Detta är en del av Ovanliga diagnoser.
Diagnos: Fabrys sjukdom
Synonymer: Alfa-galaktosidas A-brist
Innehåll
Publiceringsdatum: 2005-04-21
Version: 2.1
Personer med Fabrys sjukdom har brist på ett enzym som deltar i nedbrytningen av vissa kemiska substanser i kroppens celler. Enzym är äggviteämnen som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen utan att själva förbrukas. På grund av enzymbristen inlagras vissa ämnen i cellerna, vilket leder till att olika organ kan skadas. Vanliga symtom är smärta, symtom från huden och påverkan på hjärta, ögon och njurar. Symtom och svårighetsgrad varierar mellan olika personer med sjukdomen.
Fabrys sjukdom ingår i gruppen lysosomala sjukdomar. Lysosomerna är bildningar i cellerna, så kallade organeller, som har till uppgift att med hjälp av enzymer ta hand om och bryta ned olika ämnen.
Två hudläkare, Johannes Fabry från Tyskland och William Anderson från England, beskrev oberoende av varandra sjukdomen 1898. Andra namn på sjukdomen är Anderson-Fabrys sjukdom, alfa-galaktosidas A-brist samt angiokeratoma corporis diffusum.
Förekomsten är ungefär 1 på drygt 100 000 födda. Hittills är ett fyrtiotal personer med sjukdomen i femton familjer kända i Sverige. Troligen finns det fler personer som har sjukdomen, men som ännu inte har fått diagnosen.
Det enzym som saknas helt eller delvis vid Fabrys sjukdom, alfa-galaktosidas A, finns i cellernas lysosomer. De viktiga kemiska substanser som inte kan brytas ned vid Fabrys sjukdom är glykosfingolipider (framför allt globotriaocylceramid, Gb3). Dessa finns normalt i cellernas ytterhölje, plasmamembranet. De kommer då i stället att lagras i cellerna. I förlängningen tar olika organ skada av inlagringen.
Enzymbristen beror på en skada (mutation) av arvsanlaget (genen) som styr bildningen av (kodar för) enzymet alfa-galaktosidas A (GLA). Människan har 23 par kromosomer i sina kroppsceller, varav ett par är könskromosomerna (XX hos kvinnan och XY hos mannen). Genen finns på X-kromosomen.
Fabrys sjukdom ärvs X-kromosombundet recessivt. Detta innebär i vanliga fall att sjukdomen som regel bara förekommer hos män och nedärvs via friska kvinnliga bärare av den skadade genen. Vid Fabrys sjukdom kan dock kvinnor drabbas av sjukdomen och i vissa fall bli lika sjuka som männen. Detta kan förklaras av en slumpartad process som sker tidigt under fosterlivet (X-kromosominaktivering). Resultatet blir att kvinnor kan vara allt ifrån fria från symtom till svårt sjuka.
Söner till kvinnliga bärare av den skadade genen löper 50 procents risk att ärva sjukdomen och döttrarna löper samma risk att bli bärare av den skadade genen. En man med en X-kromosombunden recessivt ärftlig sjukdom kan inte överföra den till sina söner men alla döttrarna blir bärare av den skadade genen.
Symtomen vid Fabrys sjukdom uppstår då de kemiska substanser som inte kan brytas ned i stället lagras i olika celler. Inlagringen sker framför allt i blodkärl, njurvävnad, hjärtmuskulatur, ögats lins och hornhinna samt i nerver i centrala och perifera nervsystemet. Sjukdomens svårighetsgrad kan variera avsevärt mellan olika personer.
Symtom som uppträder före vuxen ålder, ibland redan vid 7 till 8 års ålder, är episoder av smärtor i händer och fötter, svårighet att svettas, hudförändringar och ögonförändringar.
Smärtorna debuterar oftast mellan 7 och 12 års ålder, men kan även komma senare i livet. Dessa smärtor beror sannolikt på inlagring av globotriacylceramid i nervceller i ryggmärgens bakhorn (där de perifera känselnerverna går in) och på en skada i smärtsignalerande tunna nervfibrer. Smärtorna beskrivs ofta som intensivt brännande och utstrålande till fingrar och tår. Även under perioder med mindre intensiva smärtor föreligger ofta en lätt nedsättning av känseln och ibland en pirrande ”vichyvattenskänsla”. Barn med sjukdomen har till en början oftast smärtor i samband med perioder av feber, men besvären kan sedan öka och komma oftare till exempel i samband med fysisk aktivitet. Smärtorna kan även utlösas vid till exempel psykisk ansträngning samt förändringar i temperatur och luftfuktighet. Vissa personer upplever en kontinuerlig, måttlig smärta och får attacker av svårare smärta vid vissa tillfällen ( så kallade Fabrykriser). De svårare smärtorna kan hålla i sig under allt från några minuter till flera dagar och kan vara mycket handikappande. De kan till exempel innebära att skolbarn eller skolungdomar inte kan vara med på gymnastikundervisningen eller delta i fysiska fritidsaktiviteter. En del vuxna upplever generell försämring och kraftigare smärta i samband med alkoholintag. Med tiden minskar ofta smärtorna och kan i vuxen ålder till och med försvinna helt.
Vissa personer med sjukdomen svettas mindre än normalt och andra svettas över huvud taget inte alls. Detta kan ge problem vid till exempel feber, ansträngning och varm väderlek. Den nedsatta svettningsfunktionen beror på att globotriaocylceramid inlagrats i de delar av nervsystemet som styrs autonomt, dvs utanför viljans kontroll. Andra symtom på att det autonoma nervsystemet är påverkat kan vara diarré eller förstoppning.
Små röda prickar (telangiektasier och angiokeratom) kan uppträda på olika ställen på huden, framför allt i området mellan midjan och knäna. Ofta ökar de i antal och storlek med tiden. Dessa prickar kan vålla estetiska problem och utgöra ett socialt funktionshinder.
Inlagringar av glykosfingolipider kan ske i olika delar av ögat. Det vanligaste är att det sker i hornhinnan, vilket inte påverkar synen. Sker inlagringen däremot i linskapseln eller i kärlen i näthinnan och bindhinnan kan synen påverkas.
Vanliga tecken på sjukdom hos vuxna är påverkan på njurarna, hjärtat och blodkärlen i hjärnan. Även lungorna kan drabbas och ge symtom i form av täthet (obstruktivitet), kronisk luftrörskatarr (bronkit) och andfåddhet. Från mag-tarmkanal kan besvär förekomma i form av diarré, illamående, smärtor i sidan samt bullerkörningar. Problem med vita fingrar och tår, Raynauds fenomen (som också kan finnas vid andra sjukdomar), förekommer också. Det innebär att fingrarna och tårna värker och blir vita i kyla på grund av att blodkärlen dras samman.
Inlagringar i njurarna leder till att njurfunktionen försämras. Så småningom kan njurarna helt sluta att fungera (njursvikt).
Hjärtat kan påverkas på flera olika sätt. Om glykosfingolipider lagras i hjärtats kranskärl kan det orsaka stopp i blodflödet och därmed förorsaka hjärtinfarkt. Om de i stället lagras i själva muskelcellerna i hjärtat kan hjärtat växa. Hjärtfunktionen blir då sämre. Ibland leder inlagringarna till att hjärtats rytm rubbas och hjärtat slår fortare eller långsammare. Även klaffarna mellan de olika rummen i hjärtat kan ta skada vid Fabrys sjukdom.
Om hjärnans blodkärl skadas på grund av att glykosfingolipider lagras i kärlväggen kan detta leda till slaganfall (stroke).
Misstanke om sjukdomen uppstår med ledning av symtom och/eller att en släkting har sjukdomen.
Diagnosen fastställs med ett blodprov. Det analyseras med avseende på aktivitet hos enzymet alfa-galaktosidas A i vita blodkroppar. Är aktiviteten låg eller obefintlig är det ett tecken på Fabrys sjukdom. Ibland görs ytterligare analyser för att ta reda på vilken sorts förändring i arvsanlaget det rör sig om, en så kallad DNA-analys. Detta är ibland det enda säkra sättet att fastställa om en kvinna har det sjukdomsframkallande anlaget.
Det är ännu inte helt utrett hur enzymaktiviteten varierar mellan olika organ. Ibland kan det vara nödvändigt att ta en liten bit vävnad, en biopsi, från ett drabbat organ som hud, hjärta eller njurar och undersöka biokemiskt och i mikroskop. Det ger en uppfattning om hur mycket organen är drabbade och ett utgångsläge att jämföra med efter eventuell behandling med tillskott av enzym.
I samband med att diagnosen ställs bör familjen erbjudas genetisk information. Fosterdiagnostik och anlagsbärardiagnostik är möjlig.
Sedan år 2000 finns en specifik behandling för Fabrys sjukdom. Behandlingen innebär att man tillför kroppen genteknologiskt framställt alfa-galaktosidas A. Enzymet ges som ett dropp var 14:e dag. Det finns två olika preparat på marknaden idag och dos, effekter och biverkningar kan variera mellan preparaten. Den vanligaste biverkningen är frossa.
För närvarande ges behandlingen på sjukhus eller vårdcentral. Tanken är att patienten så småningom ska kunna lära sig att ge behandlingen själv. Eftersom behandlingen är ny vet man ännu inte om den ska fortsätta livet ut eller om man ska behandla i intervall. Kliniska studier har hittills visat positiva resultat. Smärtorna har reducerats eller försvunnit, inlagringarna i njurarna har minskat och positiva effekter på hjärtat har kunnat ses. De personer som har behandlats har fått ökad livskvalitet.
Annan behandling som kan vara aktuell:
- laserbehandling av hudförändringar.
- behandling med läkemedel vid hjärtsvikt, rytmrubbningar och hjärtinfarkt. Hjärtfunktionen följs regelbundet med hjälp av ultraljud.
blodproppsförebyggande behandling med acetylsalicylsyra eller annan
- blodproppsförebyggande medicinering.
- dialys eller njurtransplantation vid mycket dålig njurfunktion. Njurfunktionen följs regelbundet hos personer med sjukdomen.
Smärtor i händer och fötter kommer ofta vid feber eller när kroppstemperaturen stiger vid ansträngning. För att minska febern och smärtorna kan febernedsättande och värkstillande medel som paracetamol eller acetylsalicylsyra användas. Smärtorna har även behandlats med bland annat läkemedel som egentligen är epilepsimedicin eller med läkemedel mot depression.
Problem med vita fingrar och tår, Raynauds fenomen, kan lindras av medicinering med läkemedel som vidgar blodkärlen eller av att man gnider in händerna med nitroglycerinsalva. Apoteket kan hjälpa till med att ta fram en lagerberedning av 1% nitroglycerin i kräm. Det är viktigt att känna till att nitroglycerin inte får användas ihop med sildenafil och liknande läkemedel (preparatnamn är till exempel Viagra). Vissa läkemedel som ger sammandragning av blodkärlen (till exempel betablockerare) kan vara ogynnsamma vid problem med Raynauds fenomen. Det är viktigt att undvika nedkylning genom att till exempel använda handskar och varma sockor vid kall väderlek.
Det är också mycket viktigt att personer med Fabrys sjukdom undviker rökning, då lungorna skadas mer av rökning än hos i övrigt friska personer. Rökning bidrar också till att skadorna i blodkärlen blir ytterligare förvärrade.
En del praktiska tips har rapporterats från personer med sjukdomen. Exempel på sådana är:
Våta kalla omslag eller annan avkylning av händerna kan lindra smärtorna.
Avkylande liniment, som används mot solbränna eller inom vissa sporter, kan också vara av värde. Vid feber kan en fläkt vid fotändan av sängen hjälpa till att kyla ned. Att ha händerna högt, att sitta på händerna eller knyta händerna hårt beskrivs av en del som lindrande. Enstaka personer beskriver att de kan få smärtlindring genom att koncentrera sig på någon arbetsuppgift som avleder uppmärksamheten från smärtorna. Avspänningsövningar kan också hjälpa.
Fabrycentrum, Centrum för Endokrinologi och Metabolism (CEM), Blå stråket 3, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg, tel 031-342 31 02. Till Fabrycentrum är ett flertal olika specialister i audiologi, barnmedicin, dermatologi, endokrinologi, kardiologi, klinisk fysiologi, klinisk genetik, neurologi, njurmedicin, radiologi samt ögonsjukvård knutna. Kontaktperson är överläkare Jan-Ove Johansson, e-post jan-ove.johansson@medic.gu.se
Analyser av enzymaktivitet:
Neurokemiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal, 431 80 Mölndal, tel 031-343 10 00. Kontaktperson är docent Jan-Erik Månsson.
Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00. Kontaktperson är docent Ulrika von Döbeln.
Docent Jarl Ahlmén, kan nås via Fabrycentrum (CEM), Blå stråket 3, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg, tel 031-342 80 37.
Med dr Jan-Ove Johansson, Fabrycentrum (CEM), Blå stråket 3, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg, tel 031-031-342 80 37.
Docent Bengt Lindblad, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00.
Leg sjuksköterska Anna-Lena Jönsson och leg sjuksköterska Annica Alklind, kan nås via Fabrycentrum (CEM), Blå stråket 3, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg, tel 031-342 80 37.
--
Patientföreningen för Fabrysjuka i Sverige är medlem i Riksförbundet Sällsynta diagnoser och samarbetar också med föreningarna i de övriga nordiska länderna. Ordförande är Olle Bäckebo, Färjan 99, 774 99 By Kyrkby, e-post info@fabry.se, internetadress www.fabry.se.
Kurser anordnas för sjukvårdspersonal. Information kan fås via Fabrycentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg (se under rubriken Resurser).
Forskningen är framför allt inriktad på kartläggning av de olika mutationerna och hur njur- och hjärtfunktion samt livskvalitet förändras under enzymbehandling. Forskningssamarbete sker med andra europeiska länder, främst med Danmark.
Forskning bedrivs vid Fabrycentrum, Centrum för Endokrinologi och Metabolism (CEM), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg, tel 031-342 31 02.
Informationsfoldern Fabrys sjukdom (artikelnr 2002-126-1163), som är en kort sammanfattning av informationen i denna databastext, kan utan kostnad beställas från Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se eller tel 08-779 96 66. Vid större beställningar tillkommer portokostnad.
Information på norska från Senter for sjeldne sykdommer og syndromer, (2000): 3 sjeldne nyresykdommer, Alport syndrom, Fabry sykdom, LCAT-mangel. Beställning: Smågruppesenteret, Rikshospitalet, 0027 Oslo, Norge, tel 00947 22 86 84 59, fax 00947 22 86 84 58, e-post smagruppesenteret@rikshospitalet.no
Materialet finns tillgängligt på internet, www.rikshospitalet.no/smagruppesenteret/sjeldne/
vare/fabry.htm
Via den danska hemsidan www.fabry.dk kan ett flertal hemsidor med anknytning till Fabrys sjukdom nås.
Baehner F, Kampmann C, Whybra C et al. Enzyme replacement therapy in heterozygous females with Fabry disease: results of a phase IIIB study. J Inherit Metab Dis 2003; 26: 617-627.
Desnick RJ, Ioannou YA, Eng CM. Alpha-galaktosidase A defiency: Fabry disease. In Scriver CR, Beaudet, AL, Sly WS, Valle D, eds. The metabolic and molecular bases of inherited disease. 8th ed. Vol. 3. New York: McGraw-Hill, 2001: 3733-3774.
Desnick RJ. Enzyme replacement therapy for Fabry disease: lessons from two alpha-galactosidase A orphan products and one FDA approval. Expert Opin Biol Ther 2004; 4: 1167-1176.
Eng CM, Guffon N, Wilcox RW et al. Safety and efficacy of recombinant human alpha-galaktosidase A replacement therapy in Fabry disease. N Engl J Med 2001; 345: 9-16.
Guffon N, Fouilhoux A. Clinical benefit in Fabry patients given enzyme replacement therapy - a case series. J Inherit Metab Dis 2004; 27: 221-227.
Hilz MJ, Brys M, Marthol H et al. Enzyme replacement therapy improves function of C-, A-delta-, and A-beta-nerve fibers in Fabry neuropathy. Neurology 2004; 62: 1066-1072.
Linthorst GE, Hollak CEM, Donker-Koopman WE et al.Enzyme therapy for Fabry disease: Neutralizing antibodies toward agalsidase alpha and beta. Kidney Int 2004; 66:1589-1595.
MacDermot KD, Holmes A, Miners AH. Anderson-Fabry disease: clinical manifestations and impact of disease in a cohort of 98 hemizygous males. J Med Genet 2001; 38: 750-760.
MacDermot KD, Holmes A, Miners AH. Anderson-Fabry disease: clinical manifestations and impact of disease in a cohort of 60 obligate carrier females. J Med Genet 2001; 38: 769-775.
Mehta A, Ricci R, Widmer U et al. Fabry disease defined: baseline clinical manifestations of 366 patients in the Fabry outcome survey. Eur J Clin Invest 2004; 34: 236-242.
Schiffmann R, Kopp JB, Austin HA et al. Enzyme replacement therapy in Fabry disease. JAMA 2001; 285: 2743-2749.
Schiffman R, Floeter MK, Dambrosia JM et al. Enzyme replacement therapy improves peripheral nerve and sweat function in Fabry disease. Muscle Nerve 2003; 28: 703-710.
Spinelli L, Pisani A, Sabbatini M et al. Enzyme replacement therapy with agalsidase beta improves cardiac involvment in Fabry’s disease. Clin Genet 2004; 66; 158-165.
Weidemann F, Breunig F, Beer M et al. Improvement of cardiac function during enzyme replacement therapy in patients with Fabry disease. Circulation 2003; 108: 1299-1301.
Wilcox WR, Banikazemi, Guffon N et al. Long-term safety and efficacy of enzyme replacement therapy for Fabry disease. Am J Hum Genet 2004; 75: 65-74.
OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man), internetadress www.ncbi.nlm.nih.gov/omim
sökord: Fabry disease
GeneReviews, internetadress: www.genetests.org (klicka på GeneReviews)
sökord: Fabry disease
Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.
Den medicinska expert som skrivit underlaget är Jan-Ove Johansson, med dr, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
Berörda handikapporganisationer/patientföreningar har givits tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.
En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.
Publiceringsdatum: 2005-04-21
Version: 2.1
För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 400, 405 30 Göteborg tel 031-786 55 90, fax 031-786 55 91,
e-post ovanligadiagnoser@gu.se.
