/
/
/

Ny kartläggning visar på bristande kunskap om vestibulit inom vården

den 5 juni 2018 kl. 07:00 Pressmeddelande

Antalet som får diagnosen vestibulit har ökat, och mörkertalet kan vara stort. Det visar en ny kartläggning från Socialstyrelsen. Samtidigt är kunskapen om vestibulit och långvarig vulvasmärta begränsad och det finns skillnader i diagnossättning och vilken vård man får beroende på var man bor i landet.

Vestibulit är en smärtsjukdom som innebär att man har ont i slemhinnan kring slidöppningen vid beröring. För många kvinnor leder sjukdomen till kraftig smärta vid exempelvis samlag och sjukdomen kan påverka relationer, samliv och livskvalitet negativt.

Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av förekomst och vård vid vestibulit. Den visar bland annat att det saknas kunskap och kännedom om sjukdomen, bland vårdpersonal och patienter.

– Flera patienter har i intervjuer påtalat att de trots många vårdbesök fått felaktiga diagnoser och felaktig behandling. Vissa beskriver det som en ”kamp” för att få tillgång till specialiserad vård för vestibulit, säger Hanna Mühlrad, utredare vid Socialstyrelsen.

I patientintervjuerna framkommer också problem med attityder till vestibulit inom vården.

– Patienter upplever att de inte blir trodda när de kontaktar vården eller att deras smärta normaliseras. Flera beskriver det som en stigmatiserande sjukdom eftersom den rör tabubelagda frågor kring kvinnlig sexualitet och det händer att patienter upplever att deras sexvanor lastas för att sjukdomen uppkommit, säger Hanna Mühlrad.

Vestibulitdiagnoser ökar

Socialstyrelsens kartläggning visar att antalet vestibulitdiagnoser och vårdtillfällen fördubblades mellan 2006 och 2016.

– Det kan bero på en reell ökning men också på bättre rapportering och att fler söker vård för sina besvär, säger Hanna Mühlrad.

Kartläggningen visar samtidigt att det saknas en enhetlig diagnossättning för vestibulit. Flera olika diagnoser används inom vården, förutom vestibulit även diagnoser som samlagssmärta och vaginism. Det gör att det är svårt att fastställa en exakt förekomst. 2001-2016 vårdades nära 9 000 kvinnor 15-44 år inom den specialiserade öppenvården och slutenvården för vestibulit. Räknar man även med samlagssmärta, vaginism och andra relevanta diagnoser hamnar siffran på cirka 54 000.

– Troligen finns det också ett stort mörkertal i registreringen eftersom besök vid ungdomsmottagningar, primärvård eller hos barnmorska inte räknas med i några register. Dessutom kan det begränsade kunskapsläget om vestibulit bidra till en underrapportering, säger Hanna Mühlrad.

Skillnader över landet

Det finns också skillnader i vården över landet, exempelvis har cirka hälften av landstingen särskilda vulvamottagningar. I Uppsala fick 2016 nästan tio gånger så många kvinnor per 100 000 invånare diagnosen vestibulit som i Västra Götaland och Västernorrland.

– Vad skillnaderna beror på framgår inte, men det skulle kunna bero på olikheter i registrering, diagnostisering, tillgång till vård eller benägenhet att söka vård, säger Hanna Mühlrad.

Mer kunskap behövs

I Socialstyrelsens kartläggning har det framkommit att informationen till patientgruppen behöver stärkas. Vårdpersonal uttrycker också ett behov av kunskapsstöd för patienter med vestibulit.

– Kartläggningen visar tydligt att tillgången till vård för vestibulit behöver förbättras och att det behövs mer kunskap om diagnostisering och behandling. Socialstyrelsen planerar därför att fortsätta dialogen på området med landstingen och andra aktörer. I samband med detta ser vi också över möjligheten till ett kunskapsstöd, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen.

 

Patienter med vestibulit lider ofta av även andra sjukdomar:

  • Vestibulit, också kallat lokaliserad provocerad vulvodyni, är en smärtsjukdom som innebär en intensiv smärta i slidöppningen. Orsakerna till vestibulit är till stora delar okända.
  • Socialstyrelsens kartläggning visar att antalet vårdbesök för vestibulit, vulvasmärta och/eller samlagssmärta för kvinnor 15-44 år har ökat mellan 2001 och 2016. Av de registrerade fallen vårdas majoriteten för första gången mellan 18 och 28 år.
  • Vestibulit innebär risk för samsjuklighet till exempel med andra smärtsjukdomar, psykisk ohälsa och återkommande svampinfektioner samt kan ha en negativ inverkan på fertilitet och öka risken för allvarliga bristningar vid förlossning.
  • Vården vid vestibulit kan bestå av smärtbehandling av slemhinnan, rehabilitering av bäckenbottenmuskulaturen och psykosexuellt omhändertagande.

Kontakt

Hanna Mühlrad
075-247 31 76

Olivia Wigzell, generaldirektör
Nås via presstjänsten
075-247 30 05