/
/

Friedreichs ataxi

  • Diagnos: Friedreichs ataxi
  • Synonymer: FRDA

Innehåll


Publiceringsdatum: 2012-09-10
Version: 5.4

ICD-10

G11.1

Sjukdom/skada/diagnos

Sjukdomen beskrevs första gången år 1863 av den tyske läkaren Nikolaus Friedreich som en fortskridande nervsjukdom med störningar av koordinationsförmågan (ataxi) och ryckiga ögonrörelser (nystagmus), orsakade av en tillbakabildning av ryggmärgsceller. Den franske läkaren Paul Brousse beskrev 1882 sjukdomen mer i detalj och myntade också begreppet Friedreichs ataxi.

Friedreichs ataxi är en ärftlig sjukdom. Orsaken förblev okänd i drygt hundra år, men 1988 kunde arvsanlaget (genen) lokaliseras till kromosom 9, och genförändringen (mutationen) kartlades 1996.

Andra nedärvda ataxisjukdomar är till exempel ataxia telangiectasia och spinocerebellära ataxier. I Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns separata informationsmaterial om dessa sjukdomar.

Förekomst

Friedreichs ataxi är den vanligaste ärftliga ataxisjukdomen. Den förekommer hos 2 - 4 personer per 100 000 invånare. I Sverige får i genomsnitt två personer per år diagnosen Friedreichs ataxi.

Orsak till sjukdomen/skadan

Sjukdomen orsakas av förändringar (mutationer) i ett arvsanlag (en gen) kallad FXN som finns i långa armen på kromosom 9 (9q13). FXN-genen styr tillverkningen av (kodar för) proteinet frataxin. Hos personer med Friedreichs ataxi finns det en instabilitet i ett område av FXN-genen, som har uppkommit genom att en speciell DNA-sekvens i arvsmassan (GAA) upprepats för många gånger så att den finns i fler kopior än normalt. Normalt finns det hos friska personer 5-33 sådana kopior. Hos dem som har 34-65 kopior (premutation) uppstår oftast inga symtom. Personer med Friedreichs ataxi har fler än 65 kopior, vanligen 600-1200. Ju fler kopior desto svårare blir sjukdomen. DNA-sekvensen påverkar FXN-genen negativt, varvid det uppstår en brist på proteinet frataxin.

Av alla personer med Friedreichs ataxi har 96 procent denna instabilitet i båda sina kromosomer 9. De resterande fyra procenten har instabiliteten i sin ena kromosom 9 och en mer begränsad förändring i samma gen i sin andra kromosom 9.

Frataxin finns framför allt i mitokondrierna, som fungerar som kraftverk i cellerna. I mitokondrierna binder frataxin järn, som har betydelse för tillverkning av järn- och svavelhaltiga proteiner. Dessa är i sin tur viktiga vid tillverkningen av tre av de enzymkomplex som behövs i mitokondrien för omvandlingen av energi. Brist på frataxin leder till en ansamling av järn inne i mitokondrierna och till en nedsatt energiproduktion. Varför detta enbart drabbar vissa celler och organ vid Friedreichs ataxi är fortfarande inte helt klarlagt, men frataxin kan normalt påvisas i hjärnan, hjärtat, bukspottkörteln och levern samt i muskelvävnad.

Symtomen uppstår till följd av en tillbakabildning (degeneration) av såväl de nervceller som förbinder lillhjärnan med den översta delen av ryggmärgen som av nervförbindelser i ryggmärgen. Dessutom sker ett funktionsbortfall av de nervceller som leder känselimpulser från olika delar av kroppen till ryggmärgen (perifera känselnerver) samt en bindvävsomvandling av hjärtmuskulaturen. Ibland skadas även bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin. Tankeförmågan och den intellektuella kapaciteten berörs inte, eftersom nervceller i storhjärnan inte är påverkade.

Ärftlighet

Friedreichs ataxi nedärvs autosomalt recessivt. Detta innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en muterad gen (förändrat arvsanlag). Vid varje graviditet med samma föräldrar finns 25 procents risk att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. I 50 procent av fallen får barnet den muterade genen i enkel uppsättning (från en av föräldrarna) och blir liksom föräldrarna frisk bärare av den muterade genen. I 25 procent av fallen får barnet inte sjukdomen och blir inte heller bärare av den muterade genen.

Figure: Autosomal recessiv nedärvning

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har två muterade gener, får barn med en person som inte är bärare av den muterade genen ärver samtliga barn den muterade genen men får inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom får barn med en frisk bärare av den muterade genen i enkel uppsättning är det 50 procents risk att barnet får sjukdomen, och i 50 procent av fallen blir barnet frisk bärare av den muterade genen.

Symtom

Det första sjukdomstecknet är gång- och balanssvårigheter, orsakade av svårigheter att samordna rörelser (ataxi). Symtomen börjar oftast i 10-15-årsåldern och fortskrider sedan olika snabbt. Till följd av ataxi i bålen behöver många använda rullstol för förflyttningar innan de är 20. Hos cirka 15 procent börjar symtomen först efter 25 års ålder, och sjukdomen får då ett lindrigare förlopp.

Det är vanligt med känselnedsättning som påverkar vibrations-, led- och beröringskänseln, framför allt i underben och fötter. Domningar och pirrningar är vanligt och liknar symtomen vid restless legs. Känselsinnet för smärta och temperatur brukar inte vara nedsatt i samma grad. Svaghet i benens muskler förekommer.

Ofrivilliga ögonrörelser som innebär att ögonen hoppar, svänger eller rör sig i sidled (nystagmus) är ett annat tidigt symtom, liksom talsvårigheter med upphackat tal (dysartri). När ataxin har funnits i mer än fem år har alla med syndromet också dysartri.

Hjärtmuskeln påverkas ofta, framför allt om sjukdomen börjar i unga år. Det uppstår en förtjockning av hjärtats muskelvägg, och hjärtfunktionen blir med tiden nedsatt (hjärtsvikt) hos cirka 75 procent av alla med Friedreichs ataxi.

Diabetes förekommer hos cirka 10-30 procent.

Andra symtom som ibland tillkommer är påverkan på synen till följd av en skada på synnerven, nedsatt hörsel till följd av att nervceller i hörselsnäckan och/eller hörselnerven skadas (sensorineural hörselnedsättning), svårigheter att svälja, felställning av fötterna, sned rygg (skolios) och inkontinens.

Sjukdomsförloppet varierar mycket mellan olika personer med Friedreichs ataxi. Många uppnår en normal livslängd, men de svårast drabbade avlider redan i 30-40-årsåldern. Hjärtsvikt eller diabetes kan vara orsak till att livslängden förkortas.

Diagnostik

Diagnosen grundar sig på symtom, resultat av neurologisk undersökning samt DNA-analys.

För diagnosen talar ökande svårigheter att samordna rörelser i armar, ben och bål, nedsatta senreflexer, Babinskis tecken (en felaktig avvärjningsreflex vid smärtstimulering under fotsulan) och att symtomen startat före 25 års ålder. Neurofysiologisk undersökning visar nedsatt funktion i känselnerver i armar och ben.

Diagnosen kan ibland vara svår att ställa, eftersom symtom och undersökningsresultat inte alltid är typiska. Samtidigt finns det andra neurologiska sjukdomar, framför allt andra ärftliga eller tidigt förvärvade ataxier, som ger liknande besvär och symtom.

Med DNA-analys kan antalet kopior i den instabila regionen i FXN-genen identifieras. Frånvaro av denna instabilitet utesluter i praktiken diagnosen Friedreichs ataxi.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk information. Anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PDG) i samband med provrörsbefruktning, kan utföras om mutationen i familjen är känd.

Behandling/åtgärder

Det finns ännu inte någon behandling som kan bota sjukdomen, utan insatserna inriktas på att lindra symtom och kompensera för funktionsnedsättningar.

Det är viktigt att undersöka hjärtat med EKG och ultraljud varje år, eller oftare vid behov, eftersom många som har sjukdomen med tiden får en förtjockning av hjärtmuskeln och utvecklar hjärtsvikt. Vid misstanke om hjärtsjukdom är det viktigt att konsultera en hjärtspecialist. Hjärtsvikt behandlas med mediciner. Vid mycket svår hjärtsvikt kan hjärttransplantation övervägas.

Blodsockeranalys bör göras regelbundet för att upptäcka eventuell diabetes, som kan behandlas med insulin.

Syn och hörsel behöver kontrolleras.

Idebenone, en coenzym Q10-analog, är en medicin som har prövats vid Friedreichs ataxi. Medicinen skyddar vissa äggviteämnen (enzymer) i mitokondrien från skada vid järnöverskott och kan på så sätt något förbättra mitokondriens funktion. En sådan förbättring har kunnat påvisas, liksom en positiv effekt på sjukdomens inverkan på hjärtat, hos personer med Friedreichs ataxi. Det är ännu för tidigt att avgöra om de neurologiska symtomen förbättras långsiktigt, men de flesta personer med sjukdomen får nu idebenone. I Sverige är medicinen inte ett registrerat läkemedel, men den kan skrivas ut på licens från Läkemedelsverket.

Felställningar (kontrakturer) i till exempel fötterna och ryggen kontrolleras regelbundet och behandlas ibland med individuellt utprovade skenor (ortoser) eller korsett. Skolios kan behöva opereras.

Barn med Friedreichs ataxi behöver habiliteringsinsatser av ett team i vilket det ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Teamet ger stöd och behandling inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området i nära samarbete med övriga specialister. Insatserna består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. De omfattar också information om det samhällsstöd som finns att få samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i. Förutom barnet/den unge kan även föräldrar och syskon få stöd. Familjen kan också ha behov av hjälp med samordningen av olika insatser.

Habiliteringsinsatserna planeras och genomförs alltid i nära samverkan med de personer som finns i barnets/den unges nätverk. Under handledning av habiliteringsteamet får de träning i samband med olika aktiviteter i vardagen. Anpassningar av miljön hemma, i skolan och på arbetsplatsen görs i samråd med en arbetsterapeut. Det är också viktigt att tillgodose behovet av psykologiskt och socialt stöd.

För att underlätta vardagslivet kan kommunen erbjuda stöd i olika former. Personlig assistans kan innebära ett aktivt liv trots funktionsnedsättningar.

Både barnen/ungdomarna och deras familjer kan behöva kontakt med en psykolog.

Äldre tonåringar och vuxna behöver regelbunden medicinsk uppföljning och individuellt utformade habiliteringsinsatser. Eftersom behovet av praktisk hjälp i vardagslivet ibland kan vara stort kan boende i specialanpassad lägenhet med personliga assistenter vara en av

Praktiska tips

--

Resurser på riks-/regionnivå

Regionala barn- och vuxenneurologiska kliniker samt habiliteringsenheter.

DNA-baserad diagnostik utförs vid avdelningar för klinisk genetik på universitetssjukhusen.

Resurspersoner

Professor Niklas Dahl, Klinisk genetik, Akademiska barnsjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 00 00, e-post niklas.dahl@akademiska.se.

Docent Göran Solders, neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post goran.solders@karolinska.se.

Kurser, erfarenhetsutbyte, rekreation

Aktivitetscentret Valjeviken anordnar tillsammans med Neuroförbundet träningskurser för personer med ärftliga ataxier. Information kan fås från Aktivitetscentret Valjeviken, Box 94, 294 22 Sölvesborg, tel 0456-151 15, e-post info@valjeviken.se, www.valjeviken.se.

RBU (adress se under rubriken Intresseorganisationer) anordnar varje sommar ungdomsläger.

Intresseorganisationer 

Bota FA! är en förening för personer med Friedreichs ataxi. Ordförande är Thomas Stenholm, e-post thomas@bota-fa.se eller kontakt@bota-fa.se, www.bota-fa.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Sturegatan 4 A (besöksadress), Box 1386, 172 27 Sundbyberg, tel 08-764 49 99, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se, verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och funktionsnedsättningar.

Svenska ataxiföreningen, ordförande Eva Aronelius, Väderkvarnsgatan 34 B, 753 29 Uppsala, tel 018-69 41 06, fax 018-69 41 91, e-post eva@svenskaataxiforeningen.se.

RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, S:t Eriksgatan 44, 3 tr (besöksadress), Box 8026, 104 20 Stockholm, tel 08-677 73 00, fax 08-677 73 09, e-post info@rbu.se, www.rbu.se

Neuroförbundet, S:t Eriksgatan 44 (besöksadress), Box 49084, 100 28 Stockholm, tel 08-677 70 10, e-post info@neuroforbundet.se, www.neuroforbundet.se.

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

--

Forskning och utveckling (FoU)

Medicinsk forskning inom genetik och molekylärbiologi förekommer vid Avdelningen för klinisk genetik, Institutet för pediatrik, Uppsala universitet (professor Niklas Dahl). Samarbete finns med ledande forskargrupper i världen.

Behandlingsförsök pågår med idebenone och med mediciner som genom att binda järn minskar järnhalten i hjärnans mitokondrier och har visat lovande resultat. Det är ännu för tidigt att säkert avgöra vilken effekt dessa behandlingar har på sjukdomens långsiktiga förlopp.

Informationsmaterial

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan beställas eller skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Dokumentation från Ågrenska om Friedreichs ataxi, vuxenvistelse, nr 456 (2013). Dokumentationerna är bearbetade sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelserna på Ågrenska. Kan beställas från Ågrenska, Box 2058, 436 02 Hovås, tel 031-750 91 00, fax 031-91 19 79, e-post agrenska@agrenska.se. Dokumentationerna finns på www.agrenska.se.

Broschyr ”Att leva med ataxi” från Neuroförbundet. Beställs från Neuroförbundet (adress, se under rubriken Intresseorganisationer).

Litteratur

Anheim M, Tranchant C, Koenig M. The autosomal recessive cerebellar ataxias. N Engl J Med 2012; 366: 636-646.

Bencze KZ, Kondapalli KC, Cook JD, McMahon S, Millán-Pacheco C, Pastor N et al. The structure and function of frataxin. Crit Rev Biochem Biol 2006; 41: 269-291.

Boddaert N, Hanh K, Sang LQ, Rötig A, Leroy-Willig A, Gallet S et al. Selective iron chelation in Friedreichs ataxia: biologic and clinical implications. Blood 2007; 110: 401-408.

Campuzano V, Montermini L, Molto MD, Pianese L, Cossee M, Cavalcanti F et al. Friedreich’s ataxia: autosomal recessive disease caused by an intronic GAA triplet repeat expansion. Science 1996; 271: 1423-1427.

Cossee M, Durr A, Schmitt M, Dahl N, Trouillas P, Allinson P et al. Friedreich’s ataxia: point mutations and clinical presentation of compound heterozygotes. Ann Neurol 1999; 45: 200-206.

De Michele G, Di Maio L, Filla A, Majello M, Cocozza S, Cavalcanti F et al. Childhood onset of Friedreich ataxia: a clinical and genetic study of 36 cases. Neuropediatrics 1996; 27: 3-7.

De Castro M, Garcia-Planells J, Monrós E, Cañizares J,Vázquez-Manrique R, Vílchez JJ et al. Genotype and phenotype analysis of Friedreich’s ataxia compound heterozygous patients. Hum Genet 2000; 1106: 86-92.

Delatycki MB, Paris DB, Gardner RJ, Nicholson GA, Nassif N, Storey E et al. Clinical and genetic study of Friedreich ataxia in an Australian population. Am J Med Genet 1999; 87: 168-174.

Fortuna F, Barboni P, Liguori R, Valentino ML, Savini G, Gellera C et al. Visual system involvement in patients with Friedreich’s ataxia. Brain 2009; 132: 116-123.

Friedreich N. Über degenerative Atrophie der spinalen Hinterstrange. Virchows Arch Pathol Anat Physiol 1863; 26: 391-419.

Frauscher B, Hering S, Högl B, Gschliesser V, Ulmer H, Poewe W et al. Restless legs syndrome in Friedreich ataxia: a polysomnographic study. Mov Disord 2011; 26: 302-306.

Hausse AO, Aggoun Y, Bonnet D, Sidi D, Munnich A, Rotig A et al. Idebenone and reduced cardiac hypertrophy in Friedreich’s ataxia. Heart 2002; 87: 346-349.

Koeppen AH. Friedreich’s ataxia: pathology, pathogenesis, and molecular genetics. J Neurol Sci 2011; 303: 1-12.

Lu C, Cortopassi G. Frataxin knockdown causes loss of cytoplasmic iron-sulfur cluster functions, redox alterations and induction of heme transcripts. Arch Biochem Biophys 2007; 457: 111-122.

Mateo I, Llorca J, Volpini V, Corral J, Berciano J, Combarros O. Expanded GAA repeats and clinical variation in Friedreich’s ataxia. Acta Neurol Scand 2004; 109: 75-78.

Meier T, Perlman SL, Rummey C, Coppard NJ, Lynch DR. Assessment of neurological efficacy of idebenone in pediatric patients with Friedreich’s ataxia: data from a 6-month controlled study followed by a 12-month openlabel extension study. J Neurol 2012; 259: 284-291.

Milbrandt TA, Kunes JR, Karol LA. Friedreich’s ataxia and scoliosis: the experience at two institutions. J Pediatr Orthop 2008; 28: 234-238.

Mottram PM, Delatycki MB, Donelan L, Gelman JS, Corben L, Peverill RE. Early changes in left ventricular long-axis function in Friedreich ataxia: relation with the FXN gene mutation and cardiac structural change. J Am Soc Echocardiogr 2011; 24: 782-789.

Pandolfo M. Friedreich ataxia: the clinical picture. J Neurol 2009; 256: 3-8.

Rance G, Corben LA, Du Bourg E, King A, Delatycki MB. Successful treatment of auditory perceptual disorder in individuals with Friedreich ataxia. Neuroscience 2010; 171: 552-555.

Ribai P, Pousset F, Tanguy ML, Rivaud-Pechoux S, Le Ber I, Gasparini F et al. Neurological, cardiological, and oculomotor progression in 104 patients with Friedreich ataxia during long-term follow-up. Arch Neurol 2007; 64: 558-564.

Rustin P, von Kleist-Retzow J-C, Cantrel-Groussard K, Sidi D, Munnich A, Rotig A. Effect of idebenone on cardiomyopathy in Friedreichs ataxia. A preliminary study. Lancet 1999; 354: 477-479.

Sedlak TL, Chadavimol M, Straatman L. Cardiac transplantation: a temporary solution for Friedreich’s ataxia induced dilated cardiomyopathy. J Heart Lung Transplant 2004; 23: 1304-1306.

Stemmler TL, Lesuisse E, Pain D, Dancis A. Frataxin and mitochondrial FeS cluster biogenesis. J Biol Chem 2010; 285: 26737-26743.

Tsou AY, Friedman LS, Wilson RB, Lynch DR. Pharmacotherapy for Friedreich ataxia. CNS Drugs 2009; 23: 213-223.

Velasco-Sánchez D, Aracil A, Montero R, Mas A, Jiménez L, O’Callaghan M et al. Combined therapy with idebenone andiprone in patients with Friedreich’s ataxia. Cerebellum 2011; 10: 1-8.

Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim
Sökord: Friedreich ataxia

GeneReviews (University of Washington)
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116
Sökord: Friedreich ataxia

Dokumentinformation

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är docent Göran Solders, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2012-09-10
Version: 5.4

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Kontakt

Informationscentrum för ovanliga diagnoser

ovanligadiagnoser@gu.se
031-786 55 90

Följ oss på Twitter och Linkedin – information om nya och reviderade diagnoser med mera.

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.