/
/

Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd

Här kan du jämföra ekonomiskt bistånd i landets kommuner. För första gången presenterar vi resultat och metoder i en samlad rapport. I excel-filen kan du dessutom bearbeta materialet för egna fördjupade öppna jämförelser.

En sammanfattning av de viktigaste resultaten

De flesta som har behov av ekonomiskt bistånd kan inte försörja sig på grund av arbetslöshet eller sjukdom. Därför är det viktigt med helhetssyn och samordning där socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården har en formaliserad samverkan för att enskilda biståndsmottagare ska få all den hjälp de behöver för att uppnå självförsörjning. Öppna jämförelser visar dock att endast en femtedel av landets kommuner/stadsdelar har en aktuell rutin tillsammans med Arbetsförmedlingen för hur samarbetet ska när det gäller arbetslösa personer som har försörjningsstöd. Även för övriga områden är den formaliserade samverkan låg.

Färre biståndsmottagare men långvarigheten ökar

Den totala andelen biståndsmottagare i befolkningen har minskat något jämfört med 2011 och uppgår nu till 4,4 procent. Däremot har andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd ökat. Liksom förra året är andelen långvariga biståndsmottagare högst i storstadslänen.

Många kommuner erbjuder arbetsfrämjande insatser

Unga vuxna har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och det är viktigt att dessa snabbt får stöd att komma in på arbetsmarknaden eller börja studera. Av landets kommuner/stadsdelar kan 65 procent tillhandahålla kommunala arbetsfrämjande insatser till unga vuxna, 18–24 år, inom en månad från den första kontakten.

Resultatet bygger på uppgifter från registerdata och en enkätundersökning

Resultaten bygger på registerdata över ekonomiskt bistånd 2011 och data ur olika befolkningsregister för 2011 samt på en enkät till samtliga kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm. Svarsfrekvensen på enkäten var 97 procent.

Öppna jämförelser görs i samverkan

Jämförelserna har tagits fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Arbetet har även skett i samråd med Vårdföretagarna och Famna.