/
/

Axenfeld-Riegers syndrom

  • Diagnos: Axenfeld-Riegers syndrom
  • Synonymer: Axenfelds anomali, Riegers anomali

Innehåll


Publiceringsdatum: 2015-10-13
Version: 3.1

ICD-10

Q13.8

Sjukdom/tillstånd

Axenfeld-Riegers syndrom kännetecknas av medfödda avvikelser i framför allt ögats främre del och i tänderna, men syndromet innefattar ibland också avvikelser i andra organ. Det finns en stor variation i kombinationen av symtom och deras omfattning mellan olika personer med syndromet. Den allvarligaste komplikationen är grön starr (glaukom), vilket utvecklas hos drygt hälften. Syndromet är ärftligt.

Alla med syndromet behöver regelbunden uppföljning av ögonläkare. Även utvecklingen av tänder och käkar behöver följas upp.

Tidigare delades avvikelserna upp i undergrupperna Axenfelds anomali och Riegers anomali. Benämningen Axenfeld-Riegers syndrom anses dock vara mer korrekt, eftersom den bättre motsvarar den kombination av symtom som syndromet innefattar. Genetiska undersökningar har också visat att de båda undergrupperna hör ihop.

Syndromet har fått sitt namn efter de två ögonläkarna Theodor Axenfeld från Tyskland och Herwig Rieger från Österrike, som beskrev det 1920 respektive 1935.

Riegers anomali ingår också i det så kallade SHORT-syndromet. SHORT är en initialförkortning (akronym), där varje bokstav representerar ett symtom som ingår i syndromet. S står för short stature (kortväxthet), H för hyperextensibility of joints/inguinal hernia (överrörlighet av leder och/eller ljumskbråck), O för ocular depression (sänkta ögon), R för Rieger anomaly och T för teething delay (avvikelser av tändernas utveckling och utseende).

Förekomst

Det finns inga säkra uppgifter om hur vanligt Axenfeld-Riegers syndrom är i Sverige, men uppskattningsvis finns det hos fem personer per miljon invånare. Det skulle innebära att det i Sverige finns ett drygt 40-tal personer med syndromet.

Orsak

Syndromet orsakas av defekter i utvecklingen av framför allt ögon och tänder under den första tredjedelen av graviditeten. Förändringar (mutationer) i olika gener har påvisats. Hos cirka 40 procent finns någon form av mutation, men hos övriga är den genetiska förändringen okänd.

Oftast finns mutationen i genen PITX2 på kromosom 4 (4q25) eller i FOXC1 på kromosom 6 (6p25.3). En mutation i en ännu oidentifierad gen på kromosom 13 tros också kunna orsaka syndromet.

PITX2 och FOXC1 är båda mallar för tillverkningen av (kodar för) proteiner som fungerar som transkriptionsfaktorer. En transkriptionsfaktor är ett protein som är nödvändigt för att informationen i genens DNA ska överföras (transkriberas) till RNA. DNA (deoxyribonukleinsyra) finns i cellkärnan och innehåller den genetiska informationen och RNA (ribonukleinsyra) används som budbärare när proteinerna skapas. En mutation i PITX2 eller FOXC1 påverkar andra gener som är viktiga för bland annat ögats utveckling under fosterutvecklingen. När PITX2 är muterad är det vanligare med symtom från andra delar av kroppen utöver ögonen än när mutationen finns i FOXC1.

Det finns teorier om att Riegers anomali och SHORT-syndromet är olika uttryck för en och samma mutation i PITX2.

Ärftlighet

Axenfeld-Riegers syndrom nedärvs autosomalt dominant. Detta innebär att om en av föräldrarna har sjukdomen, det vill säga har en normal gen och en muterad gen, är sannolikheten för såväl söner som döttrar att få sjukdomen 50 procent. De barn som inte har fått den muterade genen får inte sjukdomen och för den inte heller vidare.

Figur. Autosomal dominant nedärvning

Axenfeld-Riegers syndrom kan också uppkomma som en nymutation. Mutationen har då oftast skett i en av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermier). Sannolikheten att de på nytt får ett barn med sjukdomen uppskattas då till mindre än 1 procent. Den nyuppkomna mutationen hos barnet blir dock ärftlig och kan föras vidare till nästa generation.

Symtom

Kombinationen och omfattningen av symtom varierar mellan olika personer med syndromet, även inom samma familj, trots att det då handlar om samma mutation.

Båda ögonen drabbas, och vanligen finns avvikelserna i hornhinnans främre (perifera) del, i kammarvinkeln med trabekelverket (ett komplext uppbyggt filter) samt i regnbågshinnan (iris), se figur nedan. Regnbågshinnan kan vara förtunnad eller förtvinad och det kan uppstå hål i den, vilket kan göra att pupillen ändrar form och läge.

 

Figur: Ögat i genomskärning

Figur: Ögat i genomskärning

Drygt hälften av alla med syndromet får glaukom. Det innebär att trycket är förhöjt inne i ögat, vilket leder till att synnerven kan skadas. Glaukom går att behandla om det upptäcks tidigt. Obehandlat leder det till svår synnedsättning, ibland även till blindhet. De vanligaste symtomen vid glaukom är ljusskygghet (fotofobi), ökat tårflöde, grumling av hornhinnan, förstorat öga (buftalmi) och nedsatt syn. Vanligtvis upptäcks glaukom under senare delen av barndomen, i puberteten eller i tidig vuxen ålder. Detta är den allvarligaste komplikationen vid Axenfeld-Riegers syndrom.

I övrigt påverkas ofta tänderna och ansiktsskelettet. Omfattningen varierar mycket. Avvikelserna av tänderna kan till exempel innebära små tänder, annorlunda kron- och rotform (koniska tänder) och tandyta samt avsaknad av en eller flera tänder. Oftast är det de främre kindtänderna och framtänderna som saknas. När tänder saknas kan det medföra att käkbenet i området inte utvecklas som det ska. Avvikelserna i ansiktsskelettet innebär att överkäken och mellanansiktet inte heller utvecklas som förväntat, vilket i sin tur kan leda till att överkäkens framtänder biter innanför underkäken eller att det uppstår så kallat korsbett eller öppet bett. Avståndet mellan ögonen kan vara stort (hypertelorism) och näsan platt.

Ibland påverkas också utvecklingen av navelsträngen, vilket kan visa sig som överflödig hud runt naveln. Mer sällsynt är en avvikelse som innebär att urinröret mynnar på undersidan av penis (hypospadi). Olika missbildningar i hjärtat har beskrivits, bland annat en öppning i skiljeväggen mellan hjärtats förmak (förmaksseptumdefekt). Även hypofysen kan påverkas, vilket kan leda till brist på tillväxthormon, som i sin tur resulterar i en hämning av längdtillväxten. Hörselnedsättning finns också beskrivet.

Utvecklingsstörning kan förekomma men är ovanligt.

Diagnostik

Diagnosen ställs utifrån kombinationen av symtom. Eftersom syndromet ärvs genom autosomal dominant nedärvning bör nyfödda undersökas tidigt om sjukdomen finns hos någon av föräldrarna. Det är betydelsefullt att diagnosen fastställs så snabbt som möjligt, eftersom risken för glaukom är stor. Barnet bör därför bedömas av en ögonläkare.

Eftersom flera organsystem kan vara påverkade bör barnet också undersökas av en barnläkare och en barntandläkare.

DNA-diagnostik är ofta möjlig. I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning, vilket innebär information om sjukdomen och hur den ärvs. Bedömning av sannolikheten för att andra i familjen ska insjukna ingår också, liksom information om vilka möjligheter till diagnostik som då finns. Om mutationen i familjen är känd finns det för många ärftliga sjukdomar möjligheter till anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning.

Behandling/stöd

Utöver ögonundersökning hos ögonläkare behöver barn med syndromet följas upp av en barnläkare, eftersom även andra organ, som hjärtat och hypofysen, kan vara påverkade.

Både barn och vuxna med syndromet behöver regelbunden uppföljning av ögonläkare. Eftersom risken för glaukom finns under hela livet är det viktigt att trycket i ögonen kontrolleras regelbundet. Glaukom opereras vanligtvis, men ögondroppar används också som behandling. Hos små barn genomförs ibland tryckmätningen och ögonundersökningen under narkos.

Barnens synutveckling måste kontrolleras med jämna mellanrum, och de kan behöva glasögon. Om synförmågan skiljer sig mellan ögonen får barnen en lapp framför det bästa ögat vissa tider på dagen för att stimulera synen på det andra ögat.

Risken att synen påverkas ökar om glaukom uppstår i båda ögonen. Barn med synnedsättning behöver synhabilitering för att få hjälp att använda sin synförmåga eller lära sig tekniker som kompenserar för synskadan. Synhabilitering sker i nära samarbete med en ögonklinik.

Om barnet har en utvecklingsstörning kan habiliteringsinsatser behövas för att utveckla kognition, språk/kommunkation och motorik. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Stödet och behandlingen sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. Habiliteringsinsatserna planeras utifrån de behov som finns, kan variera över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets närhet. De omfattar också information om det samhällsstöd som finns att få.

Barn med synnedsättning går i kommunens vanliga förskolor och skolor. För att de ska få tillgång till anpassad pedagogik och lämpliga läromedel behöver skolans personal få kunskap och vägledning av en pedagog med synutbildning. Vid Resurscenter syn Stockholm respektive Örebro inom Specialpedagogiska skolmyndigheten finns rådgivare som kan ge pedagogisk vägledning vid synskada (se under Resurser på riks- och regionnivå).

Utvecklingen av tänder och käke bör följas upp regelbundet av en tandregleringsspecialist och/eller barntandläkare. Under uppväxtåren kan utseendet på tänderna och deras funktion förbättras med tillfälliga tandersättningar. När man slutat växa är det möjligt att få behandling med tandimplantat, gärna av ett team bestående av en tandläkare som är specialiserad på att ersätta saknade tänder (protetiker), en käkkirurg och en tandregleringsspecialist.

Övrigt

Hypospadi utreds av en barnurolog och behöver oftast opereras.

De barn som har avvikelser i hjärtat behöver undersökas av en barnkardiolog som sedan avgör den fortsatta behandlingen. En del hjärtfel behöver opereras.

Vid dålig tillväxt som beror på brist på tillväxthormon behövs kontakt med en barnendokrinolog.

Ungdomar och vuxna

Den som växer upp med en synnedsättning eller som får den senare under livet behöver kontakt med en synenhet/syncentral eller motsvarande. Yrkesval och socialt liv kan påverkas av synnedsättningen, men en hel del kan göras för att stödja och så mycket som möjligt kompensera för synnedsättningen. Vid funktionsnedsättning som medför begränsad arbetsförmåga kan man vända sig till Arbetsförmedlingen för vägledning. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att man ska kunna söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Vid utvecklingsstörning behövs även i vuxen ålder individuellt utformade habiliteringsinsatser och stöd i det dagliga livet.

Resurser på riks- och regionnivå

Resurser för diagnostik finns vid många ögonkliniker.

Kirurgisk behandling av glaukom hos barn upp till fyra års ålder är rikssjukvård och utförs enbart vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, tel 031-343 10 00, och St Eriks Ögonsjukhus i Stockholm, tel 08-672 230 00.

Specialpedagogiska skolmyndigheten är en statlig, rikstäckande myndighet. Myndighetens uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra huvudmän med ansvar för förskola, skola, skolbarnomsorg, och fristående skolor som står under statlig tillsyn samt för vuxenundervisning. Via nationella resurscenter med specifika inriktningar genomförs utredning och besök för enskilda barn och ungdomar, information och utbildning till föräldrar, lärare och annan personal. Ett sådant nationellt resurscenter är Resurscenter syn, som finns i Örebro respektive Stockholm.

Resurscenter syn Stockholm, Rålambsvägen 32 B, (besöksadress), Box 12161, 102 26 Stockholm, tel 010-473 50 00, e-post rc.syn.stockholm@spsm.se.

Resurscenter syn Örebro, Eriksbergsgatan 3 (besöksadress), 702 30 Örebro, Box 9024, 700 09 Örebro, tel 010-473 50 00, e-post rc.syn.orebro@spsm.se.

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. Vid centrumen finns expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper. Kontakta i första hand CSD i din region för att få vägledning, hänvisning och information. Länkar till respektive CSD finns under Kompetenscentrum ovanliga diagnoser.

Resurspersoner

Läkare

Professor Gerd Holmström, neuroinstitutionen/oftalmiatrik, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala, tel 018-611 00 00.

Tandläkare

Övertandläkare Anna Andlin-Sobocki, Stockholms kraniofaciala team, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm, tel 08-517 700 00.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) har ett kalendarium på sin webbplats med aktuella kurser, seminarium och konferenser inom området ovanliga/sällsynta diagnoser, www.nfsd.se.

SRF, Synskadades riksförbund, anordnar både centralt och lokalt kurser för synskadade. Ytterligare information kan ges av SRF, se adress under rubriken Intresseorganisationer.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med en ovanlig sjukdom. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för sina medlemmar, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

Det finns för närvarande ingen specifik intresseorganisation för personer med Axenfeld-Riegers syndrom, men generell kunskap om synnedsättning respektive utvecklingsstörning finns hos:

SRF, Synskadades Riksförbund, Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede, tel 08-39 90 00, fax 08-39 93 22, e-post info@srf.nu, www.srf.nu.

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Industrivägen 7 (besöksadress), Box 1181, 171 23 Solna, tel 08-508 866 00, fax 08-508 866 66, e-post fub@fub.se, www.fub.se.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa.
Sökord: axenfeld-rieger syndrome

Kurser, erfarenhetsutbyte för personal

Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) har ett kalendarium på sin webbplats med aktuella kurser, seminarium och konferenser inom området ovanliga/sällsynta diagnoser, www.nfsd.se.

Resurscenter syn inom Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar med information och utbildning. Kontakta Resurscenter syn Örebro eller Stockholm för närmare information. Se adress under rubrik Resurser på riks-/regionnivå.

Forskning

Under det senaste decenniet har flera nya mutationer identifierats. Forskning pågår internationellt för att ytterligare kartlägga genförändringarna vid Axenfeld-Riegers syndrom.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser.
Sökord: axenfeld-rieger syndrome

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning i folderform. Foldrarna kan laddas ner och skrivas ut (se under "Mer hos oss" i högerspalten).

Personliga berättelser om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbsidor (se under rubriken Intresseorganisationer). Även Nationella funktionen sällsynta diagnoser (www.nfsd.se) och Ågrenska (www.agrenska.se) har personliga berättelser och filmer på sina webbplatser, tillsammans med annan värdefull information.

Litteratur

Alward WL. Axenfeld-Rieger syndrome in the age of molecular genetics. Am J Ophthalmol 2000; 130: 107-115.

Axenfeld T. Embryotoxon cornea posterius. Berichte der Deutschen ophthalmologischen Gesellschaft 1920; 42: 301.

Caldo-Teixera AS, Puppin-Rontani RM. Management of severe partial hypodontia; case report. J Clin Pediatr Dent 2003; 27: 133-136.

Chang TC, Summers CG, Schimmenti LA, Grajewski AL. Axenfeld-Rieger syndrome: new perspectives. Br J Ophthalmol 2012; 96: 318-322.

Hjalt TA, Semina EV. Current molecular understanding of Axenfeld-Rieger Syndrome. Expert Rev Mol Med 2005; 25: 1-17.

O’Dwyer EM, Jones DC. Dental anomalies in Axenfeld-Rieger syndrome. Int J Paediatr Dent 2005; 15: 459-463.

Rieger H. Über Subconjunctivitis epibulbous metastatica bei Parotitis epidemica. Archiv für Ophthalmologie (Berlin) 1935; 133: 505-507.

Shields MB, Buckley E, Klintworth GK, Thresher R. Axenfeldt-Rieger syndrome. A spectrum of developmental disorders. Surv Ophthalmol 1985; 29: 387-409.

Tümer Z, Bach-Holm D. Axenfeld-Rieger syndrome and spectrum of PITX2 and FOXC1 mutations. Eur J Hum Genet 2009; 17: 1527-1539.

Williams AL, Bohnsack BL. Neural crest derivatives in ocular development: Discerning the eye of the storm. Birth Defects Res C Embryo Today 2015; 105: 87-95.

Databaser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man)
www.ncbi.nlm.nih.gov/omim 
Sökord: axenfeld-rieger syndrome

Orphanet, europeisk databas
www.orpha.net
Sökord: axenfeld-rieger syndrome

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Informationscentrum för ovanliga diagnoser har ansvarat för produktion och bearbetning av informationsmaterialet.

Medicinsk expert som skrivit underlaget är professor Gerd Holmström, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Vid framtagningen av materialet har även övertandläkare Anna Andlin-Sobocki, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, medverkat.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Publiceringsdatum: 2015-10-13
Version: 3.1

För frågor kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 422, 405 30 Göteborg, tel 031-786 55 90, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.  

 

Om databasen

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.