/
/
/

Operation kan bota fler personer med epilepsi

den 15 mars 2018 kl. 09:00 Pressmeddelande

Personer med epilepsi borde få rätt diagnos, behandling och uppföljning tidigare. Minst dubbelt så många som i dag borde också få möjlighet till en operation för att helt undvika epileptiska anfall. Det framgår av Socialstyrelsens första nationella riktlinjer för epilepsi.

Epilepsi är en av de vanligaste kroniska neurologiska sjukdomarna i Sverige. Socialstyrelsens patientregister visar att omkring 81 000 patienter lever med diagnosen idag, cirka 69 000 vuxna och 12 000 barn.

– Epilepsi drabbar många, men kunskapen om sjukdomen i vården och samhället är otillräcklig. Det gör vården bristfällig och ojämlik. Effektiva metoder för att diagnostisera och behandla epilepsi kommer för få till del. Det kan delvis förklaras av att epilepsi är mycket komplext och egentligen ett symtom som kan ha många olika orsaker, säger projektledaren Anna Lord.

Därför har Socialstyrelsen tagit fram nationella riktlinjer, med totalt 44 rekommendationer för de områden med störst praxisskillnader och förbättringsbehov. För att fler ska få diagnos tidigare bör hälso- och sjukvården bland annat erbjuda personer med misstänkt epilepsi en neurologisk bedömning av en läkare med aktuell kunskap om epilepsi inom fyra veckor. Barn under två år bör bedömas inom två veckor.

– Tidig diagnos och återkommande uppföljning är en förutsättning för optimal behandling. Uppföljning och bedömning hos epilepsisjuksköterskor bör också erbjudas, säger Anna Lord.

Dubbelt så många kan hjälpas av operation

De flesta får i första hand läkemedel för att minska risken för anfall. En tredjedel av patienterna blir dock inte hjälpta av det. Socialstyrelsen rekommenderar att dessa personer erbjuds en avancerad utredning, för att ta ställning till om anfallen utlöses i en del av hjärnan som kan opereras. Omkring hälften av de som genomgår ingreppet kan bli anfallsfria. Trots att operationen har bättre effekt ju tidigare den görs, var väntetiden från diagnos till operation i snitt 16 år för vuxna och 4,4 år för barn 2015.

– Många går alldeles för lång tid och testar olika antiepileptiska läkemedel utan effekt, innan de utreds för operation. Det vill vi ändra på med riktlinjerna. Minst dubbelt så många som idag borde få möjlighet att genomgå en operation, säger Anna Lord.

De nationella riktlinjerna vänder sig i första hand till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och har tagits fram i dialog med vården, specialistföreningar och patientorganisationer. De publiceras nu i en remissversion som är öppen för synpunkter fram till och med den 31 maj. En slutversion planeras vara klar våren 2019.

Fakta om epilepsi:

  • Epilepsi kan uppstå när som helst i livet. Det är egentligen ett symtom som kan bero på flera olika underliggande sjukdomar. Epilepsin kan vara medfödd eller uppstå till följd av en skada, exempelvis efter stroke.
  • Ett epileptiskt anfall utlöses av en elektrisk urladdning i någon del av hjärnan. Anfallen varierar stort i allvarlighetsgrad mellan olika personer – från små anfall på några sekunder till anfall där personen förlorar medvetandet under flera minuter, eller får kramper och riskerar att falla.
  • Personer med epilepsi har en förhöjd dödlighet. Den ökade risken beror bland annat på olyckor, suicid eller plötslig oväntad död vid epilepsi (SUDEP) som inträffar i samband med anfall med medvetslöshet och kramper. SUDEP uppskattas drabba omkring 100 personer årligen i Sverige.
  • För många med epilepsi kan anfallens oberäknelighet ha stor påverkan på tillvaron genom hela livet. Risken att falla och skada sig kan vara en ständig källa till oro både för den som är sjuk och för de närstående.