/
/

Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevård

Här kan du jämföra kommunernas och landstingens arbete inom missbruks- och beroendevården. Resultaten presenteras i ett webbaserat jämförelseverktyg, i nedladdningsbara filer samt i en guide som ska underlätta att tolka resultaten.

Jämförelserna omfattar indikatorer för kommunernas socialtjänst, landstingens beroendevård samt gemensamt drivna beroendemottagningar.

Resultat

Användarguide

För att förstå och tolka resultaten rätt – läs guiden nedan. Guiden inkluderar fyra steg för hur du kan analysera dina lokala resultat.

Viktiga resultat år 2015

  • 36 procent av kommunerna uppger att de har en överenskommelse med landstingen som innehåller gemensamma mål, resurs- och an-svarsfördelning samt rutiner för samarbete mellan socialtjänstens och landstingens personal.
  • Andelen kommuner som har aktuella rutiner för intern samordning mellan missbruksverksamheten och andra verksamhetsområden inom socialtjänsten har ökat över tid, främst med verksamheten för ekonomiskt bistånd och barn- och unga.
  • Mindre än en tredjedel (28 procent) av kommunerna har aktuella rutiner för intern samordning mellan socialtjänstens missbruksverksamhet och äldreomsorgen, samma andel som 2014. Antalet äldre personer över 65 år ökar i landet och mycket tyder på att även andelen med riskbruk och missbruk av alkohol i denna åldersgrupp ökar. Trots det har endast en tiondel av kommunerna rutiner för hur äldreomsorgens handläggare de ska agera vid indikation på att äldre personer missbrukar alkohol eller läkemedel, enligt öppna jämförelser av äldreomsorgen.
  • Nästan 90 procent av kommunerna uppger att de använder standardiserade bedömningsmetoder som underlag för att bedöma behov av insatser. Insatserna följs däremot inte upp i motsvarande utsträckning. 20 procent av kommunerna har sammanställt sina klienters behov och resultaten av insatserna på aggregerad nivå. Fler kommuner använder sig nu av resultaten från sådana uppföljningar för sin verksamhetsutveckling, andelen har ökat från 59 procent förra året till 87 procent i år.
  • Brukarnas erfarenheter och synpunkter är en viktig del i evidensbaserad praktik. För andra året redovisas flera indikatorer som belyser brukarinflytande på olika nivåer och det är ett generellt ett område som kan utvecklas. 8 procent av kommunerna har genomfört en brukarstyrd brukarevision men en högre andel har i år använt resultaten för att införa konkreta förändringar i verksamheten i jämförelse med 2014.

Öppna jämförelser görs i samverkan

Jämförelserna har tagits fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Arbetet har även skett i samråd med Vårdföretagarna och Famna.