/
/

Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1

  • Diagnos: Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1
  • Synonymer: CMT1, Hereditär motorisk och sensorisk neuropati typ 1, HMSN1

Innehåll


Publiceringsdatum: 2015-09-29
Version: 1.2

ICD-10

G60.0

Sjukdom/tillstånd

Charcot-Marie-Tooths sjukdom (CMT) är ett samlingsnamn för en grupp nedärvda polyneuropatier. Polyneuropatier kallas sjukdomar som påverkar funktionen i de perifera nerverna (nervsystemet utanför hjärnan och ryggmärgen). Det perifera nervsystemet leder signaler från sinnesorganen (syn-, hörsel-, lukt-, smak- och känselintryck) till det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och förmedlar impulser därifrån till musklerna. Även nerver som styr icke viljemässiga (autonoma) funktioner, som svettning, tarmrörelser, puls och blodtryck, är en del av det perifera nervsystemet.

Vid Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1 (CMT1) angrips framför allt myelinet, ett isolerande fettrikt ämne som omger, stödjer och isolerar de perifera nerverna (demyeliniserande neuropati). När myelinet bryts ner försämras nervens funktion. Sjukdomsförloppet är långsamt fortskridande och kännetecknas av successiv muskelförtvining (atrofi) och känselbortfall framför allt i fötter, underben, armar och händer. Det finns flera olika former av CMT1. Frånsett en svårare form, CMT1E, har övriga former samma förlopp, sjukdomsbild och svårighetsgrad.

Charcot-Marie-Tooths sjukdom beskrevs första gången 1886 av de franska neurologerna Jean-Martin Charcot och hans elev Pierre Marie samt den engelske neurologen Howard Henry Tooth.

Idag (2015) inkluderas i sjukdomsgruppen Charcot-Marie-Tooth ett femtiotal sjukdomar med ofta likartade symtom. För en översikt av Charcot-Marie-Tooths polyneuropatier, och för några av de andra vanligaste formerna: Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 2 (CMT2), Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 3 (CMT3), Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 4, (CMT4), X-kromosombunden Charcot-Marie-Tooths sjukdom (CMTX) och ärftlig tryckkänslig neuropati (HNPP, hereditary neuropathy with liability to pressure palsies), finns särskild information i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Det finns även separat information om hereditär sensorisk och autonom neuropati typ V HSAN V, en sjukdom som inte ger symtom från musklerna.

Förekomst

Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1 förekommer hos cirka 15-20 personer per 100 000 invånare. Ungefär 70 procent av dessa har CMT1A, vilket innebär att det finns ungefär 1 000-1 400 personer med CMT1A i Sverige. CMT1B förekommer hos omkring 2 personer per 100 000, vilket motsvarar cirka 200 personer i Sverige. Övriga typer av Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1 (CMT1C-CMT1F) är mycket sällsynta i Sverige.

Orsak

CMT1 beror på en förändring (mutation) i någon av de gener som är en mall för tillverkningen av (kodar för) något av de proteiner som ingår som del i den perifera nervens myelinskida. Myelin är en viktig byggsten i den perifera nervens isoleringsskikt (myelinskidan) och har stor betydelse för nervens förmåga att snabbt leda impulser vidare. Myelin bildas av Schwannceller, som finns i den perifera nerven. Det som skiljer de sex olika formerna av CMT1, frånsett CMT1E, är enbart den genetiska orsaken (se nedan). De vanligast förekommande formerna i Sverige är CMT1A och CMT1B.

CMT1A orsakas av en mutation i genen PMP22, belägen på kromosom 17 (17p12), som kodar för perifert myelinprotein 22 (PMP22). Vid mutationen har en liten del av kromosomen fördubblats (duplikation).

Vid CMT1B finns i stället mutationen i genen MPZ på kromosom 1 (1q22). MPZ kodar för proteinet myelinprotein zero (MPZ), som håller ihop myelinlagren i den perifera nerven och utgör cirka hälften av myelinets innehåll.

CMT1C uppkommer när genen LITAF (lipopolysaccharide-induced tumor necrosis factor-alpha) på kromosom 16 (16p13.3-p12) är muterad. Proteinet lipopolysaccharide-induced TNF factor (LITAF) har betydelse för återvinning av proteiner som behövs i nervens cellmembran.

CMT1D beror på en mutation i genen EGR2 (early growth response protein 2) på kromosom 10 (10q21.1). EGR2 har betydelse för Schwanncellens förmåga att bilda myelin.

CMT1E uppkommer vid en liten förändring (punktmutation) i PMP22 på kromosom 17 (17p12).

CMT1F orsakas av en mutation i NEFL (neurofilament light polypeptide) på kromosom 8 (8p21.2).

 

Form av CMT1 Gen Lokalisation Protein
CMT1A PMP22 (duplikation) 17p12 perifert
myelinprotein 22
CMT1B MPZ 1q22 myelin protein zero
CMT1C LITAF 16p13.3-p12 lipopolysaccharide-induced TNF factor
CMT1D EGR2 10q21.1 early growth
response 2
CMT1E PMP22 (punktmutation) 17p12 perifert
myelinprotein 22
CMT1F NEFL 8p21.2 neurofilament, light polypeptide

Tabell. Gener kopplade till de olika formerna av Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1.

 

Figur. Översikt över genernas funktion. 

Figur. Översikt över genernas funktion.

Ärftlighet

CMT1 nedärvs autosomalt dominant. Detta innebär att om en av föräldrarna har sjukdomen, det vill säga har en normal gen och en förändrad (muterad) gen, är sannolikheten för såväl söner som döttrar att få sjukdomen 50 procent. De barn som inte har fått den muterade genen får inte sjukdomen och för den inte heller vidare.

Figur. Autosomal dominant nedärvning

Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1 kan också uppkomma som en nymutation. Mutationen har då oftast skett i en av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermier). Sannolikheten att de på nytt får ett barn med sjukdomen uppskattas då till mindre än 1 procent. Den nyuppkomna mutationen hos barnet blir dock ärftlig och kan föras vidare till nästa generation. Omkring en tredjedel av alla med CMT1B eller CMT1E har en nymutation.

Symtom

Alla med CMT1 har likartade symtom oberoende av form. Undantaget är CMT1E, som är en svårare form av sjukdomen. De flesta får symtom i tonåren och före 20 års ålder, med långsamt fortskridande muskelförtvining och muskelförsvagning i fötterna och underbenen. Detta leder till snubblig gång och balansproblem. När så småningom underbensmusklerna som lyfter foten försvagas utvecklas droppfot. Med tiden påverkas finmotoriken i händerna, vilket gör det svårare att till exempel hantera bestick, hålla i en penna eller knäppa knappar.

Felställningar av fötterna med markant högt fotvalv och böjda tår (hammartår) är vanligt, vilket medför att fotens form blir hög och kort. Felställningarna kan leda till smärta.

Gångsvårigheterna ökar efter hand. De svaga musklerna och balansproblemen leder lätt till återkommande stukningar och till att fotledsfakturer lätt kan uppstå. Ibland förekommer att man har koordinationssvårigheter och skakningar (tremor), vilket också påverkar gångförmågan. Få personer med CMT1 får så stora gångsvårigheter att de behöver använda rullstol vid förflyttningar.

Känseln för beröring, vibration och kyla försämras något i fötterna och underbenen samt efter hand även i händerna. Omkring en fjärdedel med CMT1 har problem med smärta till följd av påverkan på de tunna smärtsignalerande nervfibrerna (neurogen smärta).

Skolios förekommer ibland. En del barn med denna typ av sjukdomen föds med höfterna ur led (höftledsluxation). Lätt hörselnedsättning är vanligt vid CMT1.

Kvinnor med CMT1 kan i samband med graviditet få förvärrade symtom.

Diagnostik

Diagnosen Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1 kan misstänkas vid fortskridande muskelförtvining och muskelsvaghet i fötter/underben och händer/underarmar, speciellt om sjukdomen finns i flera generationer i samma familj. Ofta finns samtidigt felställningar av fötterna.

Utredningen innefattar elektroneurografi (ENeG), en undersökning för att studera hur snabbt de elektriska impulserna leds vidare i nerverna i armar och ben. ENeG kan vid CMT1 påvisa låga nervledningshastigheter (under 38 m/s), som är ett tecken på att myelinets funktion påverkas.

Diagnosen bekräftas med DNA-analys.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning, vilket innebär information om sjukdomen och hur den ärvs. Bedömning av sannolikheten för att andra i familjen ska insjukna ingår också, liksom information om vilka möjligheter till diagnostik som då finns. Om mutationen i familjen är känd finns det för många ärftliga sjukdomar möjlighet till anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning.

Behandling/stöd

Eftersom det inte finns någon behandling som botar Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1 inriktas insatserna på att lindra symtomen och kompensera för funktionsnedsättningarna.

Läkemedel som kan förvärra perifera nervskador och som bör användas med försiktighet vid Charcot-Marie-Tooths sjukdom är framför allt följande substanser: adriamycin, amiodaron, cisplatin, dapson, disulfiram, etionamid, fenytoin, guld, hydralazin, isoniazid, kloramfenikol, kolkicin, litium, metronidazol, misonidazol, nitrofurantoin, nitrousoxid, paklitaxel, penicillamin, penicillin (höga doser), perhexilin, statiner, vinkristin, vitamin A, vitamin B6 (höga doser) och vitamin D.

Felställningar i fötterna kan medföra problem. Droppfot motverkas med en speciellt utformad skena (ortos). Ortopediska specialskor och inlägg stödjer fotleden och gör det lättare att gå. Ortopediska operationer görs ibland. Behovet av operation bedöms av en ortoped.

I samband med operationer eller vid gipsning av frakturer är det extra viktigt att undvika tryck mot perifera nerver så att inte trycksår uppkommer.

Vid graviditet behöver kvinnor med CMT1 behöva kontakt med specialistmödravården.

Personer med CMT1 bör erbjudas habiliterings-/rehabiliteringsinsatser av ett team, i vilket det ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om neuromuskulära sjukdomar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Teamet ger stöd och behandling inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. Insatserna består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. De omfattar också information om det samhällsstöd som finns att få samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som man vistas i. Föräldrar, syskon och andra anhöriga får också stöd. Samordningen av de olika insatserna är av stor betydelse. Insatserna planeras utifrån de behov som finns och varierar över tid.

Felställningar i händerna och fötterna till följd av muskelsvagheten förebyggs med fysioterapi och ortosbehandling. Det är viktigt att träna muskler som inte är påverkade av sjukdomen och att behålla sin fysiska kondition. En fysioterapeut (sjukgymnast) kan ge råd om rörelseträning och hur man undviker att överbelasta svaga muskler.

Hur mycket den fysiska förmågan inverkar på vardagslivet varierar mellan personer med sjukdomen. För en del innebär sjukdomen få begränsningar i dagligt liv, studier eller yrkesval. Beroende på hur stora funktionsnedsättningarna är kan förändrade arbetssätt, anpassningar av bostad, skola, arbetsplats och bil göras samt hjälpmedel provas ut för att underlätta vardagen. För att få hjälp med detta behövs kontakt med en arbetsterapeut.

Nedsatt kraft och problem med smärta kan medföra att en del med sjukdomen upplever att de lätt blir uttröttade och därför är hjälpta av vilopauser under dagen.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar och deras närstående.

Vid funktionsnedsättning som medför begränsad arbetsförmåga kan man vända sig till Arbetsförmedlingen för vägledning. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att man ska kunna söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Det är viktigt att erbjuda psykologiskt stöd till personer med sjukdomen och deras närstående. Barnen/ungdomarna själva bör få detta fortlöpande utifrån ålder och mognad samt återkommande i vuxen ålder.

Övrigt

Knä- och armbågsskydd kan inhandlas i sportaffärer och ger skydd i samband med aktiviteter där tryckskador annars kan uppstå.

Resurser på riks- och regionnivå

Utredning av diagnosen görs vid de neurologiska eller barnneurologiska klinikerna vid universitetssjukhusen.

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. Vid centrumen finns expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper. Kontakta i första hand CSD i din region för att få vägledning, hänvisning och information. Länkar till respektive CSD finns under Kompetenscentrum ovanliga diagnoser.

Resurspersoner

Docent Niklas Darin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00 e-post niklas.darin@vgregion.se.

Docent Christopher Lindberg, Neuromuskulärt Centrum, neurologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg, tel 031-342 10 00, e-post christopher.lindberg@vgregion.se.

Överläkare Björn Lindvall, Muskelcentrum, Universitetssjukhuset i Örebro, 701 85 Örebro, tel 019-602 10 00, e-post bjorn.lindvall@regionorebrolan.se.

Docent Göran Solders, neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00, e-post goran.solders@sll.se.

Professor Thomas Sejersen, neuropediatrik, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00, e-post thomas.sejersen@ki.se.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med en ovanlig sjukdom. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för sina medlemmar, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

Neuroförbundet, S:t Eriksgatan 44 (besöksadress), Box 49084, 100 28 Stockholm, tel 08-677 70 10, e-post info@neuroforbundet.se, www.neuroforbundet.se.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer.
Sökord: Charcot-Marie-Tooth disease

Kurser, erfarenhetsutbyte

--

Forskning

Internationellt pågår flera studier avseende orsaker till och behandling av Charcot-Marie-Tooths sjukdom.

Betydelsen av felveckade proteiner är en sådan aktuell studie: Theocharopoulou G, Vlamos P. Modeling protein misfolding in charcot-marie-tooth disease. Adv Exp Med Biol 2015; 820: 91-102.

I djurförsök studeras effekten av tillväxtfaktorer på Schwanncellernas förmåga att stimulera nervtillväxt och myelinisering: Sahenk Z, Galloway G, Clark KR, Malik V, Rodino-Klapac LR, Kaspar BK, et al. AAV1.NT-3 gene therapy for charcot-marie-tooth neuropathy. Mol Ther 2014; 22: 511-521.

Betydelsen av påverkan på mycket tunna nervfibrer är en annan aktuell studie: Nolano M, Manganelli F, Provitera V, Pisciotta C, Stancanelli A, Caporaso G et al. Small nerve fiber involvement in CMT1A. Neurology 2015; 84: 407-414.

Flera aktuella studier belyser betydelsen av träning och rehabilitering vid CMT: Piscosquito G, Reilly MM, Schenone A, Fabrizi GM, Cavallaro T, Santoro L et al. CMT-TRIAAL & CMT-TRAUK Group. Is overwork weakness relevant in Charcot-Marie-Tooth disease? J Neurol Neurosurg Psychiatry 2014; 85: 1354-1358 och Padua L, Pazzaglia C, Schenone A, Ferraro F, Biroli A, Esposito C et al. Rehabilitation for Charcot Marie tooth: a survey study of patients and familiar/caregiver perspective and perception of efficacy and needs. Eur J Phys Rehabil Med 2014; 50: 25-30.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser.
Sökord: Charcot-Marie-Tooth disease

Även den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om aktuella medicinska studier.
Sökord: Charcot-Marie-Tooth disease

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan laddas ner och skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Dokumentationer från Ågrenska är bearbetade sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelser på Ågrenska. De går att ladda ner på www.agrenska.se samt beställa på tel 031-750 91 00 eller e-post agrenska@agrenska.se.
Charcot-Marie-Tooths sjukdom, familjevistelse (2013), dokumentation nr 433.

Information om Charcot-Marie-Tooths sjukdom (2015) från Frambu, Senter for sjeldne diagnoser i Norge, www.frambu.no.

Personliga berättelser om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbsidor (se under rubriken Intresseorganisationer). Även Nationella funktionen sällsynta diagnoser (www.nfsd.se) och Ågrenska (www.agrenska.se) har personliga berättelser och filmer på sina webbplatser, tillsammans med annan värdefull information.

Litteratur

Antognini J. Anaesthesia for Charcot-Marie-Tooth disease: a review of 86 cases. Can J Anaesth 1992; 39: 398-400.

Boentert M, Knop K, Schuhmacher C, Gess B, Okegwo A, Young P. Sleep disorders in Charcot-Marie-Tooth disease type 1. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2014; 85: 319-325.

Boerkoel CF, Takashima H, Garcia CA, Olney RK, Johnson J, Berry K et al. Charcot-Marie-Tooth disease and related neuropathies: mutation distribution and genotype-phenotype correlation. Ann Neurol 2002; 51: 190-201.

Burns J, Ramchandren S, Ryan MM, Shy M, Ouvrier RA. Determinants of reduced health-related quality of life in pediatric inherited neuropathies. Neurology 2010; 75: 726-731.

Chan G, Bowen JR, Kumar SJ. Evaluation and treatment of hip dysplasia in Charcot-Marie-Tooth disease. Orthop Clin North Am 2006; 37: 203-209.

Charcot JM. Sur une forme particulaire d'atrophie musculaire progressive souvent familial debutant par les pieds et les jambes et atteingnant plus tard les mains. Rev Med 1886; 6: 97-138.

Ferrarini M, Bovi G, Rabuffetti M, Mazzoleni P, Montesano A, Pagliano E et al. Gait pattern classification in children with Charcot-Marie-Tooth disease type 1A. Gait Posture 2012; 35: 131-137.

Guyton GP, Mann RA. The pathogenesis and surgical management of foot deformity in Charcot-Marie-Tooth disease. Foot Ankle Clin 2000; 5: 317-326.

Hoff JM, Gilhus NE, Daltveit AK. Pregnancies and deliveries in patients with Charcot-Marie-Tooth disease. Neurology 2005; 64: 459-462.

Johnson NE, Heatwole CR, Dilek N, Sowden J, Kirk CA, Shereff D et al. Quality-of-life in Charcot-Marie-Tooth disease: The patient's perspective. Neuromuscul Disord 2014; 24: 1018-1023.

Kim YH, Chung HK, Park KD, Choi KG, Kim SM, Sunwoo IN et al. Comparison between clinical disabilities and electrophysiological values in Charcot-Marie-Tooth 1A patients with PMP22 duplication. J Clin Neurol 2012; 8: 139-145.

Mandich P, Fossa P, Capponi S, Geroldi A, Acquaviva M, Gulli R et al. Clinical features and molecular modelling of novel MPZ mutations in demyelinating and axonal neuropathies. Eur J Hum Genet 2009; 17:1129-1134.

McGann R, Gurd A. The association between Charcot-Marie-Tooth disease and developmental dysplasia of the hip. Orthopedics 2002; 25: 337-339.

Pareyson D, Marchesi C. Diagnosis, natural history, and management of Charcot-Marie-Tooth disease. Lancet Neurol 2009a; 8: 654-667.

Pazzaglia C, Vollono C, Ferraro D, Virdis D, Lupi V, Le Pera D et al. Mechanisms of neuropathic pain in patients with Charcot-Marie-Tooth 1 A: a laser-evoked potential study. Pain 2010; 149: 379-385.

Pouwels S, de Boer A, Leufkens HGM, Weber WEJ, Cooper C, de Vries F. Risk of fracture in patients with Charcot-Marie-Tooth disease. Muscle Nerve 2014; 50: 919-924.

Ramdharry GM, Day BL, Reilly MM, Marsden JF. Foot drop splints improve proximal as well as distal leg control during gait in Charcot-Marie-Tooth disease. Muscle Nerve 2012; 46: 512-519.

Rance G, Ryan MM, Bayliss K, Gill K, O'Sullivan C, Whitechurch M. Auditory function in children with Charcot-Marie-Tooth disease. Brain 2012; 135: 1412-1422.

Rudnik-Schöneborn S, Röhrig D, Nicholson G, Zerres K. Pregnancy and delivery in Charcot-Marie-Tooth disease type 1. Neurology 1993; 43: 2011-2016.

Saporta AS, Sottile SL, Miller LJ, Feely SM, Siskind CE, Shy ME. Charcot-Marie-Tooth disease subtypes and genetic testing strategies. Ann Neurol 2011; 69: 22-33.

Tooth HH. The peroneal type of progressive muscular atrophy. London: Lewis, 1886.

Young P, De Jonghe P, Stögbauer F. Treatment for Charcot-Marie-Tooth disease. Cochrane Database Syst Rev 2008; 23: CD006052.

Ward CM, Dolan LA, Bennett DL, Morcuende JA, Cooper RR. Long-term results of reconstruction for treatment of a flexible cavovarus foot in Charcot-Marie-Tooth disease. J Bone Joint Surg Am 2008; 90: 2631-2642.

Databaser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: CMT1

GeneReviews (University of Washington)
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116 
Sökord: CMT1

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net 
Sökord: CMT1

Författare/granskare/redaktion

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är docent Göran Solders, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i texten.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2015-09-29
Version: 1.2

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.