Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/
/

Strokevården gör framsteg men har också stora brister

den 19 december 2018 kl. 11:00 Nyhet

Allt färre insjuknar och dör i stroke och det är framförallt den kraftiga ökningen av förebyggande åtgärder som ligger bakom minskningen, visar Socialstyrelsens utvärdering av strokevården som publiceras idag. Samtidigt finns stora brister i uppföljning och rehabilitering efter stroke, och de regionala skillnaderna är inom många områden stora.

Varje år insjuknar 25 000 - 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning och död. Stroke är även en av de sjukdomar som kräver flest vårddagar med stora samhällskostnader som följd. 

Socialstyrelsen uppdaterade i våras de nationella riktlinjerna för vård vid stroke. Det är förutsättningar för införandet av dessa och följsamheten till de tidigare riktlinjerna från 2009 som nu utvärderats.

– Ja, vi har ju sett en tydlig minskning av antalet fall sedan lång tid till-baka och en stor orsak till detta är att vården anammat tidigare riktlinjer, framförallt när det gäller så kallad sekundärprevention, säger Anastasia Simi, utredare på Socialstyrelsen.

Exempel på sekundärpreventiva eller förebyggande åtgärder är läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer eller höga blodfetter, faktorer som ökar risken att insjukna eller återinsjukna i stroke.

Stora regionala skillnader

När det gäller det akuta omhändertagandet efter stroke, med blodproppslösande behandling och hur snabbt den ges efter ankomst till sjukhus, finns stora regionala variationer i landet. Även vad gäller den efterföljande rehabiliteringen på sjukhus skiljer vårdtiden kraftigt, från 15-25 dagar.

Viktigt att patienten snabbt får plats på strokeenhet

Vård på strokeenhet minskar dödligheten och funktionsnedsättningarna vid stroke, oavsett ålder, kön och hur allvarlig stroke man haft. Men Socialstyrelsens utvärdering visar att nästan var sjunde patient behöver vänta i mer än ett dygn på att få komma till en strokeenhet, alltså ett dygn utan specialiserad strokevård.

– En del patienter fastnar på akuten eller någon vårdavdelning i väntan på att få plats på en strokeenhet. På vissa sjukhus skulle den akuta vårdkedjan därför kunna vara betydligt bättre optimerad, säger Anastasia Simi.

Brister i uppföljning och rehabilitering

För att kunna ge en individanpassad rehabilitering av hög kvalitet behövs det tillgång till ett så kallad multidisciplinärt team under hela den långsiktiga uppföljningen efter en stroke. Idag saknas ofta detta i det senare skedet då rehabiliteringen ges i kommunen och samordningen av insatser brister. Tillgången till logopeder och psykologer via landstingets primärvård är också ofta begränsad.

– Enligt riktlinjerna ska strokepatienter erbjudas strukturerad uppföljning där rehabiliteringens effekter och nya behov av insatser bedöms kontinuerligt. Tyvärr finns där stora brister idag, och då finns risken att patienterna inte får det stöd som de skulle behöva, säger Anastasia Simi.

En optimerad vårdkedja hela vägen är intentionen i riktlinjerna och där visar utvärderingen att vårdgivarna ännu har en hel del kvar att göra, framförallt i den senare delen av kedjan.