Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/
/

Goda vårdresultat men fortsatta problem med överbeläggningar

den 31 januari 2019 kl. 11:30 Nyhet

Hälso- och sjukvården i Sverige visar på goda resultat men det finns fortfarande stora regionala skillnader och förbättringsområden. Exempelvis kvarstår problemet med överbeläggningar på sjukhus och utlokaliserade patienter, visar en rapport från Socialstyrelsen.

”Öppna jämförelser 2018 - En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat” syftar till att ge en översiktlig bild av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, och rapporten visar på fortsatt goda resultat på flera punkter.

– Svensk hälso- och sjukvård står sig bra i en internationell jämförelse. Vården håller en hög kvalitet. I många avseenden har vi en positiv utveckling. Ett område där den negativa trenden brutits är sjukskrivningarna inom hälso- och sjukvården, där vi kan notera en viss minskning jämfört med tidigare år. Tillgången till kompetens är en av de stora utmaningarna för Sverige, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör.

På andra områden, däribland tillgängligheten, går utvecklingen åt fel håll. Problemet med överbeläggningar och utlokaliserade patienter kvarstår. Riksgenomsnittet för 2017 var 6,5 överbeläggningar och utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser - en ökning med 26 procent jämfört med 2016.

– Överbeläggningar och utlokaliseringar har ökat för varje år sedan 2014. Störst är ökningen mellan 2016 och 2017, och siffrorna för samtliga redovisade månader 2018 som finns med i vår rapport är högre än motsvarande månad 2017 så det tycks inte bli någon förbättring det året heller, säger Martin Lindblom, utredare på Socialstyrelsen och projektledare för rapporten.

Siffrorna varierar stort för de enskilda regionerna. Från 2,5 per 100 disponibla vårdplatser i Kalmar till 11,0 i Norrbotten.

Statistiken visar också på stora regionala skillnader vad gäller väntetider i vården. I Hallands län fick exempelvis 92 procent av patienterna en planerad operation inom 90 dagar 2017, motsvarande siffra i Jämtland var 63 procent.

Stora skillnader i behandling med bensodiazepiner

Rapporten visar att långvarig behandling med bensodiazepiner, lugnande läkemedel, har minskat något under perioden 2015-2017. Men det är fortsatt stora skillnader mellan könen, län, kommuner och utbildningsgrupper.

– Bensodiazepiner är narkotikaklassade och kan framkalla beroende och missbruksproblem. Det är därför viktigt att inte förskriva dessa läkemedel under längre perioder utan noggrant övervägande. Variationerna i långvarig behandling kan tyda på skillnader i vårdens praxis vid förskrivning och det finns anledning för regionerna att titta närmare på detta, säger Martin Lindblom.

Färre genomgår tandvårdsundersökning

Rapporten visar också att antalet personer per 100 invånare som fått en tandvårdsundersökning utförd de senaste två åren fortsätter att minska. 62 per 100 invånare fick en tandvårdsundersökning under tvåårsperioden 2016-2017. Värdet har sjunkit fem år i rad. Fler kvinnor än män har fått en undersökning utförd, och det finns också tydliga skillnader mellan länen och mellan grupper med olika utbildningsnivå.

– Resultatutvecklingen för hälso- och sjukvården är viktig att följa på såväl nationell, som regional och lokal nivå. Alla ska ha tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Under 2019 kommer Socialstyrelsen att publicera en fördjupad analys om brister i jämlikhet i hälso- och sjukvården. Dessutom kommer myndigheten att presentera ett förslag på hur en förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården kan ske, säger Olivia Wigzell.

 

Fler resultat från rapporten:
  • Andelen nyfödda barn som har låg Apgar-poäng, ett poängsystem för bedömning av nyföddas vitalitet, fortsätter att öka. 2007 hade 1,1 procent av de nyfödda barnen lägre än 7 Apgar-poäng. 2016 var siffran 1,5 procent. Försämrade värden syns för flera län. I vissa fall handlar det om ganska tydliga försämringar, Västerbotten och Södermanland är två exempel.
  • Sjukskrivningarna inom hälso- och sjukvården minskar något, men är på en fortsatt hög nivå jämfört med andra branscher. 2017 noteras också en minskning av sjukfrånvaron bland landstingsanställda för första gången på många år. Andelen sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid var 6,0 procent. Östergötland hade lägst sjukfrånvaro bland de landstingsanställda, och Västmanland högst.
  • Väntetiderna på utredning eller behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) varierar kraftigt mellan länen. I Västmanland inleddes utredning och behandling inom 30 dagar i drygt 29 procent av fallen under 2017. På Gotland var motsvarande siffra drygt 95 procent.

 

Kontakt

Martin Lindblom
(utredare och projektledare för rapporten)
075-247 34 96

Olivia Wigzell, generaldirektör
Nås via presstjänsten
075-247 30 05