 1408-1409.

Bencze KZ, Kondapalli KC, Cook JD, McMahon S, Millán-Pacheco C, Pastor N et al. The structure and function of frataxin. Crit Rev Biochem Biol 2006; 41: 269-291.

Corben LA, Ho M, Copland J, Tai G, Delatycki MB. Increased prevalence of sleep-disordered breathing in Friedreich ataxia. Neurology 2013; 81: 46-51.

De Michele G, Di Maio L, Filla A, Majello M, Cocozza S, Cavalcanti F et al. Childhood onset of Friedreich ataxia: a clinical and genetic study of 36 cases. Neuropediatrics 1996; 27: 3-7.

De Castro M, Garcia-Planells J, Monrós E, Cañizares J, Vázquez-Manrique R, Vílchez JJ et al. Genotype and phenotype analysis of Friedreich’s ataxia compound heterozygous patients. Hum Genet 2000; 1106: 86-92.

Evans-Galea MV, Lockhart PJ, Galea CA, Hannan AJ, Delatycki MB. Beyond loss of frataxin: the complex molecular pathology of Friedreich ataxia. Discov Med 2014; 17: 25-35.

Fortuna F, Barboni P, Liguori R, Valentino ML, Savini G, Gellera C et al. Visual system involvement in patients with Friedreich’s ataxia. Brain 2009; 132: 116-123.

Friedreich N. Über degenerative Atrophie der spinalen Hinterstrange. Virchows Arch Pathol Anat Physiol 1863; 26: 391-419.

Frauscher B, Hering S, Högl B, Gschliesser V, Ulmer H, Poewe W et al. Restless legs syndrome in Friedreich ataxia: a polysomnographic study. Mov Disord 2011; 26: 302-306.

Hausse AO, Aggoun Y, Bonnet D, Sidi D, Munnich A, Rotig A et al. Idebenone and reduced cardiac hypertrophy in Friedreich’s ataxia. Heart 2002; 87: 346-349.

Koeppen AH. Friedreich’s ataxia: pathology, pathogenesis, and molecular genetics. J Neurol Sci 2011; 303: 1-12.

Meier T, Perlman SL, Rummey C, Coppard NJ, Lynch DR. Assessment of neurological efficacy of idebenone in pediatric patients with Friedreich’s ataxia: data from a 6-month controlled study followed by a 12-month openlabel extension study. J Neurol 2012; 259: 284-291.

Milbrandt TA, Kunes JR, Karol LA. Friedreich’s ataxia and scoliosis: the experience at two institutions. J Pediatr Orthop 2008; 28: 234-238.

Milne SC, Campagna EJ, Corben LA, Delatycki MB, Teo K, Churchyard AJ et al. Retrospective study of the effects of inpatient rehabilitation on improving and maintaining functional independence in people with Friedreich ataxia. Arch Phys Med Rehabil. 2012; 93: 1860-1863.

Payne RM. The heart in Friedreich's ataxia: basic findings and clinical implications. Prog Pediatr Cardiol 2011; 31: 103-109.

Perlman SL. A review of Friedreich ataxia clinical trial results. J Child Neurol 2012; 27: 1217-1222.

Puccio H, Anheim M, Tranchant C. Pathophysiogical and therapeutic progress in Friedreich ataxia. Rev Neurol 2014; 170: 355-365.

Rance G, Corben LA, Du Bourg E, King A, Delatycki MB. Successful treatment of auditory perceptual disorder in individuals with Friedreich ataxia. Neuroscience 2010; 171: 552-555.

Sedlak TL, Chadavimol M, Straatman L. Cardiac transplantation: a temporary solution for Friedreich’s ataxia induced dilated cardiomyopathy. J Heart Lung Transplant 2004; 23: 1304-1306.

Seyer LA, Galetta K, Wilson J, Sakai R, Perlman S, Mathews K et al. Analysis of the visual system in Friedreich ataxia. J Neurol 2013; 260: 2362-2369.

Vaubel RA, Isaya G. Iron-sulfur cluster synthesis, iron homeostasis and oxidative stress in Friedreich ataxia. Mol Cell Neurosci 2013; 55: 50-61.

Vogel AP, Brown SE, Folker JE, Corben LA, Delatycki MB. Dysphagia and swallowing-related quality of life in Friedreich ataxia. J Neurol 2014; 261: 392-399.

Weidemann F, Rummey C, Bijnens B, Störk S, Jasaityte R, Dhooge J et al. The heart in Friedreich ataxia: definition of cardiomyopathy, disease severity, and correlation with neurological symptoms. Circulation 2012; 125: 1626-1634.

Wilson RB. Therapeutic developments in Friedreich ataxia. J Child Neurol 2012; 27: 1212-1216.

Författare/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit underlaget är docent Göran Solders, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för redigering, produktion och publicering av materialet.

Publiceringsdatum: 2016-06-08
Version: 6.0

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.