Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/
/

Kommunikationshinder försvårar handläggningen av LSS-insatser för barn

den 27 februari 2019 kl. 09:00 Nyhet

Barnets bästa tillvaratas inte i tillräcklig utsträckning vid handläggning av insatser enligt LSS till barn. Brist på kunskap om funktionsnedsättningars konsekvenser och hur man samtalar med barn med kommunikationssvårigheter försvårar arbetet. Det saknas också tillgång till kommunikationshjälpmedel, visar en undersökning som Socialstyrelsen gjort.

Drygt 13 000 flickor och pojkar upp till 18 år har verkställda beslut om LSS-insatser från kommunen. Ungefär 95 procent av dessa barn tillhör grupp 1 i personkretsen, vilket innebär att det handlar om barn med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Diagnoser som kan innebära att barnet har svårigheter med socialt samspel eller att kommunicera.

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen följt upp hur principen om barnets bästa tas tillvara i bedömningar, beslut och planering av insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Myndigheten har genomfört en enkätundersökning i landets kommuner och stadsdelar som visar på flera utmaningar.

– Vi kan bland annat se att det finns handläggare som inte har tillräckliga kunskaper om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. De saknar ofta både verktyg och utbildning i att kommunicera med barn som har nedsatt kommunikationsförmåga, vilket gör att det finns en risk att barnet inte blir lyssnat på eller får uttrycka sina åsikter säger Ylva Branting, utredare på Socialstyrelsen.

I 42 procent av kommunerna har färre än hälften eller ingen av LSS-handläggarna deltagit i fortbildning med inriktning på barn med funktionsned-sättning under den undersökta tvåårsperioden. Det är inte heller säkert att de lärt sig detta i sin grundutbildning.

Saknas kunskap och tillgång till kommunikationshjälpmedel

Undersökningen visar också att det saknas kunskap om och tillgång till kommunikationshjälpmedel. Drygt hälften av kommunerna, 51 procent, svarade att de inte har några former av kommunikationsstöd. I 56 procent av kommunerna har det inte genomförts någon fortbildning om metoder för kommunikationsstöd.

– Barn med kommunikationssvårigheter har ofta begränsade möjligheter att ge uttryck för sin vilja. Men med hjälp av kommunikationsstöd, såsom bilder och symboler, förbättras möjligheterna att tolka barnets signaler. Att handläggarna har tillräcklig kunskap om kommunikationsstöd ökar också möjligheterna att kunna kommunicera med barnet, säger Ylva Branting.

Det är också svårt att få erfarenhet av att handlägga ärenden om LSS-insatser till barn, visar undersökningen. I 33 procent av de svarande kommunerna hade de under en tvåårsperiod haft färre än 20 ärenden som rörde barn.

Många utmaningar för handläggarna

Socialstyrelsen undersökning visar att handläggarna ställs inför en hel del utmaningar i sitt arbete. Det handlar till exempel om att anpassa möten utifrån barnets behov och att kunna prata med barnet om svåra frågor.

– Resultaten av kartläggningen tyder samtidigt på ett stort engagemang och intresse från kommunernas sida för att utveckla arbetet med barns rättigheter. Rätt använda är LSS och barnkonventionen viktiga verktyg för att barn med funktionsnedsättning och deras familjer ska få möjlighet att leva som andra och att barnen får sina rättigheter tillgodosedda, säger Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.

 

Kontakt

Ylva Branting
075-247 40 59

Karin Flyckt
075-247 35 75