/
/
/

Ökat tryck på kommunernas insatser till personer med funktionsnedsättning

den 27 februari 2018 kl. 09:00 Pressmeddelande

Kommunernas insatser för personer med funktionsnedsättning ökar. Samtidigt får den enskilde vänta allt längre på beslut och kostnaderna för insatserna har stigit markant de senaste åren, visar en rapport från Socialstyrelsen. Mellan 2015 och 2016 ökade kostnaden för kommunalt beslutad personlig assistans med 11 procent, cirka 1 miljard kronor.

Sedan 2007 har kommunernas insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, ökat med 9 procent. Samtidigt har insatserna enligt socialtjänstlagen, SoL, ökat med 35 procent.

– Att allt fler får insatser kan till viss del förklaras av att befolkningen ökar. En annan delförklaring är att vissa diagnoser ökar i befolkningen. Exempelvis har antalet autismdiagnoser mer än fördubblats sedan 2007. Vi kan inte heller utesluta att kommunerna får ta ett allt större ansvar för stödet till personer med funktionsnedsättning, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen och ansvarig för lägesrapporten.

Tydliga förändringar från 2015

Resultaten i rapporten visar på vissa tydliga förändringar från 2015 och framåt. Till exempel har kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning ökat kraftigt, och uppgick till totalt 64 miljarder kronor 2016.
Mellan 2015 och 2016 steg kostnaden för kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS med 11 procent, cirka 1 miljard kronor. Kostnaderna för bostad med särskild service ökade i sin tur med 9 procent, cirka 2 miljarder i fasta priser. Även kostnaderna för boende för barn steg något, trots att antalet flickor och pojkar med insatsen minskar.

– En stor del av förklaringen till ökningen är troligen förändringarna inom den statliga assistansersättningen. Från och med 2015 har antalet indragningar av beslut om statlig assistansersättning ökat kraftigt och många personer har istället fått insatser från kommunen, då har även en del av kostnaderna flyttats över, säger Karin Flyckt.

Rapporten visar också att utredningstider som verkställighetstider av gynnande beslut inom LSS ökar, med en tydlig förändring mellan 2015 och 2016. I storstäder och storstadsnära kommuner har mediantiden för verkställighet av gynnande beslut om bostad med särskild service för vuxna ökat med 20 procent, till 176 dagar. Mediantiden för LSS-utredningar i dessa kommuner har i sin tur ökat med 22 procent, till 37 dagar.

Var femte beslut om kommunal personlig assistans är nybeviljat

Antalet personer med kommunalt beslutad personlig assistans har ökat med 39 procent sedan 2007. Drygt en femtedel, 22 procent, av besluten om kommunal personlig assistans som togs mellan 2015 och 2016 var nybeviljanden. Även det genomsnittliga antalet beviljade timmar ökar och var fjärde person med insatsen har 70 timmar per vecka eller mer.

Men alla insatser ökar inte. Insatser som primärt beviljas till barn och unga fortsätter att minska i antal. Såväl korttidstillsyn, korttidsvistelse och boende för barn har minskat sedan 2007. Mellan 2015 och 2016 har minskningen dock avstannat för korttidstillsyn och avlösarservice.

Begränsade förutsättningar att identifiera våldsutsatthet

Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än andra. Och kvinnor med funktionsnedsättning är betydligt mer utsatta än andra kvinnor. Vanligast är att våldet utövas i en nära relation och förövaren är i de flesta fall en eller flera män. Rapporten visar också att kvinnor med funktionsnedsättning är betydligt mer utsatta för övergrepp av vårdpersonal och andra vårdgivare än andra kvinnor. Kvinnor med funktionsnedsättning löper också större risk att utsättas för fysiskt våld såväl före som efter graviditet.

– Trots att personer med funktionsnedsättning har en hög våldsutsatthet så saknar många LSS-verksamheter fortfarande rutiner för att upptäcka våldsut-satthet hos personer med funktionsnedsättning. Det pågår ett utvecklingsarbete kring detta i flera kommuner, men det finns mycket kvar att göra, säger Karin Flyckt.

 

Ytterligare slutsatser i rapporten:
  • Kommunernas krisberedskap vad gäller verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning kan bli bättre. Endast hälften av kommunerna har evakueringsplaner för boenden för personer med funktionsnedsättning i egen regi. För flera av boendeformerna, till exempel barnboende enligt LSS, har andelen minskat något mellan 2016 och 2017.
  • Andelen kvinnor med LSS-insats är fortfarande lägre än andelen män, 41 procent. Könsskillnaden är störst bland de yngre. I åldersgruppen 0-12 år var endast 32 procent av LSS-insatserna beviljade till flickor.
  • Kunskapen om hur förutsättningar ser ut för samer med funktionsnedsättning är knapphändig bland tjänstemännen i de 19 kommuner som ingår i det samiska förvaltningsområdet i Sverige. Endast 8 av kommunerna har genomfört kompetensutveckling inom LSS när det gäller den samiska kulturen och språket.
  • Medvetenheten om hbtq-personer med funktionsnedsättning och deras behov ökar i verksamheterna, vilket torde innebära ökade förutsättningar för ett jämlikt bemötande och stöd.