Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/
/

Värmeböljan i fjol ansträngande för socialtjänsten

den 29 mars 2019 kl. 11:00 Nyhet

Förra sommarens extremt långvariga och heta värmebölja var en tuff prövning för den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Enligt en ny utvärdering från Socialstyrelsen säger de flesta kommuner att man klarade utmaningen relativt väl, men att det också var jobbigt och att krisberedskapen behöver förbättras.

Under värmeböljan sommaren 2018 ökade dödligheten jämfört med tidigare somrar. Under perioden juni till och med augusti avled omkring 700 fler personer än under en sommar med mer normala temperaturer. Om värmen var direkt orsak till överdödligheten går dock inte att avgöra.
Juli var den varmaste månad som uppmätts i Sverige på 260 år enligt SMHI. Fler dagar än någonsin hade temperaturer på över 30 grader och klass 2-varning för extremt höga temperaturer utfärdades i 141 av landets 290 kommuner.

– Situationen i socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården var ansträngd, men de som faktiskt hade förberett sig ordentligt klarade situationen bättre, säger Ann Johansson, utredare på Socialstyrelsen.

Fåtal fullföljer krishanteringsprocessen

Det är främst äldre, kroniskt sjuka eller personer med funktionsnedsättning som är särskilt sårbara vid värmeböljor. Socialstyrelsen har undersökt hur krishanteringen fungerar inom socialtjänst, LSS-boenden och inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det visar sig då att ungefär 60 procent av kommunerna inleder en krishanteringsprocess där man tar fram en lägesbild för att kunna analysera hur situationen ser ut. Men därifrån till att ta beslut utifrån lägesbilden om eventuella insatser och genomföra dem är det sämre ställt, färre än hälften av kommunerna säger att de fullföljer hela krishanteringsprocessen.

Mer kunskap om krisberedskap efterfrågas

När det gäller hur många som uppger att de har beredskap för att ta hand om de problem som kan uppstå vid en värmebölja och har evakueringsplaner har situationen förbättrats något under de senaste tre åren.

– Ja, när det gäller hemtjänst och särskilt boende för äldre är det två av tre kommuner som anger att de har beredskap för värmeböljor nu. Samtidigt efterfrågar de flesta mer kunskap om krisberedskap och krishantering, sä-ger Ann Johansson.

Hälften av landets socialtjänster saknar evakueringsplaner

Omkring hälften av landets socialtjänster anger att de inte har någon evakueringsplan för de särskilt sårbara grupperna vid exempelvis bränder eller översvämningar, händelser där man absolut inte kan vara kvar i lokalerna.I intervjuer och enkäter vittnar kommuner om erfarenheter av att det kan vara svårt för krisledningsorganisationer att hantera flera parallellt pågående kriser samtidigt, så som var fallet i somras då flera stora skogsbränder rasade samtidigt som kvicksilvret låg kring 30-gradersstrecket.

– Ja, då kan det vara svårt med prioriteringar eftersom de tillgängliga resurserna är knappa. När dessutom flera olika aktörer är inblandade ställer det också krav på bra samordning, säger Ann Johansson.

Socialstyrelsen kommer nu att se över behovet av vägledningar för att möta framtida behov inom krisberedskap för socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården